Phalarope na-acha ọbara ọbara

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Phalarope na-acha ọbara ọbara
female in breeding plumage
Scientific classification edit
Missing taxonomy template (fix): Phalaropus
Species:
Binomial name
Template:Taxonomy/PhalaropusPhalaropus fulicarius
Breeding distribution
Wintering range
Synonyms
  • Tringa fulicaria Linnaeus, 1758
  • Crymophilus fulicarius (Linnaeus, 1758)
  • Phalaropus fulicaria (lapsus)

Phalarope na-acha ọbara ọbara ma ọ bụ phalarope na na-acha ntụ ntụ (Phalaropus fulicarius) bụ obere wader. phalarope a na-amụ nwa na mpaghara Arctic nke North America na Eurasia. Ọ na-agagharị, na, n'ụzọ a na-adịghị ahụkebe maka onye na-agafe agafe, na-aga n'ụzọ oké osimiri, na-anọ n'oké osimiri n'oge oyi n'oké Osimiri okpomọkụ.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1750, onye England na-ahụ maka ihe ndị e kere eke bụ George Edwards tinyere ihe osise na nkọwa nke phalarope na mpịakọta nke atọ nke A Natural History of Uncommon Birds. O jiri aha Bekee "The Red-footed Tringa". Edwards dabeere [2] ihe osise aka ya na ihe e chekwara echekwa nke James Isham si n'ógbè Hudson Bay nke Canada wetaara London. Mgbe onye Sweden na-ahụ maka ihe ndị e kere eke bụ Carl Linnaeus mezigharịrị Systema Naturae ya maka mbipụta nke iri na 1758, ọ gụnyere phalarope na-acha ọbara ọbara ma tinye ya na phalaropes na sandpipers na ụdị Tringa. Linnaeus gụnyere nkọwa [3] mkpirikpi, chepụta aha abụọ Tringa fulicaria ma kwuo ọrụ Edwards. [4] [5]-acha ọbara ọbara bụ ugbu a otu n'ime ụdị atọ e debere na ụdị Phalaropus nke onye France na-ahụ maka ụmụ anụmanụ bụ Mathurin Jacques Brisson webatara na 1760. Ụdị ahụ [4] monotypic: ọ dịghị ụdị dị iche iche a maara.

Aha Bekee na ụdị maka phalarope sitere na French phalarope na sayensị Latịn Phalaropus sitere na Ancient Greek phalaris, "coot", na pous, "ụkwụ". 'fulica' a kapịrị ọnụ sitere na Latịn fulica, "coot". [6] phalaropes nwere mkpịsị ụkwụ lobed.

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Red phalarope
Nnukwu ábụ́bà

phalarope na-acha ọbara ọbara dị dị ka 21 in) n'ogologo, nwere mkpịsị ụkwụ lobed na ọnụ kwụ ọtọ, nke dịtụ arọ karịa nke phalarope na'olu na-acha uhie uhie. Nwanyị na-amụ nwa na-acha nchara nchara na oji n'elu, na-acha uhie uhie na ntụpọ ntì ọcha. Ụkpụrụ ego ahụ bụ odo odo, isi ojii. Nwoke na-amụ nwa bụ ụdị nwanyị na-adịghị mma. Ụmụ nnụnụ na-acha ntụ ntụ ma na-acha nchara nchara n'elu, nwere akụkụ dị nro n'okpuru na ntụpọ gbara ọchịchịrị site na anya. N'oge oyi, ábụ́bà na-acha ntụ ntụ n'elu ma na-acha ọcha n'okpuru, mana anya ojii na-adị mgbe niile. Ụgwọ ahụ bụ oji n'oge oyi. Ọkpụkpọ ha bụ obere oge.

