Oyekan I

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oba Oyekan nke Mbụ (nwụrụ na Septemba 30, 1900) chịrị dị ka Eze Lagos Steeti site na Maachị 1885 ruo Septemba 30, 1900. Ọ rịgooro n'ocheeze ihe dị ka otu ọnwa mgbe nna ya Oba Dosunmu nwụsịrị.[1]

Prince Oyekan vs. Ihe mere na Chief Apena Ajasa[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1883, Oba Dosunmu, nna Oyekan kpọrọ nzukọ iji dozie esemokwu dị n'etiti Chief Apena Ajasa na Chief Taiwo Olowo mana Chief Ajasa na-eyi Oba na ndị isi ndị ọzọ egwu. Mgbe ọ na-ele nguzo egwu nke Apena Ajasa, nwa eze Oyekan kụrụ Chief Ajasa aka na-agbakwụnye na Ajasa ekwesịghị ịkparị Oba na Iga Idunganran (obí eze Oba). Oba Dosunmu jụrụ omume Oyekan ma bụrụ ya ọnụ na-asị "Nwa nwoke nke mere ya kwesịrị ịla n'iyi". Chief Taiwo Olowo, onye na-asọmpi Chief Apena Ajasa, nwere obi ụtọ n'omume Oyekan ma megidere mkparị Oba Dosunmu na-asị "Nwa nwoke ahụ agaghị[2] efu mana ọ ga-ebi ogologo ndụ nke ọganihu".

Mbelata nke mmetụta nke Obaship n'oge ọchịchị Oyekan[dezie | dezie ebe o si]

Obaship dara ma n'ụzọ ego ma n'ihe gbasara mmetụta n'oge ọchịchị Oyekan. Oyekan nabatara mbelata nke ego gọọmentị Britain na-achị site na Euros otu puku ruo Euros narị abụọ (nke mechara ruo Euros narị anọ na 1898).[3] Oyekan enweghịkwa nkwado nke ndị isi dị ike dị ka Apena Ajasa bụ ndị ya na ha lụrụ ọgụ n'afọ 1883. N'ikpeazụ, enweghị nkwado sitere n'aka ndị isi dị ike dịka Apena Ajasa gbochiri Oyekan iji ikike iwu ụfọdụ enyere Oba Dosunmu na Nkwekọrịta nke Cession nke 1861.[3]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Oba Oyekan nwụrụ na Tuesday, Septemba 30, 1900 mgbe ọ rịasịrị ọrịa ruo oge ụfọdụ. Ọ chịrị afọ iri na ise dị ka Oba nke Lagos Steeti .[1]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Folami (1982). A History of Lagos, Nigeria: The Shaping of an African City. Exposition Press, 1982, 37–40. ISBN 9780682497725.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Folami" defined multiple times with different content
  2. Losi. History of Lagos. African Education Press (1967). 
  3. 3.0 3.1 Dele-Cole (17 April 1975). Modern and Traditional Elites in the Politics of Lagos.. Cambridge University Press. ISBN 9780521204392.