Shikoh Gitau

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Shikoh Gitau
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịKenya Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1980s Dezie
Ebe ọmụmụMathare Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụọkà mmụta sayensị kọmputa Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town Dezie

Dr. Shikoh Gitau (ihe dị ka 1981) bụ ọkà mmụta sayensị kọmputa nke Kenya. Ọ gụsịrị akwụkwọ mmụta mahadum na sayensị Kọmputa na Mahadum Africa Nazarene wee nweta PhD na Mahadum Cape Town . [1] A maara ya maka imepụta M-Ganga na Ummeli, ngwa mkpanaaka maka ịkwalite ahụike na ọgwụ na ijikọ ndị ọrụ na-enweghị ọrụ na ohere ọrụ. Gitau bụ onye Afrịka mbụ meriri na Google Anita Borg Memorial Scholarship, natara na Grace Hopper Celebration of Women in Computing dabere na ihe mepụtara na tesis ya. [2] Ọ na-enye aka na ijikwa teknụzụ Innovations for Inclusive Growth mmemme, ebe ọ na-arụ ọrụ ugbu a na Africa Development Bank (AfDB). [3]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Gitau n'ezinụlọ na-arụ ọrụ na Mathare . N'oge na-adịghị anya ka a mụsịrị ya, ezinụlọ ya tụfuru ihe onwunwe ha na Mathare n'ihi Mgbalị Mkpebi Ọchịchị Kenya nke 1982 ma manye ha na ndị ikwu na Nakuru biri. N'oge ọ bụ nwata na Nakuru, Gitau hụrụ mmemme ngụsị akwụkwọ kọleji mbụ ya na telivishọn. Ọ gbara akaebe na otu nwanyị nwetara PhD n'aka onye isi ala mgbe ahụ Daniel arap Moi n'oge mgbasa ozi a na-akpali ya ịga agụmakwụkwọ ka elu. [1]

Gitau gụsịrị akwụkwọ na mahadum Africa Nazarene (ANU) na Nairobi. Ọrụ ya na ANU bụ ọmarịcha agụmakwụkwọ mara: ọ nọgidere na Ndekọ Honor Roll na Dean n'ime afọ anọ niile ọ gụrụ akwụkwọ, wee nweta akara ugo mmụta mahadum na 2003 na 2005 n'otu n'otu. Mgbe ọ nwetasịrị akara ugo mmụta ya, ọ rụrụ ọrụ nwa oge dị ka onye ọrụ afọ ofufo nke UNICEF tupu ọ were ọrụ dịka onye inyeaka mmemme na Center for Multiparty Democracy, otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị Kenya. [2] Ọ rụrụ ọrụ ebe ahụ ruo 2007, mgbe ọ debanyere aha na Mahadum Cape Town ịchụso M.Sc. wee nweta PhD na sayensị Kọmputa. [4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Gitau arụwo ọrụ n'ọtụtụ ebe dị iche iche iji rite uru na mmepe Africa. Ọrụ ya kacha ama ama bụ ngwa mkpanaka ya "Ummeli". [5] Ngwa a, nke emepụtara na June 2010, dakọtara ndị na-enweghị ọrụ yana ndị were ha n'ọrụ chọrọ nka ha. N'ihi ọnụ ala ya na iji ya eme ihe, ikike ya ịgbanwe enweghị ọrụ na ahịa ọrụ dị oke elu. Umelli dị na South Africa ugbu a, a na-atụkwa anya na ọ ga-adị na mba Africa ndị ọzọ. Na Disemba 2010, Gitau malitere ịrụ ọrụ maka Google Inc's Emerging Markets ebe ọ "chọpụtara, nyocha na chepụta www.beba.co.keconcept wee rụọ ọrụ na ntinye ya na usoro Transit Kenya". [6] Na Jenụwarị 2011, Gitau bụ onye nkwado na onye ndụmọdụ nyocha maka iHub_Research, ebe ọ nọ na-ebute ụzọ n'ime nyocha gbasara ịntanetị eji ekwentị mkpanaaka na Africa wee rụọ ọrụ na Microsoft oneApp. [6] Ugbu a, Gitau na-arụ ọrụ na ngalaba ICT nke African Development Bank (AfDB) na-arụ ọrụ na mmepe dị iche iche na gọọmenti dị iche iche n'ofe Africa. [7]

Ihe nrite na nnabata[dezie | dezie ebe o si]

Na Julaị 31, 2013, Gitau ghọrọ otu n'ime mmadụ atọ meriri ABIE Change Agent Award. O mere akụkọ ihe mere eme site n'ịghọ onye Africa mbụ meriri Google Anita Borg Scholarship Memorial. A nabatara ya na ndị otu ya na Minneapolis, Minnesota na October 5 n'oge Grace Hopper Celebration of Women in Computing (GHC). [8]

N'afọ 2017, a ghọtara Gitau dị ka onye na-ahụ maka ụmụ nwanyị kachasị emetụta ụwa maka East Africa n'okpuru ngalaba ozi na teknụzụ nkwukọrịta (ICT) site na magazin Independent. [9]

  • 2005 Top Ten Finalists for Oxford Rhodes Memorial Scholarship
  • Ndepụta ike AfroElle 2013 nke ụmụ nwanyị Africa na-emetụta mgbanwe
  • 2015 Top 40 n'okpuru ụmụ nwanyị 40 ga-ekiri na Kenya
  • 2015 ASPEN Ndị otu olu ọhụrụ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Genius who captured Google's heart. The Standard (Kenya) (December 25, 2010). Retrieved on March 5, 2017.
  2. 2.0 2.1 Rottok (May 30, 2011). Shikoh Gitau: First African to receive a Google Award. The African Professional. Archived from the original on March 8, 2018. Retrieved on March 5, 2017.
  3. Shikoh Gitau. HuffPost. Retrieved on March 5, 2017.
  4. Get to know Shikoh. Aspen Institute. Retrieved on March 5, 2017.
  5. Kenyan Female PhD Innovation Leads To Google Job. Diaspora Messenger (19 June 2013). Retrieved on March 5, 2017.
  6. 6.0 6.1 Shikoh (Silvian) Gitau. Curriculum Vitae. Retrieved on March 5, 2017.
  7. SHIKOH GITAU-NYAGAH. about.me. Retrieved on March 5, 2017.
  8. The Anita Borg Institute Announces Winners of 2013 Grace Hopper Celebration (GHC) ABIE Awards. Anita Borg Institute for Women and Technology (July 31, 2013). Retrieved on March 5, 2017.
  9. CEO AWARDS: Wangusa is E.Africa's most influential woman in art, culture (25 September 2017).