Simon Connell

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Simon Connell
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereSimon Dezie
aha ezinụlọ yaConnell Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụresearcher Dezie
onye were ọrụUniversity of Johannesburg, University of Johannesburg Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of the Witwatersrand Dezie
Ihe nriteFellow of the African Academy of Sciences, Member of the Academy of Science of South Africa, Fellow of the Royal Society of South Africa Dezie

Simon Henry Connell bụ ọkammụta n'isi ọmụmụ physics na Mahadum Johannesburg na South Africa. Ọ bụ ọkàmmụta sayensị injinia, onye òtù nke nke nketa okè South Africa na-ekere òkè na ATLAS Experiment na CERN, na onye isi oche nke African Light Source (AfLS) Foundation.

Ọrụ Ya[dezie | dezie ebe o si]

Simon Henry Connell[1] nwetara nzere B.Sc na PhD ya (1985 - 1989) n'isi ọmụmụ Physics site na Mahadum Witwatersrand.[2] Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na Mahadum Witwatersrand ruo n'afọ 2008, mgbe ọ kwagara Mahadum Johannesburg.[2] Ọ bụ ọkammụta n'isi ọmụmụ physics na Mahadum Johannesburg.[3][4] Ọ bụ injinia physiks [5] onye rụburu ọrụ nke ukwuu na [[w:|European Synchrotron Radiation Facility] ] (ESRF).[6] A na-ejikọ ya na ngalaba nke injinia na gburugburu ebe obibi ewurula ewu na ngalaba nke Mechanical Engineering Science.[7] Connell bụ onye òtù so tọọ ntọala nke nketa okè South Africa na ATLAS Experiment na CERN.[8] Na mgbakwunye, ọ rụkwara ọrụ dị ka Onye isi oche nke South African Institute of Physics.[6]

Nnyocha na Ọrụ Ngó Ya[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Scholia Dịka South African National Research Foundation si kwuo, a na-ahụ ya dịka onye dị oké mkpa ms na-akwanyere ya ugwu n'ụwa niile maka ihe ndị ọ rụzuru.[9] Dịka ebe Jun 2023, o nwere h-index nke 141 na Google Scholar.[10] Connell nwere mmasị nyocha na mpaghara dị iche iche gụnyere Particle Physics, Nuklia Physics, Quantum Physics, Computing High-Performance, na Applied Nuclear Physics.[6]

Ọzọkwa, o tinyela aka na ọrụ injinia na teknụzụ metụtara ọchụchọ Beyond Standard Model na CERN, nke lekwasịrị anya na High Energy Physics.[11] Site na njikọ aka ya na òtù ya, o so n'ịchọ ihe ndị metụtara ọchịchịrị, na-egosi ndị nwere ike ime ihe abụọ gbara ọchịchịrị vector boson. Ebumnobi ha bụ isi bụ ịchọpụta ndị ọzọ ga-eme ka a chọpụta ihe na-agbawa agbawa ma ọ bụ kọwaa ihe omume ndị a dị ka usoro ndabere.[6] Nchọpụta ya lekwasịrị anya n'ịmepụta laser gamma ray na-eji ihe diamond superlattice emepụtara dịka ọpụrụiche dịka kristal undulator dị ka akụkụ nke EU-PEARL.[6] Dị ka onye ndu nke Mining Positron Emission Technology (MinPET) Research Group, Connell egosipụtala nke ọma ikike ịchọpụta diamond n'ime kimberlite na ọkwa dị ịrịba ama.[7] Ọzọkwa, o nwere ejiri ọnụ ọgụgụ dị elu, ihe nchọpụta mmetụta dị elu emepụtara maka ọrụ a iji nyochaa mmụba mmiri na hydro-cyclones. Connell na-etinyekwa aka na mmekorita dị n'etiti ngalaba iji wuo ikpe mba maka South African Advanced High-Temperature Gas Cooled Reactors. Mmasị ya kachasị mma bụ ijikọta Monte Carlo n'etiti ụzọ ndị ọzọ nwere ngwọta mgbako dị elu maka ihe nlereanya neutrons na nuclear reactor core.[12]

Ebe Ọkụ Afrika si Achapụta[dezie | dezie ebe o si]

The African Light Source (AfLS) logo by AfLS Foundation[13]

