Jump to content

Suzanne Blier

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Suzanne Blier
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereSuzanne Dezie
aha ezinụlọ yaBlier Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya22 Ọktoba 1948 Dezie
Ebe ọmụmụBurlington Dezie
Ọrụ ọ na-arụhistorian, art historian Dezie
onye were ọrụHarvard University, Northwestern University, Columbia University, Vassar College Dezie
ebe agụmakwụkwọColumbia University, University of Vermont Dezie
Ihe nriteGuggenheim Fellowship, Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Dezie

Suzanne Preston Blier bụ onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka nke America nke na-eje ozi ugbu a dị ka Allen Whitehill Clowes Prọfesọ nke Fine Arts na Prọfesọ nke African na African American Studies na Mahadum Harvard nwere nhọpụta na ngalaba akụkọ ihe mere eme nke Art na Architecture na ngalaba ọmụmụ Africa na African American. . Ọ bụkwa onye otu Institute for Quantitative Social Science na onye otu ngalaba na Weatherhead Center for International Affairs . Ọrụ ya lekwasịrị anya n'ụzọ bụ isi na nka, ihe owuwu na omenala ndị Africa.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mmasị Blier nwere n'ihe osise Africa malitere mgbe ọ jere ozi dị ka onye ọrụ afọ ofufo nke Peace Corps, site na 1969 ruo 1971 na Savé, ụlọ ọrụ Yoruba dị na Dahomey (ugbu a Benin Republic ). [1] [2]

Ọ malitere ọrụ prọfesọ ya na Vassar College na-eje ozi dị ka onye nkuzi site na 1979 ruo 1981. Ọ nọrọ afọ ndị na-esonụ na Northwwest University dị ka osote prọfesọ. Na 1983, ọ malitere ịrụ ọrụ na onye nkụzi ya, Mahadum Columbia dị ka onye inyeaka na prọfesọ na-akpakọrịta tupu e kwalite ya na prọfesọ zuru oke. Ọ nọrọ na Columbia ruo 1993, mechaa nyefee nkuzi na Mahadum Harvard . Na 1988, e nyere ya Guggenheim Fellowship . Mmekọrịta ndị ọzọ gụnyere American Council of Learned Societies, National Endowment for Humanities, na Institute for Advanced Study na Princeton New Jersey yana Getty Research Institute na Los Angeles, Ca. (ugboro abụọ), Center for Advanced Study in the Visual Arts (CASVA) na Washington, DC, na Clark Art Institute na Williamstown, Ma. Na 2022, a kpọrọ ya onye otu ibe nke American Academy of Arts and Sciences . [3]

Na 2023, Blier bipụtara History of African Art, nke na-ekwu maka nka n'ofe kọntinent ahụ n'usoro nke usoro nhazi oge maka onye mbipụta Thames na usoro ihe nka nke Hudson. Ndị nta akụkọ kọwara akwụkwọ a dị ka "nduzi mmalite mmalite dị mkpa na-enyocha nka nke kọntinent Africa site na mmalite ya kemgbe ihe karịrị afọ 150,000 gara aga ruo ugbu a." [4] Akwụkwọ 2023 ọzọ nke Blier, The Streets of Newtowne: A Story of Cambridge, MA (Imagine and Wonder Publications) edere maka ndị na-eto eto na ndị okenye na-ekwu maka obodo a dị iche iche nke ndị bi na akụkọ ihe mere eme site na ụmụ amaala obodo ruo taa. Akwụkwọ a gụnyere akụkụ nke ya na onye otu Massachusett Tribal Council kwadoro ya. Maka wor a, Blier nwetara onyinye nchekwa 2023 site na Cambridge Historical Commission nke "na-eme mmemme pụtara ìhè na ndị ama ama na-echekwa ma chebe ụlọ na akụkọ ihe mere eme obodo." [1]

