Sara Ibrahim Abdelgalil

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sara Ibrahim Abdulgali
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSudan Dezie
Aha enyereSara Dezie
aha ọmaDoctor of Philosophy Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaSudanese Arabic, Bekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician, academic, pediatrics Dezie
onye were ọrụSt. George's University, Sudanese Professionals Association, United States Government Publishing Office Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Khartoum, Liverpool School of Tropical Medicine, Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery Dezie
Ụcha ime anyablue Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
Onye òtù nkeNational Health Service, Royal College of Paediatrics and Child Health, Norfolk and Norwich University Hospital Dezie

Sara Ibrahim Abdelgalil FRCPCH (Àtụ:Lang-ar) bụ dọkịta si mba Sudan bi na UK na onye na-akwado ọchịchị onye kwuo uche ya na-etinye aka na atụmatụ Ndị Sudan bi na mba ndị ọzọ.[1]Onye òtù ndị dọkịta Sudan n'alụ ọgụ maka ikike ndị ruuru mmadụ, ọ na-ekwusi ike maka nchekwa ụmụaka, ma nyekwa aka pụtara ìhè n'oge 2018–2019 ngagharị iwe Sudan ma megide ámụ̀mà iwere oche ọchịchị n'ike nke ndị ọlụagha nke afọ 2021 dị ka ọnụ na-ekwuchitere ndị Sudanese Professionals Association.

Akụkọ Ndụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Sara Ibrahim Abdelgalil nye Ibrahim Hassan Abdelgalil, onye ọkammụta n'isi ọmụmụ ịkọnọmiks na Mahadum Khartoum [2] na onye òtù ndọrọ ndọrọ ọchịchị Democratic Unionist Party onye nwụrụ na 14 Ọktoba 2018.[3] Ọ gụsịrị akwụkwọ nweta nzere Bachelor of Medicine, Bachelor of Surgery na Mahadum Khartoum n'afọ 1998 na-anata ihe nrite Lord Kitchener na Albagdadi's Awards.[4][2] Sara na-arụkọ ọrụ ya na ụmụaka gbara ọsọ ndụ na UK, ụmụaka nọ n'okporo ámá na Brazil, na ụlọ ụmụ mgbei na Sudan. N'oge na-adịbeghị anya, ọ natara nkwado na nkwanye ùgwù n'aka Eze Charles maka nnukwu enyemaka ya pụtara ìhè nye ndị Sudan. SaraÀtụ:NoteTag kwagara United Kindgom n'afọ 2001,[5][2] wee gụchaa ma nweta nzere Mastas ya n'isi ọmụmụ w:Tropical Paediatrics and Child Health, nata ihe nrite John Hey Prize, Liverpool School of Tropical Medicine n'afọ 2002. [4][2] Ọ bụ onye òtù Royal College of Paediatrics and Child Health. Ọ bụ onye ndụmọdụ gbasara ụmụaka na NHS England kemgbe 2003 na Ụlọ ọgwụ Mahadum Norfolk na Norwich,[6][7] ọkammụta nta na Mahadum St. George kemgbe 2015, na ọkachamara n'enyemaka mmadụ ndị nwere ihe mberede, na-atụ atụmatụ itinye ahụmahụ ya n'ọrụ maka mmetụta dị mma zuru ụwa ọnụ nye ndị na-adịghị ike na ndị mmadụ na ụmụaka.[8] A matara ya dị ka ọkachamara n'itinye aka na ihe gbasara mba ndị ọzọ site na European Union Diaspora Forum.[9][10]

Sara bụ onye òtù Sudan's Doctors for Human Rights,[11][12] ma na-elekwasị anya na nchedo ụmụaka na ihe ịma aka nke ọnọdụ Sudan na-enye [13] Sara bụụrụ onye isi oche nke Sudan Doctors' Union (ngalaba UK) n'etiti afọ 2017 na 2020 [14][15] ma bụrụkwa onye nkwuchite ọnụ Sudanese Professionals Association,[16][17][18] òtù ndị ọrụ rụrụ ọrụ nke ọma pụtara ìhè na ngagharị iwe nke ndị Sudan 2018–2019 megide ọchịchị Omar al-Bashir n'oge 2019. [19][20][21] Mgbe a na-eme ngagharị iwe ahụ, o kwusiri ike nye ụlọ ọrụ mgbasa ozi Al Jazeera na "ndị mmadụ nọ n'okporo ámá na-eme mkpesa nanị n'ihi mmanụ ụgbọala na achịcha. Ha na-eme mkpesa n'ihi na enwere ọdịda zuru oke nke usoro dum,"[22] Tupu agha Sudan nke afọ 2023, ọ rụrụ ọrụ n'ịchịkọta nkwado megide ịnapụ oche ọchịchị n'ike nke ndị ọ̀lụ́ agha na 25 Ọktoba 2021 na ọgbaghara steeti na ndị ngagharị iwe udo.[23][24][25] N'oge agha ahụ, Sara kwuru na "Ndị dọkịta agaghị akwunyere n'agha ọ bụla eji ngwá agha alụ; ha na-agbasi mbọ ike iji zọpụta ndụ."[26][27]

