Ruth Clement Bond

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ruth Clement Bond
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereRuth, Elizabeth Dezie
aha ezinụlọ yaClement, Bond Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Mee 1904 Dezie
Ebe ọmụmụLouisville Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya24 Ọktoba 2005 Dezie
Ebe ọ nwụrụManhattan Dezie
ŃnéEmma Clarissa Williams Dezie
Dị/nwunyeJ. Max Bond, Sr. Dezie
nwaJ. Max Bond Jr. Dezie
Ọrụ ọ na-arụEnglish teacher, quilter Dezie
ebe agụmakwụkwọLivingstone College, Northwestern University Dezie
Archive naColumbia University Rare Book & Manuscript Library Dezie

Ruth Clement Bond (May 22, 1904 - October 24, 2005) bụ ónyé nkụzi Africa-America, onye ndú ọbọdọ na ónyé na-ese ihe. Dị ka onye nkuzi, Bond kụziri na mahadum dị na Haiti, Liberia na Malawi. Ọ bụ onye isi African-American Women's Association ma n'oge ọrụ ya na-akwado ụmụ nwanyị na ụmụaka na USA, Afghanistan, Ivory Coast, Senegal, Sierra Leone, Togo na Tunisia. Dị ka onye na-ese ihe, Ruth bụ onye a ma ama maka ibuli ihe eji eme ihe n'ime ọrụ avant-garde nke nkọwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya. Atọ dị otú ahụ na-anọgide site n'oge okike a na 1930s. E gosipụtara akwa ndị ahụ na Museum of Arts and Design na New York na Michigan State University Museum.

Early life and Family[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ruth Elizabeth Clement na Louisville, Kentucky na Mée 22, 1904, nye George Clinton Clement, bishọp na African Methodist Episcopal Zion Church, na Emma Clarissa Williams Clement. Ọ bụ nwa nke anọ n'ime ụmụ asaá.[1][2]

N'afọ 1931, Clement lụrụ Dr. J. Max Bond Sr ónyé ya na ya mụrụ ụmụ atọ: ọkọ akụkọ ihe mere eme Jane Bond Howard, onye na-ese ụkpụrụ ụlọ J. Max bond Jr., na ónyé na-ahụ maka ụmụ mmadụ George Clement Bond. Nwa nwanne ha bụ Julian Bond, ónyé nhazi nke SNCC.[3][1]

Bonds kwagara Los Angeles obéré ógè ka ha lụchara. Ka ọ na-erule 1934, ha bi ma na-arụ ọrụ n'ime ime obodo Alabama. Mgbè di ya sonyeere ndị ọrụ mba ọzọ na 1944 ruo ọgwụgwụ nke ndụ ya, Ruth gara ọtụtụ mba, ọkachasị mba ndị dị n'Africa ma ọ bụ ndị nwere ihe nketa Africa.[2]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Bond gara Livingstone College (nke nne na nna ya abụọ gụsịrị akwụkwọ), mana ọ nwetara nzèrè bachelors na masters na Bekee na Mahadum Northwestern. Ruth malitere mmemme doctoral na Los Angeles nke ọ hapụrụ mgbè amuchara nwa mbụ ya. O bu n'obi imecha ọmụmụ doctorate ya mgbe ezinụlọ ahụ kwagara n'ime ime Obodo Alabama, mana enweghị mahadum dị n'ógbè ahụ iji debanye aha.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1930 ruo 1932, Bond bụ onyeisi óche nke ngalaba Bekee na Kentucky State College.[1] N'oge ọrụ ya, Bond kụziri na mahadum dị na Haiti, Liberia na Malawi.[2] Mgbe ọ bi na Alabama maka ọrụ di ya, Bond nyeere ndị bụbu ndị na-ekere òkè aka n'ime ọbọdọ ndị kewara ekewa na akụ na ụba ụlọ na mmezi.

N'afọ 1944, Max nabatara ọrụ na United States Department of State, Bonds wee gaa Haiti, ébé Ruth jere ozi na ngalaba nke L'Ecole Normale de Martissant. N'afọ 1950, e zigara ha na Liberia, ebe Max ga-eje ozi dị ka ónyé isi óche nke Mahadum Liberia, Ruth wee bụrụ onye isi ngalaba Bekee nke Mahadụ ahụ. N'afọ 1950 na mmalite afọ 1960, e zigara ha Afghanistan, Tunisia, Sierra Leone, na Nyasaland.[1]

Ndụ o mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

Mgbè Max lara ezumike nká na 1966, Bonds laghachiri na United States wee biri na Washington, D.C., ebe ha abụọ malitere itinye aka na nsogbu obodo. N'ime afọ 1960, Ruth jere ozi dị ka ónyé isi oche nke African-American Women's Association.[4] N'afọ 1978, ọ rụrụ ọrụ na ọrụ nchọpụta eziokwu nke National Council of Negro Women duziri iji mụọ ọrụ ụmụ nwanyị na Senegal, Togo, na Ivory Coast. Ha abụọ sonyere na Africa-America Institute, nke nwanne Max bụ Horace Mann Bond guzobere.[1] Na DC, Ruth nọ na bọọdụ nke Boys and Girls Club nke Washington, YMCA, na Red Cross, ọ bụkwa ónyé otu na-arụsi ọrụ ike na Foreign Service Women's Association.[5]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 J. Max and Ruth Clement Bond papers, 1912-2004, bulk 1930-1990. Columbia University Libraries. Retrieved on 20 June 2020.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 Fox. "Ruth Clement Bond, 101, Quilter and Civic Leader, Is Dead", New York Times, 13 November 2005. Retrieved on 20 June 2020.
  3. Ruth Clement Bond: Quilt art, activism, and an extraordinary African-American life. Michigan State University Museum. Michigan State University. Archived from the original on 23 January 2019. Retrieved on 20 June 2020.
  4. "Ruth Bond, 101, pivotal figure in quilt design", Atlanta Journal-Constitution, 14 November 2005, p. B6. Retrieved on 11 August 2020.
  5. Lamb. "Ruth Clement Bond", Washington Post. Retrieved on 20 June 2020.