Phuti Mahanyele

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Phuti Mahanyele
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1971 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụchief executive officer Dezie
ebe agụmakwụkwọRutgers University, De Montfort University Dezie

Phuthi Mahanyele-Dabengwa, [1] [2] (amụrụ c. 1971) bụ onye isi azụmaahịa South Africa na-arụ ọrụ ugbu a dị ka onye isi nchịkwa nke Naspers South Africa. Ọ bụbu onye jibu ọkwa onye nhazi na onye isi ọrụ na Sigma Capital na CEO nke Shanduka Group. Mahanyele-Dabengwa gụnyere na akwụkwọ akụkọ Wall Street Journal nke "Ụmụ nwanyị iri ise kacha elu n'ụwa ị ga-elekwasi anya na 2008", bụ ndị Africa Investors hutara dị ka "Nwanyị Na-eduga n'Azụmaahịa" na 2012, [3] wee kpọọ ya dị ka ForbesWoman Africa "Nwanyị azụmahịa nke afọ" na 2014. [4] Ihe nrite 'The All Africa Business Leaders Awards' (AABLA) kpọrọ ya “nwanyi azụmahịa" nke afọ 2019.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Mahanyele-Dabengwa na Meadowlands, Soweto, South Africa. [5] Nna ya, bụ onye nwụrụ na 2012, tolitere na ezinụlọ nke "ụmụnne iri ma ọ bụ iri na otu" ma kwụọ ụgwọ akwụkwọ nke ya. Nne Mahanyele-Dabengwa nwụrụ mgbe ọ dị afọ iri na asaa. N'ajụjụ ọnụ 2013, o kwuru maka ntinye aka nne na nna ya tinyere iji wee hụ na ya na nwanne ya nwanyị nwere agụmakwụkwọ kachasị mma na atụmanya na ọ ga-arụ ọrụ na mpaghara azụmahịa. Ka nne ya nwụsịrị n'oge ọ dị afọ iri anọ na abụọ, Mahanyele ekwuola na ọ bụụrụ ya ihe mmụta ka ọ ghara igbu oge ma ọ bụ were ya gwurie egwu. [5]

Ọ hapụrụ Johannesburg, South Africa mgbe ọ dị afọ iri na asaa ịga Douglass College na Mahadum Rutgers na United States. Ọ gụsịrị wee nweta nzere bachelọ na Economics na 1993. [6] Na 1996 ọ nwetara MBA na Mahadum De Montfort . [7] N'afọ 2008, Mahanyele-Dabengwa gụchara Ụlọ Akwụkwọ Kennedy school of Government na Harvard University Executive Education program "Global Leadership and Public Policy for the 21st Century".

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mahanyele-Dabengwa sonyeere Fieldstone Private Capital Group na New York City, ụlọ ọrụ na-ahụ maka itinye ego na mba ofesi ọkachamara na mmepe akụrụngwa . O mechara bụrụ osote onye isi ala na Fieldstone dị na New York, ma mesịa wega ya n'ụlọ ọrụ South Africa nke ụlọ ọrụ ahụ. Ọ ghọrọ onye isi Project Finance South Africa na Development Bank nke South Africa . N'ihe banyere nlọghachi ya na South Africa site n'ọrụ na-aga nke ọma na United States, nke ụfọdụ chere na ọ bụ ihe ọhụrụ, ọ sịrị "olee ebe ọzọ n'ụwa ka ọ ga-abụ ihe ezi uche ka nwanyị ịsị ojii nọdụ?" [5]

O sonyeere Shanduka Energy na 2004 dị ka onye isi njikwa [3] wee bụrụ onye isi nchịkwa nke Shanduka Group nke onye isi ala South Africa, Cyril Ramaphosa hiwere ma duzie ya. Na 2016, Mahanyele-Dabengwa gbara arụkwaghịm na Shanduka Group wee guzobe Sigma Capital. [5]

N'ọnwa Julaị afọ 2019, a họpụtara Mahanyele-Dabengwa onye isi oche nke Naspers South Africa, bụrụ onye isi ojii mbụ na nwanyị mbụ iji ọkwa ahu. [8] [9]

Nduzi[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2012, Mahanyele-Dabengwa gwara ndị ogbako ndị isi ụmụ nwanyị, na-ekwusi ike na ọrụ dị ukwuu maka ụmụ nwanyị na-azụ ahịa dị mkpa, ọ bụghị nanị iji dozie ikpe na-ezighị ezi nke ọha mmadụ ma, nke ka mkpa, n'ihi na e nwere "ihe gbasara akụ na ụba na azụmahịa dị mkpa" iji mee ihe. nkà nke ụmụ nwanyị iji dozie nsogbu ndị ụwa na-eche ihu. [10]

