Sue Williamson

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Sue Williamson
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereSue Dezie
aha ezinụlọ yaWilliamson Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya21 Jenụwarị 1941 Dezie
Ebe ọmụmụLichfield Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, onye na-ahu maka ihe nkiri, Odee akwụkwọ, printmaker Dezie
ụdị ọrụ yainstallation artwork Dezie
ebe agụmakwụkwọArt Students League of New York Dezie
Ebe ọrụSouth Africa Dezie
webụsaịtịhttp://www.sue-williamson.com/ Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaTate, Museum of Modern Art Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie
nnọchiaha nkeonweL484 Dezie
Ọ bụ ihe obi ụtọ izute gị (2016) site na No More Fairy Tales Two-channel video, na-egwu oge 24.4mins
Rebecca Kotane, Soweto (2013) site na All Our Mothers - usoro foto foto na-aga n'ihu nke ụmụ nwanyị na-aga site na 1983.
Truth Games(1998), Family of Guguletu Seven - why were you smiling - Capt. John Sterrenberg
Ozi sitere na Atlantic Passage, Ntinye, Basel Unlimited 2017, Switzerland

A mụrụ Sue Williamson na Lichfield, England n'afọ 1941. N'afọ 1948, ya na ezinụlọ ya kwagara Saụt Afrịka. N'agbata afọ 1963 na 1965 ọ gụrụ akwụkwọ na Art Students League of New York . N'afọ 1983, ọ nwetara diplọma ya na Fine Art na Michaelis School of Fine Art, Cape Town .[1] N'afọ 2007, ọ natara awọd nke Visual Arts Research site na Smithsonian Institution na Washington DC na 2011 Rockefeller Foundation Bellagio Creative Arts Fellowship. N'afọ 2013, ọ bụ onye nlekọta ọbịa nke ụlọ akwụkwọ summer na Zentrum Paul Klee na Bern.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Williamson na-etinye aka na isiokwu ndị metụtara ncheta na nhazi njirimara. N'ịbụ onye a zụrụ azụ dị ka onye na-ebi akwụkwọ, Williamson arụla ọrụ n'ọtụtụ mgbasa ozi gụnyere nke nchekwa foto, vidiyo, ntinye mgbasa ozi agwakọta, na ihe ndị e wuru.

Na Otu Narị na iri na itoolu Deeds of Sale (2018), aha ndị nna ukwu ohu nyere, afọ, nwoke na nwanyị, na ebe a mụrụ ha, tinyere aha ndị na-azụ ahịa na ndị na-ere ahịa, ọnụahịa a kwụrụ, na ụbọchị ịzụta ndị mmadụ site na ahia ohu na India edere na ink ojii na uwe ogho. A na-ebubata uwe ndị ahụ site na India, tinye ha n'ime mmiri apịtị nke sitere na Cape Coast Castle, ma kwụnye ha gburugburu ala ahụ ruo ụbọchị ihe nketa, Septemba 24, 2019. A na-ebudata ha ma laghachi India, ebe a na-asa ha ọcha ma na-agbanyeghachi ha dị ka ihe ntinye na Aspinwall House na Kochi. Ụlọ ọrụ Dutch East India buuru ndị a gaa rụọ ọrụ na Cape Town Castle na ogige ụlọ ọrụ ahụ. Otu narị na iri na itoolu Deeds of Sale Williamson na-agụnye akụkọ ihe mere eme na ncheta nke ahia ohu iji gbanwee akụkọ ihe mere eme na-asọ oyi n'ime akụkọ ihe mere eme nke nwere ike idozi ma lụso enweghị nhata zuru ụwa ọnụ ọgụ. Mgbe ọ meghere ihe ngosi ahụ, Williamson gụrụ ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme mgbe otu nwanyị na-eburu uwe ọ bụla, gụọ ihe ọmụma dị na ya, wee were ya n'ime ka ọ gbanye ya n'apịtị ma kwụnye ya na eriri ịsa ahụ. Art na-eweta akụkọ ihe mere eme nke ahia ohu na ndụ Ntinye ahụ na-akọ akụkọ banyere ọnwụ ma na-anọchi anya isi nke onye na-ese n'elu ifufe, mana ihe niile fọdụrụ bụ ncheta ha.[2]

Williamson emepụtala ọtụtụ ụdị nka na-eguzogide nke na-enyocha akụkọ ihe mere eme nke South Africa. n'afọ 2009 o wesara echiche nka ya iji chọpụta gbasara njikọ ụwa ọnụ na ibe ya na-aga n'ihu, Other Voices, Other Cities, nke gụnyere na Push the Limits . Ihe ngosi, nke Febrụwarị 2021, na Italy.[3][4]Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke “Artthrob.co.za”.[5]

