Susanna Elm

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Susanna Elm
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịJémanị Dezie
aha n'asụsụ obodoSusanna Elm Dezie
Aha enyereSusanna Dezie
aha ezinụlọ yaElm Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya11 Novemba 1959 Dezie
Ebe ọmụmụMünster Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGerman, Bekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụuniversity teacher, classical scholar, historian, classical philologist Dezie
ụdị ọrụ yaákíkó mbu, classical philology, history of medicine Dezie
onye were ọrụUniversity of California, Berkeley Dezie
ebe agụmakwụkwọFree University Berlin, St Hilda's College Dezie
doctoral studentElisabeth R. O'Connell Dezie
Ihe nriteGoodwin Award, Berlin Prize, Guggenheim Fellowship, Rhodes Scholarship Dezie

Susanna K. Elm (amụrụ na Nọvemba 11, 1959) bụ onye Germany na-akọ akụkọ ihe mere eme na onye edemede. Ọ bụ Sidney H. Ehrman Prọfesọ nke akụkọ ihe mere eme nke Europe na Ngalaba Akụkọ ihe mere eme na Mahadum California, Berkeley. Ihe nchọpụta [1] gụnyere akụkọ ihe mere eme nke Alaeze Ukwu Rom, Oge Ochie na mmalite Iso Ụzọ Kraịst. [2] bụ Onye nchịkọta akụkọ nke akwụkwọ akụkọ Church History and Studies in Late Antiquity ma bụrụkwa onye otu nchịkọta akụkọ maka Classical Antiquity . [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Susanna K. Elm bụ nwa nwanyị nke ọkọ akụkọ ihe mere eme Kaspar Elm. Ọ gụsịrị akwụkwọ na Gymnasium Leopoldinum na Detmold na 1978. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ gụrụ Classical Philology na History na Freie Universität Berlin. N'afọ 1986, ọ gụsịrị akwụkwọ na St Hilda's College, Oxford, ebe onye na-akọ akụkọ ihe mere eme, John F. Matthews, lekọtara akwụkwọ edemede doctoral ya, The Organisation and Institutions of Female Asceticism in Fourth Century Cappadocia and Egypt. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nyocha na Morgan Guaranty Trust ruo otu afọ tupu ọ bụrụ osote prọfesọ na Mahadum California, Berkeley na 1989. [3]'afọ 1994, ọ ghọrọ osote prọfesọ ma nwee prọfesor na Berkeley kemgbe afọ 2002.

[4]'afọ 2007, Elm so n'otu ndị otu nyocha nke Mahadum California nke meriri American Philological Association (APA) Prize for Scholarly Outreach maka ịmepụta ihe ọmụmụ ụlọ akwụkwọ etiti na ọdịda nke Alaeze Ukwu Rom.

Akwụkwọ ya gụnyere Virgins of God: The Making of Asceticism in Late Antiquity (Clarendon, 1994/1996); Medical Challenges for the New Millennium: An Interdisciplinary Task (Kluver, 2001), nke ya na Stefan Willich jikọrọ aka dezie; na Sons of Hellenism, Fathers of the Church (Mahadum California, 2012). Ọ natara Rhodes Scholarship yana fellowships site na Guggenheim Foundation (1995), National Endowment for the Humanities, na Wissenschaftskolleg zu Berlin . [5]

Akwụkwọ Virgins [6] God bụ mmepe nke thesis doctoral ya banyere ịta ahụhụ ụmụ nwanyị na mmalite Iso Ụzọ Kraịst. Ụmụ nwanyị ji ịnụ ọkụ n'obi na-achọ omume ọma site n'ịlụ di na nwunye ime mmụọ ma ọ bụ ịghọ ndị na-akwado ozi. Elm kọrọ otú ndị isi okpukpe si gbochie omume ndị dị otú ahụ, na-akatọ ụfọdụ n'ime ha dị ka ndị jụrụ okwukwe. Doug Lee, na-ede na The Classical Review, toro ọrụ ahụ dị ka "nkwupụta na-akpali akpali nke na-ekwu maka mgbagwoju anya nke isi iyi na isiokwu na nkà na mmesi obi ike. ...otu n'ime ọtụtụ ike nke ọmụmụ ahụ bụ iji E mee ihe na-amaghị aha ya dịka akwụkwọ ozi On Virginity (pp. 34-9 331-6) na Athanasius' Letter to the Virgins Who Went to Jerusalem (pp. 331-6).

