Sirikan Charoensiri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Sirikan Charoensiri
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịThailand Dezie
Aha ọmụmụกาญจน์ เจริญศิริ Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1986 Dezie
Ebe ọmụmụYasothon Dezie
Asụsụ obodoThai Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaThai, Bekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu Dezie
ụdị ọrụ yaIkike mmadụ Dezie
ebe agụmakwụkwọTriam Udom Suksa School, Thammasat University, University of Essex Dezie
ogo mmụtaMaster of Laws Dezie
Ihe nriteInternational Women of Courage Award Dezie

Sirikan Charoensiri (nke a makwaara dịka June Charoensuri, Thai) (amụrụ n' afọ 1986) bụ onye ọka iwu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na Thailand. Ọ na-arụ ọrụ na Thai Lawyers for Human Rights (TLHR) ma bụrụ otu n' ime ndị nnọchi anya iwu nke ụmụ akwụkwọ iri na anọ na-eme ihe nkiri site na New Democracy Movement (NDM). Ọ bụ onye mmegbu n' egwu sitere n' aka ndị ọchịchị Thailand, ya na ebubo mpụ metụtara ọrụ ya dị ka onye ọka iwu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ. Ọ bụ onye ọka iwu Thai mbụ ndị agha na-ebo ebubo ịgba ọchịchị mgba okpuru.

A mụrụ Sirikan Charoensiri na Thailand na 1986 ma zụlite ya na Yasothon, Yasothon Province.[1] Ọ gara Triam Udom Suksa High School, nweta agụmakwụkwọ kọleji, wee banye n' ụlọ akwụkwọ iwu, gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Thammasat na 2009.[2][3] Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na nzere ya, Charonsiri gụsịrị akwụkwọ n' ụlọ ọrụ International Commission of Jurists wee gakwuru Association for the Prevention of Torture na American Bar Association maka mgbochi nke ịta ahụhụ, nchegbu banyere ikike mmadụ gbasara nnupụisi nke South Thailand na mmejuputa nke Iwu Iwu Initiative ruo afọ 2. N' afọ 2013, ọ debanyere aha na mmemme Master of laws na Mahadum Essex iji mụọ iwu ikike mmadụ nke mba ụwa.

Sirikan Charoensiri nke Thailand na Melania Trump na 2018 International Women of Courage Award

Mgbe ọ gụsịrị LL.M, Charonsiri laghachiri ịrụ ọrụ maka International Commission of Jurists. Mgbe nnupụisi ọchịchị nke 2014 mere na Thailand, ọ ghọtara mkpa ọ dị ịmepụta ụlọ ọrụ dị iche iji dozie okwu iwu, ebe a na-egbochi ndị ọka iwu ịbanye na ndị ahịa ha na ndị agha na-ejide ndị mmadụ na-enweghị akwụkwọ ikike, na-ejedebe ha n' ebughị ebubo, ma na-ejigide ha n' ogige nzuzo. Mgbe o guzobere Thai Lawyers for Human Rights, e mepụtara ya na mbụ dị ka ụlọ ọrụ ndụmọdụ. N' oge na-adịghị anya, ọ gbasaa ka ọ bụrụ otu ndị ọka iwu na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ, nke ndị otu nkwado mba ụwa kwadoro iji rụọ ọrụ na mmebi nke ihe ndị ru ruuru mmadụ.[2][3]

N' afọ 2015, Charonsiri nwetara ntọhapụ nke onye nta akụkọ foto Anthony Kwan Hok-chun, nke nzukọ Initium Media site na Hong Kong. Kwan, onye bịara Thailand iji kọọ banyere bọmbụ nke Erawan Shrine, wetara ihe nchebe gụnyere jaket flakị na okpu agha, n' amaghị na a na-achịkwa ihe ndị ahụ n' okpuru iwu ngwá agha Thai. E jidere ya mgbe ọ na-anwa ịlaghachi Hong Kong ma weghara paspọtụ ya.[4][5]

