Rebecca Kadaga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rebecca Kadaga
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịUganda Dezie
Aha enyereRebecca Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya24 Mee 1956 Dezie
Ebe ọmụmụKamuli Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Soga Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu, Onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiMember of the Parliament of Uganda, Speaker of the Parliament of Uganda, Deputy Prime Minister of Uganda, Minister for East African Community Affairs Dezie
ebe agụmakwụkwọMakerere University, University of Zimbabwe, Namasagali College, University of Zimbabwe Faculty of Law Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịNational Resistance Movement Dezie
agbụrụ Dezie

 

Rebecca Alitwala Kadaga (amụrụ na 24 Mee 1956) bụ onye ọka iwu na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Uganda nke jere ozi dị ka onye isi oche nke Nzukọ Ndị Omeiwu nke Uganda site na 19 Mee 2011 ruo 21 Mee 2021. Ọ na-eje ozi ugbu a dị ka osote praịm minista mbụ nke Uganda. Ọ na-eje ozi n'otu oge ahụ dị ka Minista na-ahụ maka ihe gbasara obodo East African, na Cabinet nke Uganda.[1]

Ọ bụ nwanyị mbụ a họpụtara ka ọ bụrụ onye isi oche n'akụkọ ihe mere eme nke Nzukọ Ndị Omeiwu nke Uganda. Ọ nọchiri Edward Ssekandi, onye jere ozi dị ka onye isi oche site na 2001 ruo 2011.[2][3]

Ọ bụkwa onye omeiwu (MP) ugbu a maka mpaghara ụmụ nwanyị nke Kamuli District, mpaghara Busoga, ọkwá ọ nọ na ya kemgbe 1989.[4][5]

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Kamuli District, Eastern Uganda, na 24 Mee 1956. Rebecca Kadaga gara kọleji Namasagali maka agụmakwụkwọ ụlọ akwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gụrụ akwụkwọ iwu na Mahadum Makerere, gụsịrị akwụkwọ na nzere Bachelor of Laws (LLB), na 1978. Ọ gara n'ihu nweta diplọma na Legal Practice site na Law Development Center na Kampala na 1979. N'afọ 2000, ọ nwetara diplọma na Iwu Ụmụ nwanyị na Mahadum Zimbabwe . N'afọ 2003, ọ nwetara nzere Master of Arts (MA), ọkachamara na Iwu Ụmụ nwanyị, site na Mahadum Zimbabwe.[6] N'afọ 2019, Mahadum Nkumba, mahadum onwe onye dị na Uganda, nyere Kadaga nzere Doctor of Laws.[7]

Ahụmahụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'agbata afọ 1984 na afọ 1988, ọ nọ na-arụ ọrụ iwu onwe onye. Site na 1989 ruo 1996, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye omeiwu maka Kamuli District na District Woman's Constituency. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi oche nke Kansụl Mahadum maka Mahadum Mbarara, n'etiti afọ 1993 na 1996. N'afọ 1996, ọ rụrụ ọrụ dị ka odeakwụkwọ ukwu nke East African Women Parliamentarians Association.

Site na 1996 ruo 1998, Rebecca Kadaga bụ Minista nke Mba Uganda maka imekọ ihe ọnụ mpaghara (Africa na Middle East). Site na 1998 ruo 1999, ọ bụ Minista nke Steeti maka nkwukọrịta na ụgbọ elu, ma site na 1999 ruo 2000, ọ bụ Minisita nke Mmekọrịta Ndị omeiwu. A họpụtara ya dị ka osote onye isi oche nke ụlọ omebe iwu n'afọ 2001, ọkwá ọ nọ na ya ruo na 19 Mee 2011, mgbe a họpụtara ya dịka onye isi oche.[8]

Mgbe ntuli aka nke onwa February na afọ 2016 gasịrị, a họpụtara Kadaga ọzọ dị ka onye isi oche nke ndị omeiwu na 19 Mee na afọ 2016.[9]

Na onwa Disemba na ogugu 20, 2017, Kadaga duziri ndị omeiwu Uganda ka ọ na-eme mgbanwe na Iwu Iwu nke, n'etiti usoro ndị ọzọ, wepụrụ ihe achọrọ na ndị na-azọ ọkwa onye isi ala erubeghị afọ 75. Mgbanwe ahụ nyere Museveni ohere ịzọ ọkwa onye isi ala nke Uganda maka oge nke isii ya n'ọchịchị.[10]

Na 14 Jenụwarị 2021, a họpụtara Kadaga ọzọ ka ọ bụrụ onye nnọchi anya nwanyị maka mpaghara Kamuli . N'ihi ya, ọ malitere mkpọsa iji nọgide n'ọkwa ya dị ka onye isi oche nke ụlọ omebe iwu maka oge nke atọ. Kadaga tụfuru onye isi oche Vote n'aka onye osote ya bụ Jacob Oulanyah mgbe ọ nwụsịrị ihu ọma na pati ya, National Resistance Movement (NRM).[11]

Ọrụ ndị omeiwu[dezie | dezie ebe o si]

E wezụga ọrụ ya dị ka ọkà okwu nke Nzukọ Ndị Omeiwu Ugandan, ọ nọdụrụ na kọmitii ndị omeiwu na-esonụ:

  • Kọmitii nhọpụta Kọmitii ahụ na-enyocha nhọpụta niile nke onye isi ala, ma nwee ike ịkwado ma ọ bụ jụ nhọpụta: Onye isi oche na-eduzi kọmitii ahụ
  • Kọmitii Ndị Omeiwu bụ Onye isi oche nke Kọmitii ahụ
  • Kọmitii Azụmaahịa Onye isi oche bụ onye isi oche kọmitii

Arụmụka ya[dezie | dezie ebe o si]

Kadaga kwere nkwa na ọ ga-eme ka iwu Uganda Anti-Homosexuality Bill gafee ndị omeiwu na onwa Disemba nke afọ 2012. Iwu a na-akpọ mgbe ụfọdụ "Kill the Gays bill" n'otu oge chọrọ ime ka omume ndina ụdị onwe bụrụ nke a ga-ata ahụhụ site na ọnwụ ma ọ bụ mkpọrọ ndụ mana e mechara wepụ nhọrọ ntaramahụhụ ọnwụ na iwu ahụ. Ọ na-ekwu na ọ ga-aghọ iwu ebe ọ bụ na ọtụtụ ndị Uganda "na-achọ ya".[12]

N'ọnwa Disemba na afọ 2012, Kadaga nọ na Rom iji kwuo okwu na nnọkọ nke asaa nke ndị omeiwu maka ụlọ ikpe mpụ mba ụwa na iwu iwu.[13][14]

Akụkọ gbasara na Kadaga natara ngọzi site n'aka Popu Benedict nke Iri na Isii na Mas Vatican.[15] N'oge na-adịghị anya mgbe akụkọ ahụ pụtara, ọnụ na-ekwuchitere Vatican bụ Father Federico Lombardi wepụtara nkwupụta nke kwuru, sị: Mmekọrịta ya na ndị nnọchiteanya ahụ abụghị ihe a na-ahụkarị, ọ dịghịkwa ngọzi e nyere. Ìgwè ndị omebe iwu nke Uganda kelere Popu dị ka ndị ọzọ ọ bụla na-aga nzukọ na Popu na nke a apụtaghị na ọ bụ ihe ịrịba ama doro anya nke nkwenye nke omume ma ọ bụ atụmatụ ya.[16]

N'ọnwa Machị na afọ 2020, n'oge ọrịa COVID-19, Kadaga tweeted na a chọpụtala "mgbasa, nke na-egbu nje Corona ozugbo" ma ga-arụkọ ọrụ na Uganda.[17] O nyere echiche na ihe e mesịrị ghọta dị ka ihe na-eme ka ọ dị ọcha bụ ọgwụgwọ maka COVID-19 n'ezie ma nweta mmeghachi omume dị ukwuu site n'aka ndị Uganda na mgbasa ozi mmekọrịta na ndị ọkachamara na ngalaba ahụike dị ka Uganda Medical Association, na Pharmaceutical Society of Uganda.[18][19] Ọ zaghachiri site n'ịkpọ ndị otu Association ụbụrụ na-enweghị isi.[20]

N'ọnwa Eprel na afọ 2020, n'oge ọrịa COVID-19, Kadaga na ndị otu ndị omeiwu ibe ya nyere onwe ha ihe karịrị ijeri shillings 10 nke Uganda nke ihe a chọrọ ịbụ ego enyemaka maka mbọ ịlụso ọrịa a ọgụ na nsogbu mmekọrịta na akụ na ụba ya.[21]

