Jump to content

Peter Yarrow

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Peter Yarrow
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyerePeter Dezie
aha ezinụlọ yaYarrow Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya31 Mee 1938 Dezie
Ebe ọmụmụManhattan Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-abụ abụ, onye na-ede ihe, odee egwu, singer-songwriter, guitarist Dezie
ebe agụmakwụkwọCornell University, High School of Music & Art, PS 6, Interlochen Center for the Arts Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1960 Dezie
ụdị olutenor Dezie
ngwa egwuJita, olu egwụ Dezie
Onye òtù nkePeter, Paul and Mary Dezie
ụdịfolk music Dezie
akara ndekọWarner Bros. Records, Fast Folk Dezie
webụsaịtịhttp://peteryarrow.net Dezie
kọwara na URLhttps://www.tekstowo.pl/wykonawca,peter_yarrow.html Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkaAmerican Society of Composers, Authors and Publishers Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

  Peter Yarrow (a mụrụ na Mee 31, 1938) bụ onye America na-agụ egwu na onye na-ede egwu nke nwetara aha ọma maka ịbụ onye nọ na ndị mmadụ atọ nke afọ 1960 Peter, Paul na Mary. Yarrow so dee (ya na Leonard Lipton) otu n'ime egwu ndị a ma ama, "Puff, the Magic Dragon". Ọ bụkwa onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma kwado ihe ndị sitere na mmegide na Agha Vietnam na nkwado maka mmemme mgbochi mmegbu ụlọ akwụkwọ.

Ndụ mmalite na ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Peter Yarrow na Manhattan, nwa Vera Wisebrode (née Vira Burtakoff) na Bernard Yarrow. Nne na nna ya bụ ndị Ukraine ndị Juu gụrụ akwụkwọ, ndị ezinụlọ ha biri na Providence, Rhode Island.

Bernard Yarrow (1899-1973) gara Mahadum Jagiellonian (Kraków, Poland) na Mahadum Odessa (Odessa, Ukraine), tupu ọ kwaga United States n'afọ 1922 mgbe ọ dị afọ 23.[1] Ọ sụgharịrị aha nna ya site na Yaroshevitz gaa na Yarrow, nweta nzere bachelọ nke sayensị na Mahadum Columbia n'afọ 1925 ebe ọ sonyeere Phi Sigma Delta fraternity, na 1928 gụsịrị akwụkwọ na Columbia Law School.[2] Mgbe ahụ, ọ nọgidere na-arụ ọrụ iwu onwe onye na New York City ruo afọ 1938, mgbe a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote onye ọka iwu distrikti n'okpuru onye ọka iwu mpaghara n'oge ahụ, Thomas E. Dewey. N'afọ 1944, a nabatara ya n'ọfịs nke Strategic Services, ebe ọ rụrụ ọrụ n'ụzọ dị iche.[3]

Mgbe agha ahụ gasịrị, Bernard Yarrow sonyeere Sullivan na Cromwell, ụlọ ọrụ ndị ọka iwu nke ụmụnne Dulles.[4] Ọ bụ onye otu ntọala nke National Committee for a Free Europe, otu na-emegide ndị Kọmunist. N'afọ 1952, ọ ghọrọ osote onye isi oche nke CIA-kwado Radio Free Europe, otu o nyere aka guzobe.[5]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Yarrow natara onyinye Allard K. Lowenstein n'afọ1982 maka "mgbalị dị ịrịba ama ya n'ịkwalite ihe ndị ruuru mmadụ, udo, na nnwere onwe".[6] N'afọ 1995, ndị Miami Jewish Federation kwetara na Yarrow na-aga n'ihu na-agba mbọ site n'inye ya Tikkun Olam Award maka òkè ya n'inyere aka "idozi ụwa".[6]

E nyere Yarrow Kate Wolf Memorial Award site na World Folk Music Association n'afọ 1993.[7]

N'afọ 2003, mkpebi ndị omeiwu nabatara ihe Yarrow rụzuru na nke Operation Respect.[8][9]

Akwụkwọ ndekọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Puff, the Magic Dragon, nke Peter Yarrow, Lenny Lipton, Eric Puybaret (onye na-ese ihe), Sterling Publishing, wepụtara na August 2007,
  • The Peter Yarrow Songbook: Favorite Folk Songs, nke Peter Yarrow, Terry Widener (onye na-ese ihe), Sterling Publishing, wepụtara na Nọvemba 4, 2008,
  • The Peter Yarrow Songbook: Sleepytime Songs, nke Peter Yarrow, Terry Widener (Illustrator), Sterling Publishing, wepụtara na Nọvemba 4, 2008,
  • Day Is Done, nke Peter Yarrow, Melissa Sweet (Illustrator), Sterling Publishing, wepụtara n'October 2009,
  • The Peter Yarrow Songbook: Songs for Little Folks, nke Peter Yarrow, Terry Widener (Illustrator), Sterling Publishing, wepụtara na Mee 2010,

Edemsibịa[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

  1. Biographical sketch from the Bernard Yarrow Papers, 1907 to 1973, Dwight D. Eisenhower Library, Abilene, Kansas, Eisenhower.archives.gov; accessed December 31, 2015.
  2. Summer 2014 Deltan Zbtdigitaldeltan.com
  3. Richard Smith, OSS: The Secret History of America's First Central Intelligence Agency (Rowman & Littlefield: [1972] reprint 2005), p. 145.
  4. Smith, OSS: The Secret History, p. 145,
  5. Scott R. Benarde, Stars of David: Rock'n'roll's Jewish Stories (Brandeis University Press, 2008), p. 57. See also Lynn Katalin Kádár, "At War While at Peace United States Cold War Policy and the National Committee for a Free Europe, Inc.", pp. 7–69 in Lynn Katalin Kádár, editor, The Inauguration of "Organized Political Warfare": The Cold War Organizations Sponsored by the National Committee for a Free Europe (St. Helena, California: Helena History Press, 2013).
  6. 6.0 6.1 Bio at peterpaulandmary.com. Archived from the original on December 25, 2007.
  7. Noble (2009). Number #1 : the story of the original Highwaymen. Denver: Outskirts Press, 265–267. ISBN 9781432738099. OCLC 426388468. 
  8. Pat Launer. "Lighting Ten Million Candles", San Diego Jewish Journal, October 2006.
  9. About the Honorees. National Music Council of the United States. Archived from the original on January 3, 2014. Retrieved on September 28, 2013.