Akwụkwọ ya, Sons of Hellenism, Fathers of the Church ka Bryn Mawr Classical Review kọwara dị ka 'nnyocha a nabatara na nke mmụta banyere mmekọrịta ọgụgụ isi Gregory nke Nazianzus na eze ukwu Julian.[7] N'afọ 2013, APA nyere ya Charles J. Goodwin Award of Merit maka akwụkwọ ahụ. [8]

N'ajụjụ ọnụ 2016 maka Studies in Late Antiquity, akwụkwọ akụkọ nke ọ na-edezi, ọ kọwara edemede ya na nyocha ya dị ka 'ụzọ jikọtara ọnụ nke jikọtara ihe odide sitere n'aka ndị edemede bụ Ndị Kraịst na ndị na-abụghị Ndị Kraịst na ihe ndekọ na ihe onwunwe.' [9]

[10] họpụtara Elm ka ọ bụrụ onye nnọchi anya British Academy na 2021.

Elm lụrụ onye ọka iwu Tübingen na ọkachamara n'iwu Europe bụ Martin Nettesheim . [11]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • 'Nwa agbọghọ nke Chineke': Ime nke ịta ahụhụ na Late Antiquity. 1994. Oxford Classical Monographs. Oxford: Clarendon Press  
  • Ụmụ nke Hellenism, Ndị Nna nke Chọọchị: Emperor Julian, Gregory nke Nazianzus, na Ọhụụ nke Rom. 2012. Mgbanwe nke Ihe Nketa Ọdịnala. Berkeley: University of California Press  
  • (Ed. na Stefan N Willich) Quo Vadis Medical Healing: Echiche gara aga na ụzọ ọhụrụ. 2009. Springer  

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Susanna Elm. Berkeley Classics. Retrieved on January 28, 2017.
  2. Susanna Elm CV. Berkeley Classics. Archived from the original on September 8, 2015. Retrieved on January 29, 2017.
  3. Yumpu.com. "CURRICULUM VITAE Susanna Elm Department of History, Dwinelle ...", yumpu.com. Retrieved on January 23, 2017.
  4. UCR Newsroom: Antiquity Research Group Honored (en). newsroom.ucr.edu. Retrieved on January 23, 2017.
  5. Susanna Elm | American Academy in Berlin (en). www.americanacademy.de. Archived from the original on February 2, 2017. Retrieved on January 23, 2017.
  6. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named Lee
  7. Storin (January 23, 2017). "Review of: Sons of Hellenism, Fathers of the Church: Emperor Julian, Gregory of Nazianzus, and the Vision of Rome. Transformation of the Classical Heritage, 49". Bryn Mawr Classical Review. ISSN 1055-7660. 
  8. Susanna Elm Receives Goodwin Award (December 9, 2013). Archived from the original on February 2, 2017. Retrieved on January 28, 2017.
  9. "Editor's Spotlight: Meet Susanna Elm, associate editor of Studies in Late Antiquity". Retrieved on January 23, 2017. (in en-US)
  10. The British Academy elects 84 new Fellows recognising outstanding achievement in the humanities and social sciences (en). The British Academy (2021-07-23). Retrieved on 2022-01-22.
  11. Biographie Prof. Dr. Martin Nettesheim (German). University of Tuebingen Law School. Retrieved on February 14, 2017.