Planet Dị Nchebe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Safe Planet logo
Ihe ngosi nke mkpọsa Safe Planet

Safe Planet: United Nations Campaign for Responsibility on Hazardous Chemicals and Wastes bụ UN Environment Programme (UNEP) na UN Food and Agricultural Organization-led global public awareness and outreach campaign for see security of human health and the environment against risk chemicals and waste.[1]

NNdị odeakwụkwọ nke Mgbakọ Basel, Convention Rotterdam na Stockholm Convention on Persistent Organic Pollutants, kemịkalụ atọ na-eduga n'ụwa niile na ngwa njikwa mkpofu, na-enye usoro, atụmatụ ọhụrụ na ihe ngwọta iji nagide nsogbu na-eto eto nke kemịkalụ dị ize ndụ na mkpofu. Mgbakọ Basel, Rotterdam na Stockholm gụnyere njikwa kemịkalụ dị ize ndụ, ọkachasị ihe mmetọ organic na-adịgide adịgide (POPs), nke nkwekọrịta atọ ahụ kpuchiri. Mgbakọ ndị ahụ lekwasịrị anya n'ihe mmetọ kemịkalụ dị ka dioxins na furans, pesticides dị ize ndụ na DDT, polychlorinated biphenyls (PCBs), polybrominated diphenyl ethers (PBDEs), PFOS, na ọla ndị dị arọ: arsenic, cadmium, mercury na lead.[1]

Ihe Ndị E Mere[dezie | dezie ebe o si]

Safe Planet na-akwado usoro ndụ maka kemịkal na njikwa ihe mkpofu ma na-arụ ọrụ ịchọta ihe ngwọta maka ihe ịma aka nke kemịkalụ na-egbu egbu na ihe mkpofu. Mgbasa ozi ahụ na-achọkwa itinye ndị mmadụ na-arụ ọrụ na ọkwa niile nke ọha mmadụ n'ime ihe megide kemịkal na ihe mkpofu dị ize ndụ. Ndị sonyere gụnyere Gọọmentị, ụlọ ọrụ, ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ, atụmatụ ndị obodo na-eduzi, òtù ndị dị n'otu n'otu na ndị na-azụ ahịa.[2]

Ebumnuche bụ isi nke Safe Planet Campaign bụ ịchụso mbara ala dị nchebe na nke na-adịgide adịgide.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Emebere Mgbasa Ozi Safe Planet iji mee ka mmekọrịta dị n'etiti Mgbakọ atọ ahụ na imeziwanye nkwado na nhazi nke njikwa kemịkalụ na ọkwa ụwa, mpaghara na mba. Emebere Mgbasa Ozi Safe Planet na February 2010 n'oge nzuko pụrụiche dabara na ọgbakọ ndị otu na Mgbakọ Basel, Rotterdam na Stockholm, na nzukọ UNEP na-achị isi na Bali, Indonesia, na mmemme pụrụ iche. – Otu United Nations Body Burden Forum.[3]

Kemgbe a malitere ya, Safe Planet Campaign enwetala ndị mmekọ gburugburu ụwa. Ihe omume na ihe ngosi ndị a kwadebere maka mkpọsa ahụ ka mgbasa ozi na mgbasa ozi mmekọrịta ọhụrụ kpuchiri. Ndị sonyere na nka, ọdịbendị, egwuregwu, sayensị, agụmakwụkwọ, azụmaahịa, na ndọrọ ndọrọ ọchịchị iji kpalie gọọmentị, ụlọ ọrụ, obodo na ndị mmadụ n'otu n'otu iji meghachi omume na mkpa maka ime ihe.[4]

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

Nzukọ Nzukọ Mba Ndị Dị n'Otu[dezie | dezie ebe o si]

Òtù Na-ahụ Maka Ibu Ọrụ Ndị Dị n'Otu nke Mba Ndị Dị n"Otu ewebatala ọrụ nyocha nke mmadụ. Ọrụ a kpughere ọnụnọ n'ime ahụ mmadụ nke kemịkal ndị dị ize ndụ nke Basel, Rotterdam na Stockholm Conventions kpuchiri, dịka ọmụmaatụ, ihe na-emetọ ihe ndị dị ndụ, ọgwụ ahụhụ na ọla dị arọ.[5]

Nzukọ mbụ nke UN Body Burden Forum gosipụtara UN Messenger of Peace na onye natara Nobel Peace Prize Prọfesọ Wangari Maathai na Under-Secretary General Jan Kubiš. Ndị na-akwado mkpọsa ahụ, dị ka onye America na-eme ihe nkiri Bryan Cranston, onye Indonesia na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Yuyun Ismawati na Peter Kenmore, onye isi odeakwụkwọ nke Nzukọ Rotterdam, kpebisiri ike ịnwale ibu arọ ha.[6]