Akwụkwọ Blier's 2019, Picasso's Demoiselles, Untold Origins of a Modern Masterpiece, meriri 2020 Robert Motherwell Award maka mbipụta pụtara ìhè na akụkọ ihe mere eme na nkatọ nke modernism na nka site na Dedalus Foundation. Ntụle ahụ na-agụ na akụkụ: "Akwụkwọ a na-ekpughe akụkọ ihe mere eme nke Pablo Picasso's Les Demoiselles d'Avignon nke a na-amaghị na mbụ, otu n'ime narị afọ nke iri abụọ kachasị mkpa, na-eme ememe ma na-amụ ihe osise .... N'ime ọrụ a nwere nghọta miri emi, Blier na-agbanwe agbanwe ihe. anyị maara banyere ọrụ mgbanwe a na akara ngosi. " Akwụkwọ a bụkwa nhọrọ akwụkwọ nka ezumike 2019 Wall Street Journal ma kwanyere ya ugwu dị ka otu n'ime akwụkwọ kacha mma nke 2020 site na Art Forum. Na mgbakwunye, akwụkwọ ahụ bụ onye ikpeazụ maka 2020 PROSE Award in Art History and Criticism, nke a na-enye kwa afọ maka nkwado kacha mma na mbipụta ọkachamara na nke ndị ọkà mmụta. Akwụkwọ Blier's 2019 gosikwara na 2023 Art na nyocha America "Akwụkwọ 8 kachasị mkpa ịgụ banyere Pablo Picasso" site n'aka onye nkatọ na onye nchịkọta akụkọ, Alex Greenberger. Ndị ode akwụkwọ anọ ndị ọzọ e zoro aka na nkọwa a gụnyere onye na-ede uri na onye edemede Gertrude Stein, Artist na onye mmekọ Picasso Françoise Gilot (na onye na-ede akwụkwọ Carlton Lake), onye na-ede akwụkwọ akụkọ Picasso John Richardson (akwụkwọ anọ [5] ), ọkọ akụkọ ihe mere eme Annie Cohen-Solal. Greenberger na-akọwa na Blier's "na Les Demoiselles d'Avignon enweghị ike iwere nanị ihe osise nke ndị inyom ise na-arụ ọrụ mmekọahụ. N'igosi na masks Africa kpaliri Picasso nkọwa nke ụmụ nwanyị ndị a, Blier na-ede na Picasso's Demoiselles d'Avignon bụ " .. .dakọtara na nnukwu colonial ụwa nke Picasso na ndị enyi ya bi na ya nyocha nke nwanyị na-agụnye ile titular demoiselles ka ihe karịrị mmekọahụ Ọ na-enyocha ihe African art pụtara na-acha ọcha Europe dị ka Picasso, onye zutere na-arụ ọrụ site n'ebe dị anya site na mgbidi nke ụlọ ngosi ihe mgbe ochie nke na-elebara obere ihe gbasara ihe mbụ ha nwere." [6]

Na 2017, akwụkwọ Blier Art and Risk in Ancient Yoruba: Ife History, Politics, and Identity c.1300, nwetara ihe nrite PROSE a n'otu ụdị nka nka nka na nkatọ. Akwụkwọ ya n'afọ 2004, Butabu: Adobe Architecture nke West Africa, nke James Morris sere foto, bụ Washington Post họpụtara akwụkwọ "Kasị Mma nke Afọ" ma New York Times Book Review họpụtara ya maka itinye ya na Nhọrọ ezumike n'afọ ahụ. . Akwụkwọ ọzọ nke Blier, The Royal Arts of Africa (1998), onye meriri nturu ugo nhọrọ, ka a tụgharịrị n'asụsụ ise ma bụrụ akwụkwọ ọgụgụ isi n'ọhịa; eweghachiri ya na 2012. Akwụkwọ ya 1995 akpọrọ African Vodun: Art, Psychology, and Power nwetara ihe nrite akwụkwọ 1997 Charles Rufus Morey nke College Art Association nyere maka akwụkwọ pụtara ìhè na akụkọ ihe mere eme nka wee bụrụ onye ikpeazụ maka Melville J. Herskovits Award nke African Studies Association. . [7] Akwụkwọ Blier's 1987, The Anatomy of Architecture: Ontology and Metaphor in Batammaliba Architectural Expression, nwetara 1989 Arnold Rubin Outstanding Publication Award nke ACASA (Arts Council of the African Studies Association) nyere. [8] Ihe nkwado sitere n'aka CAA's Millard Meiss Publication Fund kwadoro mmepụta nke ma African Vodun na The Anatomy of Architecture .