Nchịkọta ọha na eze[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Williamson dị na nchịkọta nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie dị iche iche, gụnyere Museum of Modern Art na New York, National Museum of African Art - Smithsonian Institution na Washington DC, South African National Gallery na Cape Town, na Victoria na Albert Museum na London.[6] Williamson sonyekwara na ihe ngosi nke otu nke gụnyere The Short Century (2001), Liberated Voices (1999), Johannesburg Art Biennale (na 1997 na 1995), Havana Biennale (1994), na Venice Biennale (1993).

Ihe ngosi ndị ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • 2000 Messages from the Moat, Archive Building, Den Haag, the Netherlands
  • 2001 Can't forget, can't remember, Iziko South African National Gallery, Cape Town, South Africa
  • 2002 The Last Supper Revisited National Museum of African Art, Smithsonian Institution, Washington D.C., USA
  • 2003 Sue Williamson: Selected Work, Centre d’Art Contemporain, Brussels, Belgium*
  • 2004 Messages from the Moat, Castle of Good Hope, Cape Town
  • 2009 The Truth is on the Walls, Wifredo Lam Centre, Havana, 10th Havana Biennale, Cuba*
  • 2012 The Mothers: a 31 Year Chronicle, Castle of Good Hope, Cape Town
  • 2014 There's something I must tell you, Iziko Slave Lodge, Cape Town
  • 2015 Other Voices, Other Cities, SCAD Museum, Savannah, Georgia, USA
  • 2016 Other Voices, Other Cities, SCAD Atlanta: Gallery 1600, Georgia, USA
  • 2017 Can't Forget, Can't Remember, Apartheid Museum, Johannesburg, South Africa
  • 2017 Being There: South Africa, a contemporary scene, Foundation Louis Vuitton, Paris, France
  • 2017 "Messages from the Atlantic Passage", Installation, Basel Unlimited, Basel, Switzerland

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1997 Williamson guzobere ArtThrob, akwụkwọ ntanetị nke gosipụtara ọrụ nke ndị na-ese ihe nke oge a na South Africa.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. insights: Sue Williamson. Smithsonian Institution (n.d.). Retrieved on 2018-08-13.
  2. Sue Williamson, 'One Hundred and Nineteen Deeds of Sale'. Art From Us (17 April 2019).
  3. Untitled Document. libris.mtsac.edu. Retrieved on 2021-04-09.
  4. PUSH THE LIMITS (en). Fondazione Merz. Retrieved on 2021-04-09.
  5. Sue Williamson & Guy Tillim Bundle (en-US). ArtThrob. Archived from the original on 2021-04-20. Retrieved on 2021-04-09.
  6. n.d.. Sue Williamson. MoMA. Retrieved on 2018-08-13.

Nkọwa n'ozuzu[dezie | dezie ebe o si]

  • Grania Ogilvy, Dictionary of South African Sculptors and Painters, Everard Read, 1989.
  • Betty La Duke, Africa through the Eyes of Women Artists, Africa World Press, 1991.
  • Richard J Powell, Black Art and Culture in the 20th Century, World of Art Series, Thames & Hudson, 1997.
  • Philippa Hobbs & Elizabeth Rankin, Printmaking in a transforming South Africa, David Philip Publishers, Cape Town, 1997.
  • Olu Oguibe & Okwui Enwezor, Reading the Contemporary: African Art from Theory to Marketplace, MIT Press, 1999.
  • Sidney Littlefield, Contemporary African Art, Thames & Hudson, 1999.
  • N'Gone Fall & Jean Pivin, Anthologie de l'Art Africain du Xxe Siecle, Revue Noir, 2001.
  • Gurney (November 2003). "Sue Williamson". Artthrob (75). Retrieved on 2018-08-13. 
  • Nicholas M. Dawes, Sue Williamson: Selected Work, Juta and Company Ltd, 2003.
  • Emma Bedford na Sophie Perryer, 10 Years 100 Artists: Art In A Democratic South Africa, Struik, 2004.
  • Petra Stegmann, Sue Williamson na Culturebase, 2007.
  • Jason (31 May 2013). Sue Williamson celebrates an enduring female legacy. The M&G Online. Retrieved on 2018-08-13.
  • Gevisser (2015). Sue Williamson: Life and Work. Skira. ISBN 978-88-572-2867-9. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]