Jump to content

Salah Ahmed Ibrahim

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Salah Ahmed Ibrahim (n'aka nri) tinyere Izz al-Din Manasirah na Basra, Iraq na 1971

Salah Ahmed Ibrahim ( ; Disemba 1933 – Mee 1993), bụ onye ode akwụkwọ agụmagụ, onye na-agụ uri na onye nnọchi anya mba Sudan. A na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị na-ede uri Sudan kacha mkpa nke ọgbọ mbụ mgbe mba ahụ nwesịrị nnwere onwe, na-egosi mgbanwe site na romanticism agụ akwụkwọ gaa na mmekọrịta mmadụ na ibe ya.

Ndụ na ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Amụrụ na Omdurman, Ibrahim gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Khartoum, ngalaba nka, na, site na 1965 ruo 1966, kuziri na Institute of African Studies na Mahadum Ghana. Ọ nọgidere na-etinye aka na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma mesịa bụrụ onye nnọchiteanya Sudan na Algeria.[1]

Nwanne ya nwanyị Fatima Ahmed Ibrahim bụ onye omeiwu na-eduga na onye na-eme mkpọsa maka ikike ụmụ nwanyị. [2] Ọ nwụrụ na Mee 1993 na Paris, France.[3]

Akwụkwọ edemede[dezie | dezie ebe o si]

N'ime akwụkwọ akụkọ banyere uri Sudanese, Salah Ibrahim kọwara dị ka "onye na-ede uri Sudan kacha mkpa n'ọgbọ ya", dịka "n'akwụkwọ uri ya, enwere ọchịchọ niile, nkụda mmụọ nke ọgbọ ya. Ọ na-ede uri ya n'ụzọ dị ebube. na ịma mma."E sikwara Ibrahim ama maka akụkọ ifo ndị mmadụ n'ezie, bụ nke ọ bụ onye nkwado a ma ama. [4]

N'otu edemede e bipụtara na Mee 2022, onye ntụgharị na onye nchịkọta akụkọ nke nchịkọta Modern Sudanese Poetry: an Anthology, Adil Babikir kọwara uri Salah Ahmed Ibrahim "dị ka enyo nke nnukwu ọgba aghara na mba ya na n'Africa n'ozuzu". Ọzọkwa, a kpọrọ Ibrahim "onye na-eme mkpọsa megide mmegbu na ikpe na-ezighị ezi na olu siri ike na-akwado ikike mmadụ na ọchịchọ mba". N'otu isiokwu ahụ, Babikir bipụtara akụkụ nke uri Ibrahim na-ekwu maka ajụjụ gbasara njirimara, ịkpa ókè agbụrụ na mgbochi ndọrọ ndọrọ ọchịchị na nsụgharị Bekee. [5]

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Gha'bat El-Abanois, Arabic غابة الأبنوس ma ọ bụ Ebony Forest, nchịkọta uri.
  • Gha'dbat El-Haba'y, Arabic غضبة الهبباى ma ọ bụ iwe nke El-Heba'y, nchịkọta uri.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Akwụkwọ Sudan
  • Ndepụta nke ndị edemede Sudan

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mom K. N. Arou, B. Yongo-Bure, North-South relations in the Sudan since the Addis Ababa Agreement, 1989, Institute of African and Asian Studies, University of Khartoum. p. 276, reads: "To begin with, the relevant factors which are believed to be the causes of the North-South Conflict are remarkably fitted into the historical context in a poem entitled 'Malual', by Salah Ahmed Ibrahim, former Sudanese Ambassador to Algeria.
  2. Fatima Ahmed Ibrahim, MoralHeroes, Retrieved 30 September 2016
  3. صلاح أحمد إبراهيم (Arabic). almoajam.org.
  4. Helene Henderson, Laurie Lanzen Harris, Jay P. Pederson, Twentieth-century Literary Movements Dictionary, 2000, Omnigraphics, p. 641
  5. Babikir (2022-05-25). Remembering Salah Ahmed Ibrahim, an Avant Garde Pioneer of Sudanese Poetry (en-US). ARABLIT & ARABLIT QUARTERLY. Retrieved on 2022-05-25.

njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Na-echeta Salah Ahmed Ibrahim, onye Avant Garde Pioneer nke Sudanese Poetry, isiokwu maka Arablit.org site na Adil Babikir