Gaa na ọdịnaya

Phalarope na-acha ọbara ọbara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Phalarope na-acha ọbara ọbara
female in breeding plumage
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Phalaropus
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/PhalaropusPhalaropus fulicarius
Breeding distribution
Wintering range
Synonyms
  • Tringa fulicaria Linnaeus, 1758
  • Crymophilus fulicarius (Linnaeus, 1758)
  • Phalaropus fulicaria (lapsus)

Phalarope na-acha ọbara ọbara ma ọ bụ phalarope na na-acha ntụ ntụ (Phalaropus fulicarius) bụ obere wader. phalarope a na-amụ nwa na mpaghara Arctic nke North America na Eurasia. Ọ na-agagharị, na, n'ụzọ a na-adịghị ahụkebe maka onye na-agafe agafe, na-aga n'ụzọ oké osimiri, na-anọ n'oké osimiri n'oge oyi n'oké Osimiri okpomọkụ.

Nchịkọta

[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1750, onye England na-ahụ maka ihe ndị e kere eke bụ George Edwards tinyere ihe osise na nkọwa nke phalarope na mpịakọta nke atọ nke A Natural History of Uncommon Birds. O jiri aha Bekee "The Red-footed Tringa". Edwards dabeere [2] ihe osise aka ya na ihe e chekwara echekwa nke James Isham si n'ógbè Hudson Bay nke Canada wetaara London. Mgbe onye Sweden na-ahụ maka ihe ndị e kere eke bụ Carl Linnaeus mezigharịrị Systema Naturae ya maka mbipụta nke iri na 1758, ọ gụnyere phalarope na-acha ọbara ọbara ma tinye ya na phalaropes na sandpipers na ụdị Tringa. Linnaeus gụnyere nkọwa [3] mkpirikpi, chepụta aha abụọ Tringa fulicaria ma kwuo ọrụ Edwards. [4] [5]-acha ọbara ọbara bụ ugbu a otu n'ime ụdị atọ e debere na ụdị Phalaropus nke onye France na-ahụ maka ụmụ anụmanụ bụ Mathurin Jacques Brisson webatara na 1760. Ụdị ahụ [4] monotypic: ọ dịghị ụdị dị iche iche a maara.

Aha Bekee na ụdị maka phalarope sitere na French phalarope na sayensị Latịn Phalaropus sitere na Ancient Greek phalaris, "coot", na pous, "ụkwụ". 'fulica' a kapịrị ọnụ sitere na Latịn fulica, "coot". [6] phalaropes nwere mkpịsị ụkwụ lobed.

Red phalarope
Nnukwu ábụ́bà

phalarope na-acha ọbara ọbara dị dị ka 21 in) n'ogologo, nwere mkpịsị ụkwụ lobed na ọnụ kwụ ọtọ, nke dịtụ arọ karịa nke phalarope na'olu na-acha uhie uhie. Nwanyị na-amụ nwa na-acha nchara nchara na oji n'elu, na-acha uhie uhie na ntụpọ ntì ọcha. Ụkpụrụ ego ahụ bụ odo odo, isi ojii. Nwoke na-amụ nwa bụ ụdị nwanyị na-adịghị mma. Ụmụ nnụnụ na-acha ntụ ntụ ma na-acha nchara nchara n'elu, nwere akụkụ dị nro n'okpuru na ntụpọ gbara ọchịchịrị site na anya. N'oge oyi, ábụ́bà na-acha ntụ ntụ n'elu ma na-acha ọcha n'okpuru, mana anya ojii na-adị mgbe niile. Ụgwọ ahụ bụ oji n'oge oyi. Ọkpụkpọ ha bụ obere oge.