Ntụziaka Ndị A Na-ahụkarị
ogologo oge 200–230 mm (7.7-9 n'ime)
ịdị arọ 55 g (1.9 oz)
nku 430 mm (17 n'ime)
nku 121–132 mm (4.8-5.2 n'ime)
ọdụ 58.5–67.1 mm (2.30-2.64 n'ime)
culmen 21–23 mm (0.83-0.91 n'ime)
tarsus 21.8–23 mm (0.86-0.91 n'ime)

Ịzụlite[dezie | dezie ebe o si]

Phalaropus fulicarius - MHNT

A na-agbanwe ọrụ mmekọahụ nnụnụ n'ụdị phalarope atọ. Ụmụ nwanyị buru ibu ma na-acha anụnụ anụnụ karịa ụmụ nwoke. Ụmụ nwanyị na-achụ ụmụ nwoke, na-asọ mpi maka ebe ha na-akpa akwụ́, ma na-echebe akwụ́ ha na ndị ha họọrọ. Ozugbo ụmụ nwanyị na-eyi àkwá ha na-acha nchara nchara, ha na-amalite ịkwaga n'ebe ndịda, na-ahapụ ndị nwoke ka ha kụọ àkwá ma lekọta ụmụ. A na-eyi àkwá atọ ruo isii n'akwụ́ dị n'ala n'akụkụ mmiri. Ịchụ nwa na-ewe ụbọchị 18 ma ọ bụ 19. Ụmụaka na-eri onwe ha ma nwee ike ife efe n'ime ụbọchị 18 mgbe a mụrụ ha.

Omume[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ na-eri nri, phalarope na-acha ọbara ọbara ga-egwu mmiri na obere okirikiri, na-eme ka obere whirlpool. A na-eche na omume a na-enyere nri aka site n'ibuli nri site na ala mmiri na-adịghị omimi. Nnụnụ ahụ ga-eji ọnụ ya rute na mpụga vortex, na-ewepụ obere ụmụ ahụhụ ma ọ bụ anụ na-acha anụnụ anụnụ n'ime ya. Mgbe ụfọdụ, ha na-efe efe iji jide ụmụ ahụhụ na-efefe. N'oké osimiri, a na-ahụ ha n'ebe mmiri na-agbakọta na-emepụta mmiri na-ebili ma na-ahụkarị ha n'akụkụ ìgwè whale. N'èzí oge akwụ́ ha na-ejikarị ìgwè eme njem.

Ụdị a na-abụkarị nke dị nro ma dị mfe ịbịaru nso.

Ọnọdụ na nchekwa[dezie | dezie ebe o si]

Red phalarope bụ otu n'ime ụdị nke nkwekọrịta maka Nchekwa nke African-Eurasian Migratory Waterbirds (AEWA) metụtara.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. BirdLife International (2018). "Phalaropus fulicarius". IUCN Red List of Threatened Species 2018. DOI:10.2305/IUCN.UK.2018-2.RLTS.T22693494A132531581.en. 
  2. Edwards (1750). A Natural History of Uncommon Birds. London: Printed for the author at the College of Physicians. 
  3. Linnaeus (1758). Systema Naturae per regna tria naturae, secundum classes, ordines, genera, species, cum characteribus, differentiis, synonymis, locis, 10th (in Latin), Holmiae (Stockholm): Laurentii Salvii. 
  4. 4.0 4.1 Gill:Sandpipers, snipes, coursers. IOC World Bird List Version 11.2. International Ornithologists' Union (July 2021). Retrieved on 14 October 2021.
  5. Brisson (1760). Ornithologie, ou, Méthode Contenant la Division des Oiseaux en Ordres, Sections, Genres, Especes & leurs Variétés (in fr, la). Paris: Jean-Baptiste Bauche. 
  6. Jobling (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm, 165, 301. ISBN 978-1-4081-2501-4. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Red phalarope na eNature.com
  • Stampụ phalarope na-acha ọbara ọbara sitere na Iceland, Kiribati na Sierra Leone na bird-stamps.orgnnụnụ-stamps.org
  • Akwụkwọ akụkọ banyere ụdị nnụnụ maka Phalaropus fulicarius
  •  
  •  
  • Foto phalarope na-acha ọbara ọbarana VIREO (Mahadum Drexel)
  • Map nke Phalaropus fulicariusnaIUCN Red List map
  • Red phalarope - Phalaropus fulicarius - USGS Patuxent Bird Identification InfoCenter
  • Nchịkọta ụda nke Red phalaropenaXeno-canto.
  • Phalaropus fulicariusn'imeOnye nduzi: Nnụnụ nke ỤwanaFlickr
  • Phalarope na-acha ọbara ọbaramgbasa ozi site naIhe Nkwupụta