Rob Adam

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Rob Adam
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereRob Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya13 Septemba 1955 Dezie
Ebe ọmụmụSouth Africa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysicist Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town Dezie
Ihe nriteMember of the Academy of Science of South Africa Dezie

[1]Robert Martin Adam (amụrụ na 13 Septemba 1955) bụ onye nduzi nke Square Kilometer Array (SKA) redio na South Africa. [2] bụbu onye isi ọrụ nke South African Nuclear Energy Corporation (NECSA). [1] [3] na Director General nke Ngalaba Sayensị na Teknụzụ nke South Africa. [4] rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nye gọọmentị Namibia na Chile, ọ bụkwa onye otu Royal Society of South Africa.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

Nna Adam, James, bụ onye na-emepụta ígwè, ọ tolitere n'obodo ndị na-egwupụta ihe. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Bishops, ụlọ akwụkwọ onwe onye dị na Cape Town . [5]

Ọmụmụ ihe[dezie | dezie ebe o si]

Adam nwetara nzere BSc (Hons) na ọdịiche na kemịkalụ na Percy Gordon Memorial Award maka nwa akwụkwọ kachasị elu na Mahadum Cape Town na 1978. N'afọ 1980, mgbe ọ rụchara ọrụ afọ abụọ na teknụzụ carbon fiber na England, ọ laghachiri South Africa ma were ya n'ọrụ na South African Council for Higher Education. Ọrụ [4] bụ ịzụlite ọmụmụ ihe dị anya na sayensị anụ ahụ na mgbakọ na mwepụ na Bekee maka ndị asụsụ mbụ ha na-abụghị Bekee.

N'afọ 1981, a tụrụ Adam mkpọrọ afọ iri maka ọrụ ya na African National Congress (ANC). Mgbe ọ na-eje ozi n'ụlọ mkpọrọ ya, ọ nwetara nzere BSc (Hons) na MSc na physics, ha abụọ nwere ọdịiche, site na Mahadum nke South Africa (UNISA). Ọ natara UNISA National Scholarship nke enyere ụmụ akwụkwọ masters kachasị elu na mahadum ahụ, iji mee PhD na physics nuklia. A tọhapụrụ ya n'ụlọ mkpọrọ n'afọ 1990 ma n'oge na-adịghị anya mgbe nke ahụ gasịrị, ọ natara nzere PhD ya na UNISA. Mgbe obere oge ya na Prọfesọ Harry Fiedeldy, onye nlekọta PhD ya rụchara ọrụ, Vrije Universiteit (Amsterdam) nyere ya post-doctoral fellowship. Ọ laghachiri na 1993 iji were ọrụ na Ngalaba Physics na Mahadum Natal . [4]

Ọrụ na-emegide ịkpa ókè agbụrụ[dezie | dezie ebe o si]

[6][7]'afọ 1979, mgbe ọ nọ na London mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ mbụ ya, Adam ghọrọ onye otu African National Congress (ANC), mgbe ahụ ọchịchị Ịkpa ókè agbụrụ machibidoro iwu. Mgbe [5] sonyeere ANC, ọ laghachiri na mba ahụ: "Ihe ANC meere m bụ inye m ụzọ ịlaghachi n'ụlọ ọzọ, n'ụzọ m hụrụ dị mma. "

Na 22 Septemba 1981 e jidere Adam na Mandla Elliot Themba nke Soweto, onye otu ANC, n'ihi ịbụ onye otu ANC na itinye aka na ọrụ nzuzo maka nzukọ ahụ. N'oge ikpe ahụ, onye na-akwado ihe ndị ruuru mmadụ, George Bizos, onye nọchitekwara anya Nelson Mandela na ọtụtụ ndị ọzọ na-eme ihe gbasara ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nọchitere anya ha. Nna Adam gbara akaebe iji belata ikpe ahụ na Adam amarala ihe ọjọọ nke usoro ahụ mgbe ezinụlọ ahụ bi na ebe a na-egwupụta ihe n'ala na Namibia, nakwa na "mmetụta nchegbu na ọmịiko ya mere ka ọ banye na nkwenye ANC ya. " [7] Na 1 June 1982 a mara Adam ikpe ịga mkpọrọ afọ iri, na Themba afọ ise.

The Mail & Guardian chịkọtara ahụmahụ Adam n'ụlọ mkpọrọ dị ka ndị a: [5]

"Ọnwa asatọ n'ụlọ mkpọrọ naanị gị, ebe ị na-etolite na-eche ndị na-agba gị ajụjụ ọnụ n'ihi na ọ dịkarịa ala ha na-enye ụfọdụ mkpali; otu afọ na ndị omempụ, ndị hụrụ ya dị ka ihe ọhụrụ; oge ụfọdụ ịmara ndị Itali nke otu aka nri fascist, a tụkwara mkpọrọ; na, n'ikpeazụ, afọ ya na obere ìgwè ndị ndọrọ ndọrọ ọchịchị, ndị ya na ha tụgharịrị atụmatụ nke otu ha ga-esi na-achị mba ahụ mgbe ha bịara n'ọchịchị - gụnyere ụdị sayensị na teknụzụ South Africa ga-enwe. "

Mgbe [8] nọ n'ụlọ mkpọrọ Pretoria Central Prison, Adam gara n'ihu ma mesịa nweta nzere doctoral ya na physics nuklia. [9] tọhapụrụ Adam na 9 Febụwarị 1990, ya na ọtụtụ ndị mkpọrọ ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndị ọzọ dị ka akụkụ nke nzọụkwụ na-eduga na ọchịchị onye kwuo uche ya South Africa.