Nzukọ nke abụọ, United Nations Champions Body Burden Forum, mere na New York na Mee 2010 na nnọkọ nke iri na asatọ nke Commission on Sustainable Development. N'etiti ndị sonyere, e nwere onye America na-eme ihe nkiri na onye na-ahụ maka gburugburu ebe obibi Ed Begley Jr. na onye Norwegian Olympic Gold Medalist Stine Lise Hattestad Bratsberg.[7]

Ihe nkiri Safe Planet na Adventure n'Oké Osimiri[dezie | dezie ebe o si]

Ibu ahụ na 5 Gyres bụ nke mbụ n'ime usoro ihe nkiri Safe Planet. Ihe nkiri ndị a nyere aka n'ịkwalite mmata na mgbasa nke echiche nke ibu ahụ kemịkal na mmetọ rọba nke oke osimiri. Ihe nkiri ndị ahụ na-ebu ozi na ọ dịghị onye na-agaghị ekwe omume ikpughe na kemịkal dị ize ndụ. Ha na-akọwapụta ka obodo ndị na-adịghị ike na-eche ihu n'ihe ize ndụ dị elu nke ikpughe na kemịkalụ na-egbu egbu yana otu esi eme ihe iji chebe ndị mmadụ na mbara ala. Ha na-ebulikwa mmata na nkwado maka atụmatụ nleba anya zuru ụwa ọnụ nke Mgbakọ Stockholm, nke na-enyocha ọkwa nke mmetọ organic na-adịgide adịgide n'ime mmadụ.[8]

The Sea Dragon, otu ụgbọ mmiri nyocha nke NGO na-eduzi na-anakọta ihe mkpofu plastik na ihe nlele azụ site na oké osimiri " 5 gyres, emeela ka a mara banyere POPs ọhụrụ 9 nke Stockholm Convention kpuchiri, nchedo nke ndụ mmiri na nchekwa nri ụwa. Njem ahụ gara South Atlantic gyre rutere Cape Town, South Africa na mbido Disemba wee pụọ na Montevideo, Uruguay na mbido Jenụwarị 2011. Mary Osborne, onye ọkachamara na-agba n'elu mmiri na ihe nlereanya na-ekere òkè na njem gafere Atlantic, kwupụtara nkwado ya maka Safe Planet Campaign na mmemme mgbasa ozi na Two Oceans Aquarium na Cape Town, South Africa.[9]

Ndị Jikọrọ Aka n'Alaeze Anụmanụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbasa ozi ahụ na-akwado mgbalị iji weghachite ihe mkpofu eletrik na eletrọniki - ihe mkpofu e-na-adịghị mma na gburugburu ebe obibi, ọkụ na-emeghe na ọrụ imegharị ihe na-emerụ ahụ. Safe Planet na-achọ ichebe gburugburu ebe obibi ma melite ahụike na ọdịmma nke ndị ọrụ na ngalaba na-abụghị nke gọọmentị dịka akụkụ nke mbọ UNEP na-agba iji wuo "Green Economy" zuru ụwa ọnụ nke ọrụ ahịhịa. Na 2010 International Year of Biodiversity, mkpọsa mkpọsa ahụ "A Planet Safe for All Living Things" jere ozi dị ka njikọ nke kemịkal na njikwa ihe mkpofu na nchedo nke ụdị ndị nọ n'ihe ize ndụ.[6]

Ọrụ mba ụwa "Anyị Na-enyere Gorillas aka" bụ nke Prague Zoo malitere dị ka ọrụ Safe Planet iji kwalite imegharị ekwentị mkpanaaka na ịkwalite mmata banyere egwu ndị gorilla bi na Congo Basin nke Africa. Ọrụ a gbasara na zoo iri na atọ na Czech Republic ma bụrụ ihe nlereanya nke itinye aka ọha na eze na e-waste recycling, nke Safe Planet na Basel Convention na-akwalite.[6]

Ihe osise na ime ihe maka mbara ala dị nchebe[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi mbụ nke Safe Planet, Substantialis Corporis Mixti (Ụdị Dị ukwuu nke Blended Body): Ihe ngosi Synergies nke Nzukọ Basel, Rotterdam na Stockholm, mere na Czech Center's Bohemian National Hall na New York City. E mere ya n'oge nnọkọ nke iri na asatọ nke Commission on Sustainable Development (May 2010). Ndị omenkà iri si mba ise gosipụtara ọrụ ndị na-enyo enyo na ụzọ anyị dị ugbu a ga-adịgide adịgide ka ha na-enye echiche ọhụrụ maka ịhazi mmekọrịta mmadụ na gburugburu ebe obibi.[10]

