Steeti Kachin

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Steeti Kachin
state of Myanmar
Oge/afọ mmalite1948 Dezie
mba/obodoMyanmar Dezie
isi steetiMyitkyina Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaMyanmar Dezie
territory claimed byTaiwan Dezie
nhazi ọnọdụ26°0′0″N 97°30′0″E Dezie
geoshapeData:Myanmar/Kachin.map Dezie
ebe kachasi eluHkakabo Razi Dezie
Nkwekọrịtara oke alaArunachal Pradesh, Shan State, Yunnan, Sagaing Region, Tibet Autonomous Region Dezie
webụsaịtịhttps://kachinstate.gov.mm/ Dezie
Map

Kachin State ( Burmese </link> ; Kachin: Jinghpaw Mungdaw</link>), nke a na-akpọkwa endonym Kachinland, bụ steti ugwu Myanmar .  Ọ dị n'ikiri China n'ebe ugwu na n'ebe egwuregwu (Tibet na Yunnan, kpọmkwem na n'otu n'otu);  Shan State na nda;  na Sagaing Region na India ( Arunachal Pradesh ) n'ebe ahụ egwuregwu.  Ọ dabere n'etiti latitude ugwu 23° 27' na 28° 25' longitude 96° 0' na 98° 44'.  enyemaka Kachin State dị 89,041 km2 .  Isi obodo steeti bụ Myitkyina.  Obodo ndị ọzọ dị mkpa Bhamo, Mohnyin na Putao .

Steeti Kachin nwere ugwu kacha elu Myanmar, Hkakabo Razi na 5,889 meters (19,321 ft), na-eme ọnụ ọgụgụ ndị nke Himalaya, na nnukwu ịhụnanya mmiri dị n'ime ala, Ọdọ Mmiri Indawgyi .

Ogbenaala Kachin dabere n'ịtụgharị ọrụ ugbo ugwu.  Dị ka "The Political Systems of Highland Burma: A Study of Kachin Social Structure", nke E. R. Leach dere, Kachin abụghị ụdị asụsụ.  Ikike ndọrọ ndọrọ ọchịchị gbadoro ụkwụ na ndị isi bụ́ ndị na-adabere na nkwado sitere n'aka ndị ikwu ha.  Nlebara anya nke ukwuu site n'aka ndị ọkà mmụta gbasara mmadụ nke omenala Kachin nke alụmdi na nwunye nwa nwanne nne, bụ ebe a na-ekwe ka nwoke lụọ ada nwanne nne ya, ma ọ bụghị na nwa nwanne nna.  N'oge tupu oge ọchịchị, ndị Kachin na-eme ihe ike.

akara Burmese tupu onwe n'okpuru Aung San ruru Panglong ya na ndị Shan, Kachin na Chin na 12 February 1947. Nkwekwe ahụ nabatara "Full autonomy in internal administration for the Frontier Areas" n'ụkpụrụ ma chepụta n'ichepụta Kachin  site n'aka ndị omeiwu mpaghara.  Burma kaadị onwe na 4 Jenụwarị 1948. E hiwere steeti Kachin n'otu afụ ahụ site na mpaghara obodo Burma nke Britain bụbu nke Bhamo na Myitkyina, yana mpaghara ugwu Puta-o buru ibu.  A mara ọkwa Kachin steeti na 10 January 1948 na-aga Kachin na-ejide "Mungdaw Masat Masat Manau" (ịkpụzi Kachin State Manau) ụbọchị atọ n'usoro usoro 9 ruo 11 Janairu dị ka obi ụtọ agbasa awụ ahụ ha na-ejide Manau na 10  Jenụwarị kwa afọ ruo mgbe.  Mkpebi dị mma nke 1962 .  [1] Nnukwu ugwu dị n'azụ bụ Kachin, ebe okporo ụzọ ụgbọ oloko ndị mmadụ bi na ya na echiche ndị bụ Shan na Bamar .  Edepụtaghị oke ugwu yana ruo mgbe 1960 China , ịmalite ọkara nke Kachin steeti dị ka mpaghara China fiir afụ nke 18. </link>, ihe dị ka 75% nke Kachin jadeite na China, bụ ebe a na-eme mgbanwe  nephrite ndị China.  </link>

Ndị agha Kachin bụbu akụkụ dị mkpa nke ndị agha Burmese. Site na mkpochapụ otu akụkụ nke Union of Burma constitution site na ọchịchị Ne Win na 1962, ndị agha Kachin wepụrụ wee guzobe ndị agha Independence Kachin (KIA) n'okpuru Kachin Independence Organisation (KIO). Ewezuga obodo ukwu na okporo ụzọ ụgbọ oloko, Kachin State abụrụla nke nwere onwe ya site na etiti 1960 ruo 1994, yana akụ na ụba dabere na ọrụ ugbo na azụmaahịa ya na China, gụnyere jed. Mgbe ndị agha Mianma wakporo na 1994 weghaara ogbunigwe jed na KIO, e binyere aka n'akwụkwọ nkwekọrịta udo, na-enye ohere ka KIO nọgide na-achịkwa ihe ka ukwuu nke Steeti, n'okpuru ndị agha Myanmar. Nkwụsị a kwụsịrị ozugbo wee kee ọtụtụ ndị gbawara agbawa sitere na KIO na KIA nke otu na-emegide nkwekọrịta udo nke SPDC, na mpaghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị ka na-akwụsighị ike.

Dị ka ọnụ ọgụgụ ndị Myanmar 2014 si kwuo, ndị Buddha, bụ ndị mejupụtara 64.0% nke ndị Kachin State, na-eme obodo okpukpe kasị ukwuu n'ebe ahụ. [1] Ogbe okpukperechi pere mpe gụnyere Ndị Kraịst (33.8%), ndị Alakụba (1.6%), ndị Hindu (0.4%) na animists (0.2%) ndị jikọtara ọnụ ọgụgụ ndị fọdụrụ na Kachin State. [1] 2.8% nke ndị bi na edepụtaghị okpukperechi, okpukperechi ọzọ, ma ọ bụ na edepụtaghị ya. [1]

  1. 1.0 1.1 1.2 Department of Population Ministry of Labour, Immigration and Population MYANMAR (July 2016). The 2014 Myanmar Population and Housing Census Census Report Volume 2-C. Department of Population Ministry of Labour, Immigration and Population MYANMAR, 12–15.