Ọ na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ nye ụlọ ọrụ mmekọrịta mmadụ Shabaka ma amara ya dị ka ọkachamara ntinye aka na ihe na-eme na mba ofesi n'ihe gbasara ịza òkù ndị mmadụ na nkwuchite-ọnụ [28] ma na-eme ntinye na eserese ndị Sudan bi na mba ndị ọzọ maka enyemaka mmadụ na iguzobe ngalaba nhazi nsogbu.[8][29] Onye so hiwe Governance Programming Overseas, ụlọ ọrụ NGO na Sudan, Sara na-akụziri ndị ntorobịa ụkpụrụ ọchịchị maka ọchịchị onye kwuo uche ya na ikike mmadụ.[30]

Nootu[dezie | dezie ebe o si]


Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Template error: argument title is required.
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 د:سارة عبد الجليل ... أنتظر عشرين عامًا عودتى إلى المنزل...! (ar) (2021-06-23).
  3. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified.
  4. 4.0 4.1 {{Cite webụ | ikpeazụ=Manhom |title=سارة عبد الجليل |url=https://manhom.com/%D8%B4%D8%AE%D8%B5%D9 %8A%D8%A7%D8%AA/%D8%B3%D8%A7%D8%B1%D8%A9-%D8%B9%D8%A8%D8%AF-%D8%A7%D9%84% D8%AC%D9%84%D9%8A%D9%84/ |oghere-ụbọchị=2023-11-11 |webụsaịtị=Mن هم? {{!} بوابة الشخصيات والمؤسسات |language=ar}}
  5. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specifiedWriter, Staff (2019-04 -08). (en-US).
  6. Norfolk and Norwich University Hospitals NHS Foundation Trust » Sara Abdelgalil.
  7. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified.
  8. 8.0 8.1 Sara Ibrahim Abdelgalil.
  9. (November 2023) "10.1016/S0140-6736(23)02515-1 Sudan chere nsogbu ndi mmadu ihu nke "oke oke"". The Lancet. DOI:10.1016/s0140-6736(23)02515s. 
  10. com/nation-world/Sudan-abroad-agbalị-ịgbatị-a-lifeline-and-aid-back-home/ Sudan si mba ọzọ na-agbalị ịgbatị usoro ndụ na enyemaka azụ n'ụlọ (2023-04-26).
  11. [https: //genevasolutions.news/peace-humanitarian/Sudanese-activist-anyị-gwara ha-nke a-agaghị-arụ ọrụ-ma-ha-egeghị-ndị-mmadụ Onye na-akwado Sudan: 'Anyị gwara ha na nke a agaghị arụ ọrụ, mana ha egeghị ndị mmadụ ntị' - Geneva Solutions] (en).
  12. [https:/ /wpsn-canada.org/sudan/ Ụmụ nwanyị Sudan nọ n'ihu ọha nke Nguzogide] (en-CA) (2021-12-16).
  13. Sudanese abroad try to extend a lifeline and aid back home (en) (2023-04-26).
  14. Past Presidents – Sudan Doctors Union – UK Branch (en-AU).
  15. Women, children bear brunt of violence in Sudan (en).
  16. Africa 54 - November 1, 2021 (in Bekee), 2021-11-01, retrieved 2023-11-11
  17. Pilling, David. "Sudan opposition breaks off talks with military", Financial Times, 2019-04-21.
  18. Sudan's Bashir is in prison, but his officials are sweeping back into power (en).
  19. Abbas, Reem (2019-01-28). How an illegal Sudanese union became the biggest threat to Omar Al Bashir's 29-year reign (en).
  20. Sudan revolution, 1 year on: Fragile gains but risks remain – DW – 12/17/2019 (en).
  21. "Sudan crisis: Three top generals agree to quit as protests continue", BBC News, 2019-04-25. (in en-GB)
  22. Àtụ:Cite webụ
  23. "/world/africa/2023/05/06/obi-m-na-arara m-otú-sudans-pro-democracy-movement-furu-atụ-ya-olileanya-na-hụrụ-ọhụrụ-ịdị n'otu/ 'Ọ dị m ka a na-arara m nye': Otu otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị onye kwuo uche Sudan tụfuru olileanya ya wee nweta ịdị n'otu ọhụrụ".
  24. [https:// www.aljazeera.com/news/2018/12/29/sudan-professionals-call-for-new-years-eve-march-to-presidency Atụmatụ Afọ Ọhụrụ nke ndị Sudan ga-azọ ọkwa onyeisiala].
  25. "Sudan nkwado maka 'kachasị njọ' mgbe Prime Minister gbahapụrụ", 2022-01-03. (in en -US)
  26. Ndebele, Lenin. [-brunt-of-violence-between-warring-factions-20230511 Esemokwu Sudan: Ndị dọkịta, ụmụaka na ụmụ nwanyị dị ime na-enwe oke ime ihe ike n'etiti ndị na-alụ ọgụ] (en-US).
  27. Àtụ:Kwuo akụkọ
  28. sara-ibrahim-abdelgalil/ Sara Ibrahim Abdelgalil (en-GB).
  29. "Medical Diaspora Engagement during Conflicts, IJSR, Kpọọ maka akwụkwọ, akwụkwọ akụkọ ọnlaịnụ" (in English). International Journal of Science and Research (IJSR). 
  30. iom.int/diaspora-women-leadership-sustainable-echi Diaspora Women Leadership for a Sustainable Tomorrow | IOM United Kingdom (en).

Njikọ Mpụga[dezie | dezie ebe o si]