Jump to content

Robert Pious

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Robert Pious
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereRobert Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya7 Maachị 1908 Dezie
Ebe ọmụmụMeridian Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1 Febụwarị 1983 Dezie
Ebe ọ nwụrụThe Bronx Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ahu maka ihe nkiri, illustrator, onye ese Dezie
onye were ọrụFederal Art Project, United States Office of War Information Dezie
ebe agụmakwụkwọThe School of the Art Institute of Chicago, National Academy of Design Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaNational Portrait Gallery Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSchomburg Center for Research in Black Culture Dezie

 

Robert Savon Pious (March 7, 1908 - Febụwarị 1, 1983) bụ onye America na-ese ihe na onye na-ese ihe bụ onye a kacha mara amara maka imepụta eserese, eserese, na ihe atụ maka akwụkwọ, akwụkwọ akụkọ na akwụkwọ akụkọ pulp . Na 1929, Pious nwetara ihe nrite Spingarn a ma ama maka ịse sitere na William E. Harmon Foundation . Na 1940, ọ meriri ihe nrite mbụ na asọmpi akwụkwọ mmado mba maka ihe ngosi Negro America na Chicago.

Ndụ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Pious na Maachị 7, 1908 na Meridian, Mississippi, na United States. Nne na nna ya, Nathaniel na Loula Pious, bụ ụmụ nke ndị ohu a tọhapụrụ, nna ya na-arụkwa ọrụ n'ọdụ ụgbọ okporo ígwè tupu ọ nwụọ na 1914. Nne ya lụgharịrị otu afọ ka e mesịrị, ezinụlọ ahụ kwagakwara na St. Louis, Missouri, ma mesịa gaa Chicago . Pious gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Chicago na 1926 wee malite ịga ụlọ akwụkwọ nke Art Institute of Chicago na 1927 ka ọ na-arụ ọrụ abalị n'ụlọ ọrụ obibi akwụkwọ. Na 1928, ọ lụrụ nwa akwụkwọ kọleji Ruth G. Mitchell. Pious hapụrụ kọleji ka afọ abụọ gachara ịchụso ọrụ ya dị ka onye na-ese ihe ngosi azụmahịa nwere onwe ya. Ọ mere katoon nchịkọta akụkọ, mgbasa ozi, na ihe atụ maka atụmatụ Continental, ụlọ ọrụ na-eweta akwụkwọ akụkọ Africa American. O gbakwunyere ego ọ na-enweta site n'isere ihe osise Chicago's African American elite. [1] [2] [3] Na 1929, ihe osise pen na ink nke Pious nke Roland Hayes nwetara ihe nrite Springarn Black na White nke sitere na William E. Harmon Foundation . [2]

Akwụkwọ mmado maka ihe ngosi Negro America na Chicago, 1940

Na 1931, Pious nwetara akwụkwọ mmụta afọ anọ iji mụọ na National Academy of Design na New York City. Ọ kwagara Harlem, ebe o sonye na Harlem Renaissance wee mete ndị omenkà America na ndị ọkà mmụta dịka Charles Seifert, Augusta Savage, Ernest Crichlow, Charles Alston, Norman Lewis, Joseph Delaney, Romare Bearden, na Jacob Lawrence . N'afọ 1933, ọ na-agba ọsọ obere ihe nkiri egwu egwu a na-akpọ The Dopes (mgbe e mesịrị The Dupes ), bụ nke gosipụtara ezinụlọ ndị Black nke etiti ma nweta syndication na akwụkwọ akụkọ Black dị ka Pittsburgh Courier na Atlanta Daily World . Ihe osise Pious nke ndị America America, gụnyere Paul Robeson, Richmond Barthé, Adam Clayton Powell Jr., na Marian Anderson, pụtara na mkpuchi nke Ohere: A Journal of Negro Life . N'oge oké ịda mbà n'obi, Pious kụziiri nkà na alaka Harlem nke YMCA na-ese foto na mgbidi nke New York City clinics, ọba akwụkwọ, na ụlọ akwụkwọ, gụnyere DeWitt Clinton High School, maka WPA Federal Art Project . Na 1936, o haziri akwụkwọ mmado maka ihe ngosi nke narị afọ nke Texas . [1]

Na 1940, Pious meriri ihe nrite mbụ na asọmpi akwụkwọ mmado mba maka ihe ngosi Negro America, ihe ngosi ụwa nke emere na Chicago iji mee emume ncheta afọ 75 nke Mkpọsa Ntọhapụ . Pious meriri otu narị ndị batara wee nata ihe nrite $100 n'aka Mayor Fiorello La Guardia na Ụlọ Nzukọ Obodo New York . Foto nke emume nturu ugo pụtara n'akwụkwọ akụkọ mba. Mpempe akwụkwọ ya pụtara na mkpuchi nke mmemme gọọmentị nke Exposition. [4] [3]

Akwụkwọ akụkọ ihe nkiri, 1952

N'ime 1940s, Pious weputara katuunu maka Ọfịs Ozi War nke United States yana akụkọ atụpụtara na akwụkwọ akụkọ pulp na akwụkwọ ọchị. Malite na 1950, o gosikwara akwụkwọ maka ndị nkwusa a ma ama dị ka Grosset & Dunlap . Site na 1960s gaa n'ihu, ihe osise ya nke ndị Africa ama ama na-apụta mgbe niile na mkpuchi nke National Scene, nke a na-ekesa kwa izu na mba dị ka ihe mgbakwunye Sunday na akwụkwọ akụkọ African American. [3] Eserese mmanụ ya na 1951 nke Harriet Tubman bụ nke National Portrait Gallery ji. [5]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Saunders (2012). Robert S. Pious (1908-1983). pulpartists.com. Retrieved on 2023-05-02.
  2. 2.0 2.1 Clavin. "Artist Believes Race Has Future In Commercial Art", The Weekly Review, 1944-12-09, pp. 3. Retrieved on 2023-05-02.
  3. 3.0 3.1 3.2 Quattro (2020). Invisible Men: The Trailblazing Black Artists of Comic Books (in en). IDW Publishing, 56–63. ISBN 978-1-68406-912-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  4. (1940) American Negro Exposition Official Program and Guide Book (in en). Chicago: Exposition Authority, 46. 
  5. Harriet Tubman (en). National Portrait Gallery. Retrieved on 2023-05-02.