WHAT WILL BE bụ ihe ngosi nke abụọ nke e mere maka Nzukọ nke iri na isii nke ndị otu UN Framework Convention on Climate Change (November/December 2010), gosipụtara ọrụ nke ndị na-ese ihe si Czech Republic, Mexico, Pakistan, South Africa, UK na USA. Ihe osise ahụ na-agbagha nghọta nke kemịkal na ihe mkpofu dị ize ndụ.[11]

Imekọ Ihe Ọnụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbasa ozi Safe Planet na-arụkọ ọrụ na ndị na-arụ ọrụ ọnụ na-arụsi ọrụ ike iji nweta kemịkal dị mma na njikwa ihe mkpofu. Ọ na-arụ ọrụ na: [citation needed]

  • Ebe Mgbakọ mpaghara Basel na Stockholm
  • Kọmitii UN maka Mmepe Na-adịgide Adịgide Adị (CSD)
  • Nri na Ọrụ Ugbo nke United Nations (FAO)
  • Nkwekọrịta Kiev na ntọhapụ na mbufe nke mmetọ na Nkwekọ Aarhus maka ịnweta ozi, itinye aka na mkpebi na ịnweta ikpe ziri ezi na ihe gbasara gburugburu ebe obibi (Nkwekọrịta Aarhus UNECE)
  • Nkwekọrịta Montreal na Ihe Ndị Na-emebi Ozone Layer
  • Nkwekọrịta Nkwekọ Mba Ndị Dị n'Otu maka Mgbanwe Ihu igwe (UNFCCC)
  • Kọmitii Ógbè UN
  • Ọfịs mpaghara na mpaghara nke UNEP na FAO
  • Ngalaba UNEP / DTIE Chemicals
  • Òtù Ahụ Ike Ụwa[12]

Mgbasa ozi ahụ na-akwado mmemme na atụmatụ ụfọdụ, gụnyere Basel Wastes Solutions Circle, Green Customs Initiative, International POPs Elimination Network (IPEN), OzonAction, na Partnership for Action on Computing Equipment (PACE), PCBs Eliminations Network (PEN), Strategic Approach to International Chemicals Management (SAICM), yana agụmakwụkwọ, azụmaahịa na òtù obodo.[1]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Safe Planet: the United Nations Campaign for Responsibility on Hazardous Chemicals and Wastes: Background Statement. Basel Convention on the Control of Transboundary Movements of Hazardous Wastes and their Disposal (1 May 2010). Retrieved on 2011-06-02.
  2. Xiong Tong:UN launches "Safe Planet" campaign in Ministerial Environment Forum. Xinhua (24 February 2010). Archived from the original on March 2, 2010. Retrieved on 2011-06-02.
  3. Source: UNEP. UNEP launches global campaign to strengthen synergies in chemicals and wastes management - Politik - Weltweit - CO2-Handel.de - Das Info-Portal zum Emissionshandel und Klimaschutz. CO2-Handel.de. Archived from the original on 2011-07-18. Retrieved on 2011-06-02.
  4. Microsoft Word - Bali-25Feb2010.doc. Archived from the original on 2011-07-07. Retrieved on 2011-06-02.
  5. Press Releases February 2010 - UN launches global campaign to strengthen synergies in chemicals and waste management - United Nations Environment Programme. Unep.org. Archived from the original on 2010-07-24. Retrieved on 2011-06-02.
  6. 6.0 6.1 6.2 Microsoft Word - SafePlanet_background_statement_2010_07_19.doc. Retrieved on 2011-06-02.
  7. United Nations Radio: Safe Planet campaign tests "body burden" of celebrities to expose risk of chemicals. Unmultimedia.org. Archived from the original on 2011-07-09. Retrieved on 2011-06-02.
  8. Understanding Plastic Pollution Through Exploration, Education, and Action. 5 Gyres. Retrieved on 2011-06-02.
  9. Safeplanet2010. Wn.com. Retrieved on 2011-06-02.
  10. Rotterdam Convention Home Page. www.pic.int.
  11. Artmill. Artmill.eu. Retrieved on 2011-06-02.
  12. Haring Woods Associates - Introducing Safe Planet. Haringwoods.com. Retrieved on 2011-06-02.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]