Rebecca Langlands

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rebecca Langlands
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereRebecca Dezie
aha ezinụlọ yaLanglands Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụclassical scholar Dezie
onye were ọrụUniversity of Exeter Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum nke Cambridge Dezie
webụsaịtịhttps://classics.exeter.ac.uk/staff/langlands/ Dezie

  Rebecca Langlands bụ Prọfesọ nke Classics na Mahadum Exeter . A maara ya karịsịa maka ọrụ ya na akụkọ ihe mere eme nke mmekọahụ na ụkpụrụ omume n'ụwa Rom. [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

gụrụ akwụkwọ [2] Mahadum Cambridge ma dee edemede PhD ya na Valerius Maximus na Gonville na Caius College, Cambridge nke British Academy kwadoro ma nyochaa ya site na Susanna Morton Braund.

Langlands kwagara Mahadum Exeter [3] 1998 iji kụzie na Ngalaba nke Classics. [4] nyere ya onyinye site na Arts and Humanities Research Council maka ọrụ Pudicitia: Sexual Ethics in Ancient Rome na February-June 2003 n'okpuru atụmatụ ezumike nyocha ya. Langlands bụ onye otu ngalaba nleta (2014/15) na Ngalaba UCLA nke Classics . [3] [5] kwalitere ya ka ọ bụrụ prọfesọ zuru oke na Exeter n'afọ 2017 ma nye ya Okwu mmeghe, nke akpọrọ 'Akụkọ ndị na-eme ka ọ bụrụ ihe na-eme, Scald na Bounce: Ihe mere Roman Exempla Matter' na 21 Jenụwarị 2019.

Langlands na-arụ ọrụ na omume ọma n'ụwa Rom, nke sitere na ọrụ doctoral ya na Valerius Maximus. N'oge na-adịbeghị anya, ọ lekwasịrị anya na okike na mmekọahụ n'ụwa oge ochie n'ozuzu. Langlands [6] Kate Fisher na-eduzi ọrụ Sexual Knowledge, Sexual History ma na-edukwa ọrụ Sex and History, nke na-eji ihe sitere n'akụkọ ihe mere eme eme eme eme iji mee ka mkparịta ụka banyere nsogbu mmekọahụ nke oge a na ndị na-eto eto. Langlands esorola dee otu isi The Palgrave Handbook of Sexuality Education na "'Sex and History": Talking Sex with Objects from the Past" banyere ọrụ ahụ.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • ed. ya na Alice König, na James Uden, Literature and Culture in the Roman Empire, 96-235: Cross-Cultural Interactions (Cambridge University Press, 2020). [7]
  • Àgwà Omume Ihe Nlereanya [8] Rome oge ochie (Cambridge University Press, 2018) [1]
  • ed. ya na Kate Fisher Mmekọahụ, Ihe Ọmụma, na Nkwado nke Oge gara aga (Oxford University Press, 2015)
  • Omume mmekọahụ na Rom oge ochie (Cambridge University Press, 2006) [9][10][11]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 'Ị nwere ike ịgwa ihe ọ bụ?" Nkọwa nke Mgbanwe Mmekọahụ na Akwụkwọ Ochie. Ramus, 31 (1-2), 91-110.[12]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Professor Rebecca Langlands| Classics and Ancient History| University of Exeter (en). humanities.exeter.ac.uk. Retrieved on 2018-08-23.
  2. Langlands (2006-05-25). Sexual Morality in Ancient Rome (in en). Cambridge University Press. ISBN 9780521859431. 
  3. 3.0 3.1 Anonymous. "Dr. Rebecca Langlands (UCLA)", Stanford Humanities, 2014-11-10. Retrieved on 2018-08-23. (in en)
  4. REF Case study search (en). impact.ref.ac.uk. Archived from the original on 2018-09-06. Retrieved on 2018-08-23.
  5. Professor Rebecca Langlands Inaugural Lecture (en). exeter.ac.uk. Retrieved on 2019-01-22.
  6. Sex & History | Talking sex with objects from the past (en-GB). sexandhistory.exeter.ac.uk. Retrieved on 2018-09-06.
  7. Konig (2020). Literature and Culture in the Roman Empire, 96-235: Cross-Cultural Interactions. Cambridge: Cambridge University Press. ISBN 9781108493932. 
  8. Langlands (1970). Exemplary Ethics in Ancient Rome by Rebecca Langlands (in en). DOI:10.1017/9781139629164. ISBN 9781139629164. 
  9. Gourevitch (2008). "Rebecca Langlands, Sexual Morality in Ancient Rome, 2006" (in fr-FR). L'Antiquité Classique 77 (1). 
  10. Glazebrook (2009). "Review of Sexual Morality in Ancient Rome". Phoenix 63 (1/2): 200–202. 
  11. Foubert (2007). "Review of: Sexual Morality in Ancient Rome". Bryn Mawr Classical Review. ISSN 1055-7660. 
  12. Langlands (2002). "'Can You Tell What it is Yet?' Descriptions of Sex Change in Ancient Literature" (in en). Ramus 31 (1–2): 91–110. DOI:10.1017/S0048671X00001387. ISSN 0048-671X. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Peeji ndị ọrụ nke Mahadum Exeter
  • "Greek Pasts, Greek Futures, and the Making of Sexual Science" - nkuzi e nyere na Center for Science, Technology, Medicine & Society na Mahadum California, Berkeley, 2015.
  • Soundcloud na-ekwu maka Mahadum Exeter banyere àgwà gbasara mmekọahụ na mmekọahụ n'ụwa Rom, 2016. Site na ebe nrụọrụ weebụ: "Ịdọ aka ná ntị isiokwu na-emetụ n'ahụ: biko mara podcast a nwere mkparịta ụka banyere isiokwu ndị dị nro gụnyere ime ihe ike mmekọahụ na ndina n'ike".