Jump to content

Sammy Baloji

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Depicts an installation by Sammy Baloji containing multiple plants in shiny containers spread out across the floor. The background piece an installation by Fabrice Hyber.
Nwụnye nke Sammy Baloji (Palais de Tokyo, Paris)
Sammy Baloji
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịDemocratic Republic of the Congo Dezie
Aha enyereSammy Dezie
aha ezinụlọ yaBaloji Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya29 Disemba 1978 Dezie
Ebe ọmụmụLubumbashi Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language, Swahili Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, performing artist, onye nhazi ndu ihe nkiri Dezie
Flọruit2010 Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)2007 Dezie
Oge ọrụ ya (njedebe)2010 Dezie
so nadocumenta 14 Dezie
Ihe nriteOnyinye Prince Claus Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaNational Museum van Wereldculturen, Ackland Art Museum, KANAL - Centre Pompidou, Mu.ZEE - Kunstmuseum aan Zee Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Sammy Baloji (amụrụ 1978) bụ onye na-ese foto si Democratic Republic of the Congo . Ọ na-arụ ọrụ na Lubumbashi na Brussels, ma mee ihe ngosi na Amsterdam, Paris, Brussels, Bilbao, Cape Town na Bamako . [1]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Baloji na Lubumbashi na Disemba 29, 1978. Ọ gụchara akwụkwọ na sayensị mmadụ na Mahadum Lubumbashi . [2] [3]

Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ malitere ịrụ ọrụ dị ka onye na-ese ihe nkiri . Mgbe e mesịrị, ọ bụ ọkachamara n'ihe osise vidio na foto . Ọ rụrụ ọtụtụ ọrụ ya n'ógbè Katanga nke ya. Ugboro ugboro na ọrụ ya bụ nrigbu ethnographic, ụkpụrụ ụlọ na ime obodo, dị ka nrigbu mmadụ na gburugburu ebe obibi na mpaghara obodo Congo. [2]

Mgbe onye na-ese ihe dị obere, ya na ezinụlọ ya nọ n'etiti ịda ogbenye na-arịwanye elu nke na-esote njedebe njedebe nke Belgium na mpaghara Katanga. Nna ya, Célestin Baloji, tụfuru ma ọrụ ma ụlọ ya n'ihi nke a. N'otu ụbọchị na 1998, mgbe Baloji na-aga akwụkwọ, ọgọ ya nwoke nyere ya igwefoto, ma mesịa nye ya igwefoto Canon site na nwanne nne ya na 2003. Mgbe ọ nwetasịrị igwefoto mbụ ya, Baloji zụrụ azụ n'okpuru onye na-ese foto, Simon Mukundayi. [4]

Onye na-ese ihe jikọtara biennale na Lubumbashi na Gulda el Magambo Bin Ali na 2008, n'ebumnobi nke nkà na-enwetakwu ohere n'ime mpaghara ahụ, n'ihi na enwere obere ihe maka ya n'oge ahụ. [5]

Isiokwu na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A maara Baloji nke ọma maka ọrụ foto ya, nke na-emetụtakarị akụkọ ihe mere eme nke narị afọ nke 20 nke Lubumbashi, gụnyere Mémoire, Album, na usoro Kolwezi ya. [6] [7] [8]

Isiokwu dị n'ime ọtụtụ n'ime ọrụ Baloji bụ gbasara akụkọ ihe mere eme nke Lubumbashi, nke Belgium na-achịkwa na mbụ. Nke a na-agụnye oge eze Belgium, Leopold II, nwere ndị Congo na mpaghara ahụ, ma e mesịrị nyefee ha na Union Minière du Haut-Katanga . Òtù ahụ malitere ịchịkwa ndị Kongo ịrụ ọrụ ngwuputa mmanye na 1911. Ala nke jidere Lubumbashi bara ụba na ihe ndị bara uru, na isi iyi kachasị ukwuu bụ ọla kọpa, ihe a pụrụ ịhụ na ọrụ ọkpụkpụ nke Baloji. [6]

Mémoire[dezie | dezie ebe o si]

Mémoire bụ usoro onyonyo Baloji n'onwe ya mebere, na-ekerịta ihe omume akụkọ ihe mere eme nke Lubumbashi n'oge ọchịchị ya na narị afọ nke 20. Onye na-ese ihe na-eji foto nchekwa oji na nke ọcha nke ndị Kongo wee na-akụ ha n'ụdị ebe a na-egwuputa ihe n'oge a manyere ha ịrụ ọrụ na ya. Baloji na-eme ihe ndị a na-edezi na Photoshop . Ọtụtụ onyonyo dị n'ime usoro a na-egosi adịghị ike na ahụ erughị ala nke ọnụ ọgụgụ ndị e gosipụtara na foto ọ bụla. [6]