Mahanyele-Dabengwa ka a họpụtara dịka onye ndu ntorobịa zuru ụwa ọnụ site na ọgbakọ World Economic Forum na 2007. [11] Ọ na-etinye aka na atụmatụ "Dignity Day" nke World Economic Forum, ma bụrụkwa onye isi oche maka Global Dignity for South Africa. [12]

Na US-Africa Summit Summit na Washington DC na 2014, Mahanyele-Dabengwa bụ nanị nwanyị Africa na panel maka "Expanding Opportunities there: The New Era For Business In Africa", onye bụbu onye isi ala US Bill Clinton kwadoro . [4]

Ọ bụ onye ntụzi aka nke Vodacom, Gold Fields na Discovery Indure

Ọ na-eje ozi na bọọdụ ndụmọdụ nke ụlọ akwụkwọ azụmahịa nke Stellenbosch University, [9] na ọ bụ onye na-akwado National Education Empowerment Trust (NEET). [3]

Ihe nrite ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Akwụkwọ akụkọ Forbes maka "ụmụ nwanyị iri ise kachasị ike n'Africa" [13]
  • CNBC Africa 's All Africa Business Leaders "Nrite nwanyị nke Afọ" [14]
  • ForbesWoman Africa Business Woman of the Year Award, 2014 [4]
  • Ihe nrite nke "Distinguished Achievement Award" nke Douglass Society, 2013 [6]
  • Nwanyị Afrịka na-eduga na azụmaahịa. Ndị investors Africa, 2012 [3]
  • Rutgers Vision of Excellence Award. Mahadum Rutgers, 2011 [3]
  • Nwanyị kacha nwee mmetụta na gọọmentị na azụmaahịa - Ọrụ ego. 2009 [3] [6]
  • Akwụkwọ akụkọ Wall Street Journal nke "ụmụ nwanyị iriacha elu n'ụwa ga-ekiri na 2008" [3]
  • Nzukọ Akụ na ụba Ụwa, Onye Ndú Ntorobịa Ụwa, 2007 [4]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mahanyele-Dabengwa. "Phuthi Mahanyele-Dabengwa: Observations from WEF", fin24, 31 January 2020. Retrieved on 16 October 2020.
  2. Dludla. "Naspers picks Mahanyele-Dabengwa as CEO for South Africa", Reuters, 21 July 2019. Retrieved on 16 October 2020.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 Phuti Mahanyele. World Economic Forum. Retrieved 30 September 2014.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Gundan. "South African Corporate Powerhouse Phuti Mahanyele Wins ForbesWoman Africa 2014 Business Woman Of The Year Award", Forbes, 6 October 2014. Retrieved on 24 October 2014. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Forbes2014" defined multiple times with different content
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 Phuti Mahanyele – CEO, Shanduka. YouTube, 24 January 2013. Retrieved 30 September 2014.
  6. 6.0 6.1 6.2 "Phuti Mahanyele ’93 Douglass Society 2013 Honoree", Spotlight on Alumnae, Associate Alumnae of Douglass College, September 5, 2013. Retrieved on 24 October 2014. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Douglass" defined multiple times with different content
  7. Phuti Mahanyele BA Economics, MBA. Bloomberg Businessweek. Retrieved 30 September 2014.
  8. Renee Bonorchis. "Naspers Upends Century of History by Naming Black Woman CEO", Bloomberg, 4 July 2019. Retrieved on 16 October 2020.
  9. 9.0 9.1 Mahanyele-Dabengwa, Phuti. Reuters. Archived from the original on October 20, 2020. Retrieved on 16 October 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Reuters" defined multiple times with different content
  10. Women's Leadership Conference 2012: How women contribute to an organisation's competitiveness. YouTube, 9 November 2012. Retrieved 30 September 2014.
  11. Onyedimmakachukwu. "Youth Key To Africa’s Economic Future", Ventures Africa, August 9, 2014. Retrieved on 24 October 2014.
  12. Pillay. "The right to dignity", Media Club South Africa, 11 October 2012. Retrieved on 24 October 2014.
  13. Africa (2020-03-06). Africa’s 50 Most Powerful Women (en-US). Forbes Africa. Retrieved on 2021-01-30.
  14. Gundan (9 December 2019). In conversation with #AABLA2019 Business Woman of the Year Phuthi Mahanyele-Dabengwa. cnbcafrica. Retrieved on 16 October 2020.