Sayensị maka Okike na Njikọ Ndị Mmadụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

  

The Science for Nature and People Partnership (SNAPP) bụ atụmatụ nke na-ezube ịmepụta ụdị ngwa ngwa nke ga-akwado akụkụ ọzọ nke nchekwa okike na mmepe na-adịgide adịgide. Ọ na-arụ ọrụ na ụlọ ọrụ ọha na eze, nke afọ ofufo na nke onwe gburugburu ụwa iji gbanwee mmekọrịta dị n'etiti ndị mmadụ na okike.[1]

Onye isi nchịkwa SNAPP bụ onye sayensị nchedo Jensen Reitz Montambault.[2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E hiwere SNAPP dị ka mmekọrịta dị n'etiti The Nature Conservancy (TNC), Wildlife Conservation Society (WCS) na National Center for Ecological Analysis and Synthesis (NCEAS) na Mahadum California, Santa Barbara. A malitere ya na Clinton Global Initiative na 2013 na nzaghachi maka ihe ịma aka zuru ụwa ọnụ gụnyere mmụba ngwa ngwa nke ọnụ ọgụgụ mmadụ, mgbanwe ihu igwe na mmepe akụ na ụba.[3]

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

SNAPP na-enweta ego, na-akpọkọta ma na-akwado Òtù Ọrụ Ndị Ọkachamara na-edozi ihe ịma aka zuru ụwa ọnụ na mpaghara anọ:[1]

  • Ọrụ gburugburu ebe obibi na uru dị iche iche
  • Nchebe Nri na Okike
  • Nchebe Mmiri na Okike
  • Mgbanwe ihu igwe na mgbanwe ihu igwe

SNAPP nwere ìgwè ọrụ 34 na-arụ ọrụ n'ụwa niile, nke ọ bụla nwere nsogbu a kapịrị ọnụ iji dozie n'ime ọnwa 24. Ndị a na-akwado site na ụlọ ọrụ dị ka World Bank, NGO dị ka Mercy Corps, na azụmaahịa dị ka Swiss Re.[4]

Ọrụ gburugburu ebe obibi na uru dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

Na Septemba 25, 2015, gọọmentị China kwupụtara mmachibido iwu maka ahia ọdụ́ ya, nke a na-egbu enyí 22,000 kwa afọ.[5][6][7] Nkwupụta ahụ mechara mee ka ọnụ ahịa ọdụ́ daa.[8] SNAPP Chinese Ivory Trade Working Group na-eduzi nyocha zuru oke mbụ nke ụlọ ọrụ ahụ iji kwado gọọmentị site na itinye mmachibido iwu ahụ n'ọrụ.[9]

Natural Capital Accounting Group

Natural Capital Accounting Working Group na-arụkọ ọrụ na gọọmentị Rwanda iji kwado atụmatụ mmepe akụ na ụba na mbelata ịda ogbenye nke mba ahụ, atụmatụ dị iche iche na atụmatụ ime ihe, na atụmatụ ịda ogbenye na gburugburu ebe obibi.[10][11]

Nchekwa dabeere na ihe akaebe

Ìgwè a, gụnyere ndị ọkachamara sitere na Conservation International, European Centre for Environment and Human Health, na World Bank, enyochaala ihe akaebe maka otu nchekwa si baara ọdịmma mmadụ uru, dịka ọmụmaatụ ahụike na agụmakwụkwọ. E bipụtara nyocha ahụ na Nature.[12]

Nchebe Nri na Okike[dezie | dezie ebe o si]

Ndị ọkachamara gụnyere site na National Oceanic and Atmospheric Administration na Mahadum Stanford na-eguzobe ikike mmepụta nri nke aquaculture na-adịgide adịgide, ma na-arụkọ ọrụ na ụlọ ọrụ na gọọmentị iji mepụta ntuziaka kachasị mma maka ụlọ ọrụ na-eto eto.[13]

Ụzọ Ịkụ Azụ

N'ịbụ nke Ray Hilborn nke Mahadum Washington na-eduzi, otu a na-arụ ọrụ iji meziwanye nghọta nke ọnọdụ dị ugbu a nke isi azụ. Ha na-ejikwa usoro chọpụta ihe ndị na-eduga na nsonaazụ dị mma na njikwa azụ.[14]

Ịkụ Azụmaahịa

Nnyocha e mere egosila na a na-ejizi azụ̀ ndị nwere ntule ngwaahịa a pụrụ ịdabere na ya nke ọma, mana nke a bụ ihe na-erughị 1% nke azụ̀ n'ụwa nile. Iji lụso ọgụ ọgụ dị ukwuu nke na-eyi ahụike nke ọtụtụ oke azụ̀ dị n'ụwa egwu, otu Data-Limited Fisheries Working Group na-enyocha ka a ga-esi mejuputa ụzọ ọhụrụ dị ọnụ ala iji chọpụta azụ̀ ndị nwere oke data zuru ụwa ọnụ.

Ọrụ Ugbo Na-adịgide Adịgide

The Sustainable Agriculture Working Group na-enyocha otu esi eme ka mmepụta ugbo sie ike na Southern Agricultural Growth Corridor of Tanzania (SAGCOT), nke na-ejikọ ọwụwa anyanwụ Zambia na ime Tanzania na Oké Osimiri India.[15][16]

Nchebe Mmiri na Okike[dezie | dezie ebe o si]

Oké Ndakpọ Akụ na Eze

N'ịbụ nke United States Geological Survey na-akwado, Otu Ọrụ Na-ahụ Maka Ụkọ Mmiri Ecological na-emepụta nghọta sayensị kachasị ọhụrụ banyere ụkọ mmiri ozuzo ogologo oge na ọdịda anyanwụ US maka gọọmentị etiti, steeti na ime obodo, na azụmahịa..[17]

Ịkekọrịta Mmiri

Otu ndị na-arụ ọrụ mmiri na-ekekọrịta na-achọpụta ụgwọ na uru nke nkwekọrịta mmiri nwere ọtụtụ ebumnuche na 2-4 pilot watersheds na Western United States.

Mgbanwe ihu igwe na mgbanwe ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ dị ugbu a, a na-eji ọtụtụ nde dollar eme ihe n'ihe mgbochi simenti arụrụ arụ n'ụsọ oké osimiri bụ́ ndị na-adịghị enye nchebe ọdachi na-adịte aka ma na-emerụkwa gburugburu ebe obibi mebiri emebi. Òtù Na-arụ Ọrụ Na-ahụ Maka Nchebe nke Coastal ewuwo nchekwa data nke ọrụ gburugburu ụwa nke na-eji akụrụngwa ndụ ndụ na ụzọ ha si abịa na ọnụ ahịa ọnụ ahịa. Site n'enyemaka nke World Bank, oru ngo a ga-amata ebe okike nwere uru kachasị ukwuu n'ichekwa oke osimiri ụwa.

Ndị nyere onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Shirley na Harry Hagey, Steve na Roberta Denning, Seth Neiman, Gordon na Betty Moore Foundation, Ward W. na Priscilla B. Woods, na David na Lucile Packard Foundation akwadowo SNAPP.[18][19]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • National Center for Ecological Analysis and Synthesis
  • Nchekwa Okike
  • Òtù Na-ahụ Maka Nchekwa Anụ Ọhịa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Science for Nature and People hosts 2-year Rwanda Govt natural capital accounting initiative", WorldStage. Retrieved on 20 January 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "auto" defined multiple times with different content
  2. Jensen Reitz Montambault bio. TNC.
  3. SNAP: Created to Answer the Question: How can protecting nature help ensure food, energy, water, and security for 9 billion or more people?. TNC. Archived from the original on 2016-03-04. Retrieved on 2016-01-20.
  4. Homepage. SNAP.
  5. Bale. "U.S.-China Deal to Ban Ivory Trade Is Good News for Elephants", National Geographic, 25 September 2015. Retrieved on 20 January 2016.
  6. MacLeod. "China pledges to cut ivory trade down to size", The Times, 1 June 2015. Retrieved on 20 January 2016.
  7. Ryan. "China and US agree on ivory ban in bid to end illegal trade globally", The Guardian, 26 September 2015. Retrieved on 20 January 2016.
  8. Denyer. "Lifeline for elephants: Ivory price halves in China after Xi pledges ban", The Washington Post, 8 December 2015. Retrieved on 20 January 2016.
  9. WORKING GROUP: Chinese Ivory Trade. SNAP. Archived from the original on 2016-01-26. Retrieved on 2016-01-20.
  10. Nwaka. "SNAP To Host 2-Year Natural Capital Accounting Initiative", Footprint2Africa, 14 October 2015. Retrieved on 20 January 2016.
  11. "Meeting between Rwandan, Russian foreign ministers dominate newspapers", APA, 14 October 2015. Retrieved on 20 January 2016.
  12. McKinnon (2015). "Sustainability: Map the evidence". Nature 528 (7581): 185–187. DOI:10.1038/528185a. PMID 26659166. 
  13. WORKING GROUP: Sustainable Aquaculture. SNAP. Archived from the original on 2016-01-26. Retrieved on 2016-01-20.
  14. WORKING GROUP: Fisheries Measures. SNAP. Archived from the original on 2016-01-26. Retrieved on 2016-01-20.
  15. WORKING GROUP: Sustainable Ag Intensification. SNAP. Archived from the original on 2016-01-26. Retrieved on 2016-01-20.
  16. Fernanda Mejia. "Developing sustainable agricultural intensification guidelines for Tanzania", CIAT Blog, 17 September 2014. Retrieved on 20 January 2016.
  17. SNAP: Landscape Sensitivity to Ecological Drought. NCEAS. Archived from the original on 2016-01-26. Retrieved on 2016-01-20.
  18. Partners. SNAP. Archived from the original on 2016-02-13. Retrieved on 2016-01-20.
  19. Byington. "Science for Nature & People (SNAP) Announces 7 New Working Groups", Cool Green Science, 10 March 2015. Retrieved on 20 January 2016.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]