Connell sosiri ike n'ọrụ African Light Source (AfLS) [14] dịka onye isi oche nke AfLS Foundation.[15] Connell enyela aka na mmepe na nkwalite nke AfLS, na-akwado maka nguzobe nke a. facility in Africa.[16] O sorola Dee ọtụtụ akwụkwọ na akụkọ gbasara mkpa ọdị na mmetụta ọrụ a bụ African Light Source nwere ike inwe.[16][17] Tụkwasị na nke ahụ, Simon Connell enyela ihe ngosi na okwu ọnụ dị ichè iche gbasara ọrụ Africa Light Source.[12][18] Ọrụ ngo a bụ ámụ̀mà ihiwe ebe ọkụ synchrotron si apụta nke mbụ ya n'Africa, bụ ihe na-enye patikụl ike imepụta radieshọn dị ike nke ukwuu eji amụ maka ọdịdị na akparamàgwà nke mata .[3][19]Ihe oru ngo a bu n'obi bụ imechi oghere di na ihe ebe ọkụ synchrotron si aputa menwuru na kọntinent, n'ihi na Afrika enweghi ụdị akụrụngwa a ugbua.[20] Site n'iguzobe isi iyi ọkụ nke Africa, ndị ọkà mmụta sayensị Africa ga-enweta ngwá ọrụ dị ike maka ịme nchọpụta dị oke mkpa na nkà mmụta sayensị dị iche iche.[20] Ọrụ ahụ enwetala ume na nkwado site n'aka ndị ọkà mmụta sayensị.[21][12]

Ihe Nrite na Nkwanye Ùgwù Ya[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Connell ka ọ bụrụ onye òtù Royal Society of South Africa n'afọ 2006, onye òtù Academy of Science of South Africa na onye òtù African Academy of Sciences n'afọ 2018. [22] Connel nwetara ihe Nrite British Association (Silver) sitere na South Africa Association of the Advancement of Science () n'afọ 1994,[23] Ihe Nrite National Science and Technology Forum (NSTF)'s maka Innovation and Research and/ or Development: Corporate Organisation n'afọ 2022 maka iduzi ọrụ MinPET.[7]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Patent Enyere na Mahadum Johannesburg - Justia Patent Search.
  2. 2.0 2.1 INSPIRE.
  3. 3.0 3.1 Wild, Sarah (2021-10-27). "Plan for Africa's first synchrotron light source starts to crystallize" (in en). Nature. DOI:10.1038/d41586-021-02938-0. PMID 34707279. 
  4. aha-for-ithemba-labs/ Onye isi ọhụụ akpọrọ maka iThemba Labs (en-GB) (2023-04-27).
  5. Meet Engineering Physicist, Prof Simon Connell - Innovation Award: Corporate Organisation Winner (in Bekee), retrieved 2023-06-05
  6. 6.0 6.1 6.2 6.3 6.4 /prof-simon-connell-2/ Prof Simon Connell.
  7. 7.0 7.1 7.2 Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified.
  8. Àtụ:Cite webụ
  9. Connell | Akwụkwọ ndekọ aha ndị ọkà mmụta sayensị Africa Connell (en-US).
  10. [https ://scholar.google.com/citations?user=pVS2ZiMAAAAJ Simon Connell].
  11. Àtụ:Cite journal.
  12. 12.0 12.1 12.2 Momentum grows for the African Light Source (en) (2022-08-29).
  13. Home (en-US).
  14. Ghana ga-abụ onye mmeri Africa Light Source – Akufo-Addo (en-US) (2019-01-30).
  15. Executive-committee/ AfLS Executive Committee (en-US).
  16. 16.0 16.1 "{{{title}}}". DOI:/ s42254-022-00534-3 10.1038 / s42254-022-00534-3. ISSN 2522-5820. PMID 36275781. 
  17. "{{{title}}}". DOI:/ s12551-019-00578-3 10.1007 / s12551-019-00578-3. ISSN 1867-2450. PMID 31301018. 
  18. Dr Simon Connell - Status and Future of the African Light Source (in Bekee), retrieved 2023-06-05
  19. (2023-02-01) "Building a brighter future for Africa with the African Light Source" (in en). Nature Reviews Physics 5 (2): 74–75. DOI:10.1038/s42254-022-00534-3. ISSN 2522-5820. PMID 36275781. 
  20. 20.0 20.1 (2021-11-03) "Africa accelerator , egwu agbụrụ-bias na ego sayensị UK" (in en). Nature (7883): 13. DOI:10.1038/d41586-021-02994-6. 
  21. source-aims-for-science-with-ubuntu/#:~:text=Elu elu%20light%20sources%2C%20which%20eji,the%20most%20versatile%20research%20infrastructures Isi Ìhè Afrịka ezubere maka sayensị na ubuntu (en).
  22. Connell, Simon. Archived from the original on 2019-10-14. Retrieved on 2023-12-23.
  23. [http s2a3.org.za/joomla/index.php/awards/british-association-medal-silver Medal Association Britain (Silver)].