Nkà mmụta Blier apụtawo n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ, akwụkwọ akụkọ, na mpịakọta edezi, gụnyere African Arts, Journal of African History, American Journal of Semiotics, Res: Anthropology and Art, na Journal of the Society of Architectural Historians na The Art Bulletin . Na 2018 isi ya, "Obodo obodo Africa gara aga: Echiche akụkọ ihe mere eme na obodo ukwu," nke pụtara na David Adjaye's African Metropolitan Architecture (2011 na 2018 Rizzoli) ka ahọpụtara maka ntinye na mbipụta Getty Conservation Institute: Obodo akụkọ ihe mere eme: Okwu na nchekwa obodo (2011 na 2018 Rizzoli). N'oge opupu ihe ubi 2019), mpịakọta amatara dị ka nchịkọta ederede "oge gboo" nwere mmetụta na akụkọ ihe mere eme nke echiche na omume n'ihe gbasara nchekwa obodo. Na 2015 Homme Blanc/Homme Noir: Mmetụta d'Afrique nke gụnyere Blier's "L'Afrique et l'Occident: une mmeghe," natara Prix International du Livre d'Art Tribal .

Na 2011, abụọ n'ime edemede ya, "Imaging Otherness in Ivory: African Portrayals of the Portuguese ca. 1492" [9] na "Ndị Eze, Crowns and Rights of Succession: Obalufon Arts in Ife and Other Yoruba Centre" [10] ahọpụtara. maka nsonye na The Centennial Anthology of the Art Bulletin nwere akụkọ iri atọ na atọ n'elu akụkọ ihe mere eme otu narị afọ nke akwụkwọ akụkọ ahụ. Blier bụ otu n'ime ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme nka atọ (ya na Meyer Shapiro na Leo Steinberg) nwere isiokwu abụọ gụnyere. N'afọ 2014 Blier bipụtara edemede gbasara mkpa nka nke Africa dị na ihe ngosi nka nke akpọrọ " Art Matters ."

Mmasị nke Blier na nkewa mere ka e mepụta ọrụ mgbasa ozi eletrọnịkị, Baobab: Sources and Studies in African Visual Culture (nke a makwaara dị ka "The Baobab Project"). [11] Emebere oru a na Harvard na 1993 ma kwadoro ya site na Seaver Institute. Ọ nọchitere anya otu n'ime ihe ọmụmụ agụmakwụkwọ kacha ukwuu nke nka Africa. [12] Ebe nrụọrụ weebụ na-emekọrịta ihe gụnyere ihe oyiyi na nchekwa data ethnographic nke dabeere na GIS, tinyere akwụkwọ akụkọ-ụdị akụkọ gbasara ajụjụ gbasara mgbọrọgwụ mmekọrịta nke okike. Isiokwu gụnyere ịdị n'otu nke nka ọdịnala na Islam, mgbasawanye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Africa n'ihe gbasara ụdị, na mgbanwe nka na obodo Yoruba oge ochie. Ihe oru Baobab a mere ka e mepụta AfricaMap na 2007, webụsaịtị na-achọ ikpokọta data eserese kacha mma dị na kọntinent na usoro GIS mmekọrịta. [13] Na 2011, webụsaịtị AfricaMap, nke dị na Harvard's Center for Geographic Research, gbasaara na WorldMap yana ọtụtụ ụdị maapụ ndị ọzọ. [14] