Sheko language

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sheko
Spoken in: Ethiopia 
Region: Bench Maji Zone, Kafa region
Total speakers: Àtụ:Sigfig
Language family: Tafrusyawit
 Omotic
  North
   Dizoid
    Sheko
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: she

Sheko bụ asụsụ Omotic nke ezinụlọ Afro-Asiatic a na-asụ na mpaghara dị n'etiti Tepi na Mizan Teferi na ọdịda anyanwụ Etiopia, na mpaghara Sheko na mpaghara Bench Maji. Ọnụọgụ 2007 depụtara ndị na-ekwu okwu 38,911; Ngụkọ 1998 depụtara ndị na-ekwu okwu 23,785, yana 13,611 kọwara dị ka ndị na-asụ otu asụsụ.

Sheko, tinyere asụsụ Dizi na Nayi, bụ akụkụ nke ụyọkọ asụsụ a na-akpọ "Maji" ma ọ bụ "Dizoid".

Asụsụ a ama ama maka consonants retroflex ya (Aklilu Yilma 1988), njiri mara mma nke ya na Dizi nwere njikọ chiri anya na nso (mana enweghị njikọ chiri anya) Bench (Breeze 1988)

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Ewezuga ụdaume retroflex ndị a kpọtụrụ aha n'elu, ụdaume nke Sheko nwere ngụkọta ụdaume 28, ụdaume ise dị ogologo na ụdaume isii dị mkpirikpi, gbakwunyere ọkwa ụdaume anọ.[1][2][3]

Hellenthal (2010, p. 45) depụtara ụdaume ndị a nke Sheko:

Ọnụ Alveolar Post-alveolar<br id="mwLg"><br><br><br> Retroflex Velar Ọkụ
Plosive Ihe E Mere Eme
Enweghị olu t k ʔ
Nkwupụta b d ɡ
Africate Ihe E Mere Eme tsʼ tʃʼ tʂʼ
Enweghị olu ts
Ihe na-esiri ike Enweghị olu f s ʃ ʂ h
Nkwupụta z ʒ ʐ
Ụgbọ imi m n
tap r [ɾ]
Ihe atụ w j

N'adịghị ka asụsụ Dizoid ndị ọzọ, Sheko enweghị ọdịiche dị n'etiti //r// na //l//.[4] A naghị ejikarị mkpụrụedemede eme ihe, ma enwere syllabic nasal //n̩/[5]/[6]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

H/e/llenth/a/l (2010, p. 56) depụtara ụda/u/me /o/gologo na mkp/i/rikpi nke Sheko: /i/, //ii//, /e/, //ee// //ə//, /a/, //aa//, /u/, //uu//, /o/, //oo//.

Sheko bụ otu n'ime asụsụ ole na ole n'Africa nke nwere ọkwa ụda ụda anọ dị iche iche.[7] Ụda na-eme ka ọdịiche dị n'ihe ọ pụtara ma na lexicon ma na ụtọ asụsụ, ọkachasị iji mee ka ndị mmadụ dị iche na usoro nnọchiaha.[8]

Ethnologue depụtara ihe ndị na-esonụ: "SOV; postpositions; genitives, articles, adjectives, numerals, ndị ikwu mgbe isi aha gasịrị; ajụjụ okwu mbido; 1 prefix, 5 suffixes; usoro okwu na-eme ka ndị mmadụ, ihe, ihe ndị na'apụtaghị ìhè; affixes na-egosi okwu nke ahịrịokwu aha; ngwaa affixes akara onye, ọnụ ọgụgụ, okike nke isiokwu; passive, causatives, comparatives"

  1. Hellenthal 2010, p. 45
  2. Hellenthal 2010, p. 56
  3. Hellenthal 2010, p. 111
  4. Hellenthal 2010, p. 47
  5. Hellenthal 2010, p. 58
  6. Hellenthal 2010, p. 47
  7. Hellenthal 2010, p. 111
  8. Hellenthal 2010, p. 113

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ihe ndị na-ekwu okwu nke Gimira na Dizi. " Na Marianne Bechhaus-Gerst na Fritz Serzisko (ed.), Cushitic ŌOmotic: akwụkwọ sitere na International Symposium on Cushittic and Omotic languages, Cologne, January 69, 1986, 473[[487. Hamburg: Helmut Buske Verlag.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Handout na Sheko isiokwu clitics. nbudata
  •  
  •  
  • Yilma, Aklilu, Ralph Siebert na Kati Siebert. 2002. "Nnyocha asụsụ nke asụsụ Omotic Sheko na Yem. " SIL Electronic Survey Reports 2002-053.