Ntụziaka Ndị A Na-ahụkarị
ogologo oge 200–230 mm (7.7-9 n'ime)
ịdị arọ 55 g (1.9 oz)
nku 430 mm (17 n'ime)
nku 121–132 mm (4.8-5.2 n'ime)
ọdụ 58.5–67.1 mm (2.30-2.64 n'ime)
culmen 21–23 mm (0.83-0.91 n'ime)
tarsus 21.8–23 mm (0.86-0.91 n'ime)

Ịzụlite

[dezie | dezie ebe o si]
Phalaropus fulicarius - MHNT

A na-agbanwe ọrụ mmekọahụ nnụnụ n'ụdị phalarope atọ. Ụmụ nwanyị buru ibu ma na-acha anụnụ anụnụ karịa ụmụ nwoke. Ụmụ nwanyị na-achụ ụmụ nwoke, na-asọ mpi maka ebe ha na-akpa akwụ́, ma na-echebe akwụ́ ha na ndị ha họọrọ. Ozugbo ụmụ nwanyị na-eyi àkwá ha na-acha nchara nchara, ha na-amalite ịkwaga n'ebe ndịda, na-ahapụ ndị nwoke ka ha kụọ àkwá ma lekọta ụmụ. A na-eyi àkwá atọ ruo isii n'akwụ́ dị n'ala n'akụkụ mmiri. Ịchụ nwa na-ewe ụbọchị 18 ma ọ bụ 19. Ụmụaka na-eri onwe ha ma nwee ike ife efe n'ime ụbọchị 18 mgbe a mụrụ ha.

Mgbe ọ na-eri nri, phalarope na-acha ọbara ọbara ga-egwu mmiri na obere okirikiri, na-eme ka obere whirlpool. A na-eche na omume a na-enyere nri aka site n'ibuli nri site na ala mmiri na-adịghị omimi. Nnụnụ ahụ ga-eji ọnụ ya rute na mpụga vortex, na-ewepụ obere ụmụ ahụhụ ma ọ bụ anụ na-acha anụnụ anụnụ n'ime ya. Mgbe ụfọdụ, ha na-efe efe iji jide ụmụ ahụhụ na-efefe. N'oké osimiri, a na-ahụ ha n'ebe mmiri na-agbakọta na-emepụta mmiri na-ebili ma na-ahụkarị ha n'akụkụ ìgwè whale. N'èzí oge akwụ́ ha na-ejikarị ìgwè eme njem.

Ụdị a na-abụkarị nke dị nro ma dị mfe ịbịaru nso.

Ọnọdụ na nchekwa

[dezie | dezie ebe o si]

Red phalarope bụ otu n'ime ụdị nke nkwekọrịta maka Nchekwa nke African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA) metụtara.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. ↑ BirdLife International (2018). "Phalaropus fulicarius". IUCN Red List of Threatened Species. 2018: e.T22693494A132531581. doi:10.2305/IUCN.UK.2018-2.RLTS.T22693494A132531581.en. Retrieved 12 November 2021.
  2. ↑ Edwards, George (1750). A Natural History of Uncommon Birds. London: Printed for the author at the College of Physicians.
  3. ↑ Linnaeus, Carl (1758). Systema Naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis (in Latin) (10th ed.). Holmiae (Stockholm): Laurentii Salvii.
  4. 1 2 Gill, ed. (July 2021). "Sandpipers, snipes, coursers". IOC World Bird List Version 11.2. International Ornithologists' Union. p. Pamela Rasmussen. Retrieved 14 October 2021.
  5. ↑ Brisson, Mathurin Jacques (1760). Ornithologie, ou, Méthode Contenant la Division des Oiseaux en Ordres, Sections, Genres, Especes & leurs Variétés (in French and Latin). Paris: Jean-Baptiste Bauche.
  6. ↑ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. pp. 165, 301. ISBN 978-1-4081-2501-4.

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Red phalarope na eNature.com
  • Stampụ phalarope na-acha ọbara ọbara sitere na Iceland, Kiribati na Sierra Leone na bird-stamps.orgnnụnụ-stamps.org
  • Akwụkwọ akụkọ banyere ụdị nnụnụ maka Phalaropus fulicarius
  •  
  •  
  • Foto phalarope na-acha ọbara ọbarana VIREO (Mahadum Drexel)
  • Map nke Phalaropus fulicariusnaIUCN Red List map
  • Red phalarope - Phalaropus fulicarius - USGS Patuxent Bird Identification InfoCenter
  • Nchịkọta ụda nke Red phalaropenaXeno-canto.
  • Phalaropus fulicariusn'imeOnye nduzi: Nnụnụ nke ỤwanaFlickr
  • Phalarope na-acha ọbara ọbaramgbasa ozi site naIhe Nkwupụta