Ọrụ na gọọmentị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1995, a họpụtara Adam dị ka onye isi nduzi na Ngalaba nka, ọdịbendị, sayensị na teknụzụ (DACST). [10]'afọ 1996, e buliri ya n'ọkwa osote onye isi nchịkwa maka sayensị na teknụzụ.

[10]'afọ 1999, Adam ghọrọ onye isi nchịkwa nke DACST, n'okpuru Minista Ben Ngubane. N'afọ 2002, e kewara ngalaba a ụzọ abụọ, Ngalaba nka na ọdịbendị na Ngalaba Sayensị na Teknụzụ (DST). [11] gara n'ihu dị ka onye isi nchịkwa nke DST, [1] n'oge ikpeazụ n'okpuru Minista Mosibudi Mangena. [12] nọ n'ọkwa a ruo n'afọ 2006, mgbe ọ ghọrọ onye isi oche nke ụlọ ọrụ Nuclear Energy Corporation nke South Africa.

Mgbe ọ nọ n'ọchịchị, Adam bụ onye na-ahụ maka ọrụ ịkwọ ụgbọala dị ka idepụta akwụkwọ Green na White na sayensị na teknụzụ; akwụkwọ ọnọdụ na Information Society; na iwu dị iche iche gụnyere National Research Foundation Act, National Advisory Council on Innovation Act, Legal Deposit na National Libraries Act na ọtụtụ usoro mmekorita teknụzụ mba ụwa. [4] na-ahụ maka nyocha na teknụzụ; nyocha na teknịzụ Foresight project; nyocha nke ụlọ ọrụ sayensị, injinia na teknụgbọ na teknụজী iri na abụọ; nhazi nke ebe ngosi ihe mgbe ochie na ụlọ ọrụ ọdịnala; nkesa nke mmefu ego na kansụl sayensị; nyocha na akwụkwọ sayensị nke South Africa; na nkwekọrịta sayensị na teknụnụzụ na ihe karịrị mba 22.

Adam rụrụ ọrụ [13] South Africa ka e nyere ya nkwekọrịta iwu ma na-agba ọsọ Square Kilometer Array (SKA) Telescope. N'oge na-adịbeghị anya, e nyere South Africa òkè ọdụm nke ọrụ a na asọmpi ya na Australia. SKA bụ telivishọn redio ma ga-adabere n'ógbè ebe e nwere obere mmadụ mere mgbochi redio. Ebe ahọrọ na South Africa dị na Karoo, n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Carnarvon.

Ọrụ na ụlọ ọrụ na ngalaba onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Adam dịka onye isi oche nke South African Nuclear Energy Corporation (NECSA) n'afọ 2006. O nwere ụlọ ya na Pelindaba na mpụga Pretoria ma guzobe ya site na iwu ka ọ bụrụ isi ụlọ ọrụ nyocha na mmepe nke South Africa na ngalaba teknụzụ nuklia, yana ịrụ ọrụ ndị ọzọ na nsogbu nuklia n'aha gọọmentị South Africa. [3] na-arụ ọrụ na Safari Research Reactor.

Site na 2012 ruo 2014 ọ bụ onye isi otu: Nuclear na Aveng Group . [14]

SKA[dezie | dezie ebe o si]

[1] họpụtara Adam dị ka onye nduzi a họpụtara site na 1 Eprel ruo 31 Disemba 2015, ma mesịa bụrụ onye nduzi maka afọ ise nke SKA South Africa, na-anọchi Bernie Fanaroff na ngwụcha afọ 2015.

Ndụ ezinụlọ na nke onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Adam lụrụ Liz Gavin ma nwee ụmụ abụọ. Ọ bụ nwa nwanne Sir James Rose-Innes, [8] Onye isi ikpe nke abụọ nke Union of South Africa. [15]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Pending retirement of Dr Bernie Fanaroff, Director of the Square Kilometre Array (SKA) South Africa Project, and appointment of Dr Rob Adam as director designate.. Archived from the original on 4 November 2014.
  2. Media release on NECSA group CEO. Archived from the original on 2020-04-14. Retrieved on 2023-12-23.dead link
  3. 3.0 3.1 Government press release (February 2006).
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 Royal Society of South Africa, Annual report 1999.. Archived from the original on 2006-09-25. Retrieved on 2023-12-23.
  5. 5.0 5.1 5.2 "A builder of others' dreams", Mail & Guardian, 7–13 February 1997, page 27.
  6. For more information, see South African History Archives, Apartheid-era Security Legislation Directorate files on individuals, File 6449.
  7. 7.0 7.1 Cape Times, 2 June 1982.
  8. 8.0 8.1 Memoirs of George Bizos as related to Thomas Karis and Gail Gerhart. Archived from the original on 2012-02-16. Retrieved on 2023-12-23.
  9. SAHA – South African History Archive – SAHA Collections – List of all categories. saha.org.za. Retrieved on 27 October 2017.
  10. 10.0 10.1 Media release. Department of Art, Culture, Science and Technology. African National Congress Daily News Briefing (13 September 1999).
  11. African National Congress Daily News Briefing (2 December 2002).
  12. Annual report 2005/2006. National Advisory Council on Innovation (South Africa). Archived from the original on 2008-08-20. Retrieved on 2023-12-23.
  13. (2006) "South Africa shortlisted to host the SKA". Update SKA SA & KAT. 
  14. Prominent physicist Rob Adams joins Aveng Group. Aveng Group (2012). Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2023-12-23.
  15. List of chief justices of South Africa