Emekwara usoro a n'ụdị mmegharị vidiyo, maka izizi Baloji na mgbasa ozi dabere na oge. Vidiyo a karịrị nkeji iri na anọ ka na-agbaso ahịrị usoro usoro foto mbụ pụtara, mana ugbu a gosipụtara ya site n'ịgba egwu nke onye na-egwu egwu Congo, Faustin Linyekula . [9]

Ihe ngosi [10][dezie | dezie ebe o si]

Ihe ngosi solo

  • 2010 Mémoire – Goethe-Institut Nairobi, Nairobi Mémoire nke Sammy Baloji – CGP London – Cafe Gallery Projects, London
  • 2009 Katanga – Schatten der Vergangenheit – Deutsches Filmmuseum, Frankfurt/Main

Ihe ngosi otu

  • 2020 Radical Revisionists: Ndị omenkà Africa nke oge a na-eche ihu n'oge gara aga na ugbu a, Moody Center for Arts, Houston, Texas [11]
  • Afọ 2014 dị ugbu a – Centro de Arte Moderna – CAM – Fundação Calouste Gulbenkian, Lisbon
  • 2014 Ụwa Ihe: Ala dị ka ihe na ihe atụ na Arts nke Africa - Fowler Museum na UCLA, Los Angeles, CA
  • 2014 anwụ Göttliche Komödie. Himmel, Hölle, Fegefeuer aus Sicht afrikanischer Gegenwartskünstler, The Divine Comedy. Eluigwe, Purgatory na Hell nke Ndị Omenkà Africa nke oge a gagharịrị - Museum für Moderne Kunst (MMK), Frankfurt/Main
  • Iberibe mkparịta ụka 2013 – Mu. ZEE, Oostende
  • 2013 La Otra Bienal De Arte 2013 – La Otra Bienal, Bogota
  • 2013 Onyeàmà/Témoin – Espace doual′art, Douala
  • 2013 Ụwa Ihe: Ala dị ka ihe na ihe atụ na Arts nke Africa - National Museum of African Art - Smithsonian Institution, Washington, DC
  • 2013 Enweghị oke 2, Une Œuvre / Un Artiste – Galerie Imane Farès, Paris
  • 2012 Newtopia – Cultuurcentrum Mechelen, Mechelen
  • 2012 Le surréel Congo – Museum für Kunst und Kulturgeschichte Dortmund, Dortmund
  • 2012 Ọnọdụ 24 – Dokumente Von Heute – Fotomuseum Winterthur, Winterthur
  • 2012 Ihe niile dabara: Aesthetics of Journalism – QUAD Gallery, Derby
  • 2012 Project 35 – Kunsthaus CentrePasquArt – Center d'Art, Biel/Bienne
  • 2012 Gburugburu Ebe Obibi na Ihe – Art Africa na nso nso a – Middlebury College Museum of Art, Middlebury, VT
  • 2012 Oge mara mma – Museum of African Art in the Natural History Museum – New York City [12]
  • 2011 enweghi ngwụcha: Ndị na-ese ihe na gburugburu ebe obibi - Ụlọ ihe ngosi nka nke Arts foto, San Diego, CA
  • Osisi 2011 Ọkwa 2: Ala Asọmpi – Tate Modern, London
  • 2011 Project 35 – Gertrude ohere nka nke oge a, Melbourne, VIC
  • Afọ 2011 dị ugbu a - Gulbenkian. Proximo Futuro, Lisbon
  • 2011 Artists in Residence. Sammy Baloji & Patrick Mudekereza - Royal Museum maka Central Africa, Tervuren
  • Isi ihe nzụkọ 2011 6 – Locus Agonites: Omume na mgbagha nke Civic – Beirut Art Center, Beirut
  • 2011 ARS 11 – Kiasma – Museum of Contemporary Art, Helsinki
  • Obodo 2011 enwere ike: Africa na foto na vidiyo - Cantor Fitzgerald Gallery (CFG) - College Haverford, Haverford, PA
  • 2010 Prix Pictet/Ụwa – Osisi foto, Dublin
  • 2010 Muestra Annual Xxiii Mam ChiloÉ – MAM – Museo de Arte Moderno Chiloé, Castro
  • 2009 Périfériks – CAN – Center d'Art Neuchâtel, Neuchâtel
  • 2009 ntụpọ na... Bamako - Vii. Rencontres Africaines de la Photographie – ifa-Galerie Stuttgart, Stuttgart
  • 2008 InVideo: Ala na mbara igwe - Spazio Oberdan, Milan
  • 2008 hụrụ na ... Ifa-Galerie Berlin, Berlin
  • 2008 Onye ozi - Cultuurcentrum Brugge, Bruges
  • 2007 Congo Contemporain – Monos Gallery, Liège
  • 2007 TRANS CAPE – nka Afrika nke oge a na aga – Trans Cape Africa, Cape Town