Hụkwa nka[dezie | dezie ebe o si]

  • Kọmitii nke Uganda
  • Nzukọ omeiwu nke Uganda
  • Ndepụta ndị ọkà okwu nke Nzukọ Ndị Omeiwu nke Uganda
  • Ógbè Kamuli

Ebesidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. The Independent (9 June 2021). New Cabinet: Museveni drops Kutesa, 10 ministers. The Independent (Uganda). Retrieved on 16 July 2021.
  2. Wambi (24 May 2011). Politics: First Woman Speaker of Parliament Changing Politics. Inter Press Service. Retrieved on 6 December 2014.
  3. Joyce Namutebi, Henry Mukasa and Milton Olupot (19 May 2011). Kadaga is first female Speaker (Archived from the original on 11 December 2014). New Vision. Archived from the original on 11 December 2014. Retrieved on 16 July 2021.
  4. Moses Mutaka (2 July 2015). Kadaga should quit Kamuli woman seat, says rival. Retrieved on 17 December 2017.
  5. Sonia Paul (26 February 2016). Will This Woman Replace Uganda's Strongman?. Slate Magazine. Retrieved on 17 December 2017.
  6. Parliament of Uganda (2011). Profile of Alitwala Rebecca Kadaga. Parliament of Uganda. Archived from the original on 8 December 2014. Retrieved on 6 December 2014.
  7. Eve Muganga & Moses Kyeyune (26 October 2019). Nkumba University Awards Kadaga With Honorary Doctorate of Laws. Retrieved on 26 October 2019.
  8. Naturinda (16 May 2011). Speaker Ssekandi Quits for Kadaga. Archived from the original on 11 April 2018. Retrieved on 6 December 2014.
  9. "Kadaga Speaker, Oulanyah Deputy", New Vision, 19 May 2016.
  10. [1], The Independent, 12 August 2020.
  11. [2], The Nile Post 25 May 2021.
  12. Muhumuza. "Uganda's Anti-Gay Bill To Pass This Year: Official", The Huffington Post, 12 November 2012. Retrieved on 13 November 2012.
  13. PGA (December 2012). Consultative Assembly of Parliamentarians for The ICC And The Rule of Law – 7th Session. © 2014 Parliamentarians for Global Action (PGA). Retrieved on 6 December 2014.
  14. PGA (7 December 2012). 7th Consultative Assembly of Parliamentarians for The International Criminal Court (ICC) And The Rule of Law & World Parliamentary Conference On Human Rights 34th Annual Forum of PGA, 10 & 11 December 2012: Programme. Parliamentarians for Global Action (PGA). Archived from the original on 24 September 2015. Retrieved on 6 December 2014.
  15. Uganda Parliament (December 2012). Speaker Kadaga Receives Blessings From The Pope At Vatican Mass. Parliament of Uganda. Archived from the original on 25 July 2014. Retrieved on 6 December 2014.
  16. Alessandro Speciale (15 December 2012). Why Does Benedict XVI Receive Anti-Gay Politicians In Audience?. Vatican Insider. Retrieved on 6 December 2014.
  17. Ampurire. "Uganda Partnering With A U.S. Inventor To Produce Disinfectant That Kills Coronavirus – Kadaga", SoftPower News, 16 March 2020. Retrieved on 16 March 2020.
  18. Medical Doctors' Body: Scientist Endorsed By Kadaga for COVID-19 Cure is a Quack (en-US). Online news from Uganda and the East African region – SoftPower News (2020-03-17). Retrieved on 2020-04-17.
  19. Uganda Medical Association: There is No Known Cure for COVID-19 (en). Uganda Radionetwork. Retrieved on 2020-04-17.
  20. Coronavirus: Kadaga hits back at "brainless" medical body over "quack" doctor claims (en-US). Nile Post (2020-03-18). Retrieved on 2020-04-17.
  21. Kadaga to MPs: 'Stop Discussing Shs 10bn Allocation to Parliament, Leave it to Me' (en-US). Online news from Uganda and the East African region – SoftPower News (2020-04-16). Retrieved on 2020-04-17.