Roberts Orya
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Naijiria |
aha n'asụsụ obodo | Roberts U. Orya |
Aha enyere | Roberts |
aha gọọmenti | Roberts U. Orya |
Ụbọchị ọmụmụ ya | 20. century |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Bekee |
Ọrụ ọ na-arụ | Onyeisi azụmahịa |
Ọkwá o ji | chief executive officer |
ebe agụmakwụkwọ | Mahadum nke Ibadan |
Ụcha ime anya | brown |
ụcha ntụtụ isi | Ntụtụ ojii |
nnọchiaha nkeonwe | L485 |
Roberts U. Orya bụ onye bụbu onye isi nchịkwa na onye isi oche nke Nigerian Export-Import Bank (NEXIM) na onye isi ala nke Global Network of Export-Impport Banks and Development Finance Institutions . [1] Ọ banyere n'ọkwa n'ọnwa Ọgọstụ afọ 2009 iji duzie ndị isi ụlọ akụ ahụ.
Ezinụlọ na agụmakwụkwọ mbụ[dezie | dezie ebe o si]
A mụrụ Orya na Ugwe, Benue State, Nigeria, site na nzụlite dara ogbenye na nna nwere nsogbu anụ ahụ. O mechara gaa Benue State Polytechnic ebe o nwetara Ordinary National Diploma mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na Teacher's College ebe ọ nwetara National Certificate of Education . [2]
Ụlọ Akụ̀ NEXIM[dezie | dezie ebe o si]
[3] ọ na-erule n'ọnwa Disemba afọ 2009, ndị nlekọta ọhụrụ nke ụlọ akụ ahụ ketara ụgwọ ruru ijeri 14.6, nke ihe dị ka pasent 72 n'ime ha bụ ndị na-adịghị arụ ọrụ, ebe ihe karịrị ijeri 10.03 (69.05 pasent) bụ ndị furu efu ma ọ bụ ndị a na-apụghị iweghachite n'ụzọ kwekọrọ na ntuziaka.
Ihe ndị ọ rụzuru na atụmatụ ya na NEXIM Bank[dezie | dezie ebe o si]
[3] duziri atụmatụ nke Nigerian Export-Import Bank (NEXIM) na njikọ aka na Federation of West African Chambers of Commerce and Industry.
Iji gbasaa oke nke ego ụlọ akụ ahụ na-enye iji hụ na ego maka mbupụ na mbubata yana mkpuchi ego, ọ duuru ụlọ akụ ahụ banye na nkwekọrịta na ụfọdụ ụlọ ọrụ ego mba ụwa dị ka Islamic Development Bank.Site [4] idu ndú ya, ụlọ akụ ahụ mepụtara ihe dị ka ijeri dollar 1.3 (ihe dị ka ijere 164) ego mgbanwe mba ọzọ maka mba ahụ n'oge ahụ.
Usoro ikpe[dezie | dezie ebe o si]
[5]'ọnwa Mee 2021, Ụlọikpe Kasị Elu nke Benue Steeti nyere iwu ka NEXIM kwụọ Orya nde 500 dị ka mmebi maka "ijide na njide iwu na-akwadoghị".
Iwu na ngosi[dezie | dezie ebe o si]
Nduzi Orya na NEXIM malitere ọrụ Sealink. [6] O nyela aka na iwu mba na nke mba ụwa gụnyere:
- "Economic diversification, non-oil export growth back on front burner", by Roberts Orya[7]
- A Practical Framework for Boosting Intra-Africa Trade, Financial Nigeria Magazine, August 2013[8]
- Funding/investment Opportunities in the creative/entertainment industry[9]
- Facilitating the non-oil sector in Nigeria[10]Àtụ:Failed verification
Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]
- ↑ Robert Orya Emerge Head of GNEXID. Premiumtimesng.com (2015-05-20). Retrieved on 2021-05-18.
- ↑ Neatness is style — Roberts Orya. Punchng.com (2012-12-02). Retrieved on 2015-03-17.
- ↑ 3.0 3.1 Agbese (2013-04-20). NEXIM Sealink re-awakening Africa's Giant. Nigerian Voice. Retrieved on 2021-05-18. Kpọpụta njehie: Invalid
<ref>
tag; name ":0" defined multiple times with different content - ↑ NEXIM Disburses N92.5bn To Exporters. leadership.ng (2014-06-18). Archived from the original on 2015-04-22. Retrieved on 2021-05-18.
- ↑ Court awards N50 million against NEXIM Bank for ex-MD's illegal detention (en-GB) (2021-05-10). Retrieved on 2022-01-25.
- ↑ NEXIM sea-link project would cost $61.5 million - Roberts Orya - Nigeria Business News. Businessnews.com.ng (2011-08-17). Retrieved on 2021-05-18.
- ↑ Economic diversification, non-oil export growth back on front burner, by Roberts Orya - (May 3, 2015).
- ↑ NEXIM Bank Rated as Best Performing African Development Finance Institution (DFI). africabusiness.com (2014-01-27). Archived from the original on 2015-12-15. Retrieved on 2021-05-18.
- ↑ Njoku (April 27, 2012). FG commences disbursement of $200m entertainment fund. vanguardngr.com. Archived from the original on 18 May 2021. Retrieved on 18 May 2021.
- ↑ Development and Finance. Financial Nigeria. Retrieved on 2021-05-18.