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Na 2007 Baloji nyere onyinye ugboro abụọ na African Photography Encounters na Bamako, Mali, na Prize Africa in Creation ( Prix Afrique en Creation ) na ihe nrite maka ihe oyiyi ( Prix pour l'image ). [13] N'afọ 2009, e nyere ya onyinye onyinye Prince Claus sitere na Netherlands, n'ihi na " ihe odide mbụ ya nke ukwuu banyere akụkọ ihe mere eme na-egbu mgbu nke ụmụ mmadụ na gburugburu ebe obibi n'ime ọdịdị nke oge a, maka iweta ihe ndị Kongo dị ugbu a na ikpo okwu mba ụwa, maka enyemaka ya dị mkpa. na ebe nchekwa nke Congo na-enye ọhụụ ọhụrụ nke ugbu a, na maka ngosipụta siri ike ya na mmepe nwere ike ime naanị mgbe ọ gbasasịrị n'uche traumas nke gara aga "

Ọ natara nhọpụta abụọ Prix Iris maka Iwu Rumba, Ọgbọ Ọhụrụ na 24th Quebec Cinema Awards na 2022, maka Ihe nkiri kacha mma na Cinematography kacha mma na akwụkwọ akụkọ . [14]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. Témoin Africa, Sammy Baloji Né le 29 décembre 1978. Works and lives in Lubumbashi/Bruxelles
  2. 2.0 2.1 Brakke Grond (2010) biography
  3. Divine Comedy - Heaven, Purgatory and Hell Revisited by Contemporary African Artists - Kerber Verlag. Archived from the original on March 22, 2014. Retrieved on 2 December 2014.
  4. Jewsiewicki (2014). "Denial and Challenge of Modernity: Suffering, Recognition, and Dignity in Photographs by Sammy Baloji" (in en). Suffering, Art, and Aesthetics: 51–74. DOI:10.1057/9781137426086_3. Retrieved on 2021-11-14. 
  5. Louise (January 18, 2021). Artist Sammy Baloji on Colonial Legacies, New Stories and Creating the Lubumbashi Biennale (en). artreview.com. Retrieved on 2021-11-14.
  6. 6.0 6.1 6.2 Nugent (2019). "Mining Time in Sammy Baloji's Mémoire". African Arts 52 (3): 62–71. DOI:10.1162/afar_a_00482. ISSN 1937-2108.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  7. Demos (2014). Sammy Baloji and Alice Seeley Harris (en-US). www.artforum.com. Retrieved on 2021-11-14.
  8. Jewsiewicki (2016). "Leaving Ruins: Explorations of Present Pasts by Sammy Baloji, Freddy Tsimba, and Steve Bandoma". African Arts 49 (1): 6–25. DOI:10.1162/AFAR_a_00267. ISSN 1937-2108. 
  9. Milbourne (2015). "Senses of Time: Video and Film-Based Arts of Africa". African Arts 48 (4): 72–84. DOI:10.1162/AFAR_r_00255. ISSN 0001-9933. 
  10. ArtFacts. Sammy Baloji | Artist (en). ArtFacts. Retrieved on 2021-12-29.
  11. Radical Revisionists: Contemporary African Artists Confronting Past and Present (en). Moody Center for The Arts (2019-11-11). Retrieved on 2020-06-13.
  12. Shen (January 24, 2012). Remembering "The Beautiful Time" at the Natural History Museum (en). Smithsonian Magazine. Retrieved on 2021-11-14.
  13. PICTET. portfolios
  14. Stéphanie Nolin, "Gala Québec Cinéma 2022 : Vincent-Guillaume Otis sacré meilleur acteur". Showbizz, June 5, 2022.