N' otu afọ ahụ, e jidere ụmụ akwụkwọ iri na anọ na-eme ngagharị iwe maka ọchịchị onye kwuo uche ya na June 2015 ma boo ha ebubo ịgba ọchịchị mgba okpuru. Charoensiri na ndị ọka iwu ndị ọzọ na-anọchite anya ụmụ akwụkwọ ahụ, mere mkpesa na a na-ekpe ụmụ akwụkwọ ahụ ikpe n' ụlọ ikpe ndị agha.[6] Ọnwa asaa mgbe e jidere nwa akwụkwọ ahụ, Charoensiri boro ya ebubo n' ọ jụrụ ịgbaso iwu gọọmentị na izochi ihe akaebe. Ebubo ndị ahụ sitere na ọ nata ekwentị mkpanaaka ndị ahịa ya mgbe e jidere ha ma tinye ha n' ụgbọala ya.[2] N' echi ya, o tinyere akwụkwọ mkpesa megide ndị uwe ojii maka ịnapụ ụgbọ ala ya n' ụzọ iwu na-akwadoghị iji mezue ọchụchọ ha.[7] Nkwupụta ahụ mere ka ebubo ndị ọzọ megide Charoensiri maka ebubo ụgha megide ndị uwe ojii.[8][9]

Mgbe ọ gachara nzukọ nke iri atọ na atọ nke United Nations Human Rights Council na Geneva, e nyere Charoensiri akwụkwọ ịkpọ òkù maka ebubo ndị ọzọ nke nkwekọrịta na nnupụisi.[10][11] Ọ bụ oge mbụ ndị junta boro onye ọka iwu ebubo ịgba ọchịchị mgba okpuru, na-akpali mkpesa site n' aka òtù ndị na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ n' ụwa niile.[12][13]

Na 19 Mee 2017 Sirikan Charoensiri nwetara L4L-Award nke anọ na Amsterdam, Netherlands. Jorge Molano onye ọka iwu si Colombia nyere ya onyinye ahụ, onye meriri ihe nrite ahụ na 2015. Ọ bụ oge mbụ nwanyị meriri ihe nrite a.[14]

  1. "ค้นรถทนายความ '14นศ.' ตามหมายศาลอาญา", Bangkok Post, 27 June 2015. Retrieved on 11 December 2016. (in Thai)
  2. 2.0 2.1 2.2 Chanwanpen. "Young Lawyer Sirikan Charoensiri Finds Herself Being Prosecuted After Representing the New Democracy Movement", The Sunday Nation, 20 March 2016. Retrieved on 11 December 2016.
  3. 3.0 3.1 วรรลยางกูร. "เมื่อทนายถูกตั้งข้อหา…ศิริกาญจน์ เจริญศิริ "ถ้าสิ้นหวังคงเป็นนักกฎหมายไม่ได้"", The Matichon Online, 20 February 2016. Retrieved on 11 December 2016. (in Thai)
  4. Lee. "Hong Kong photojournalist detained in Thailand for allegedly carrying bulletproof vest has passport returned", South China Morning Post, 7 September 2015. Retrieved on 11 December 2016.
  5. "Hong Kong photographer to face trial in Thailand", The Guardian, 12 October 2015. Retrieved on 11 December 2016.
  6. Fernquest. "Student protests: UN, EU slam charges against students", Bangkok Post, 30 June 2015. Retrieved on 11 December 2016.
  7. "Human rights lawyer accused of defying police order | Prachatai English", Prachatai, 2 February 2016. Retrieved on 2016-12-08.
  8. "Police press charges against human rights lawyer for defying their orders | Prachatai English", Prachatai, 13 May 2016. Retrieved on 2016-12-08.
  9. "ทนายความศูนย์ทนายความเพื่อสิทธิมนุษยชน รับทราบข้อกล่าวหาโดยเจ้าหน้าที่ตำรวจ", Benar News, 13 May 2016. Retrieved on 11 December 2016. (in Thai)
  10. "Embattled human rights lawyer accused of sedition | Prachatai English", Prachatai, 28 September 2016. Retrieved on 2016-12-08.
  11. Chanwanpen. "Human rights lawyer charged with sedition", The Sunday Nation, 23 October 2016. Retrieved on 11 December 2016.
  12. "Drop sedition charge", Arab Times, 25 October 2016, p. 15. Retrieved on 11 December 2016.
  13. "Amnesty campaigns against unfair trial of Thai human rights lawyer", The Nation, 15 November 2016. Retrieved on 11 December 2016.
  14. ‘The Voice of Rights’, about lawyers and freedom of expression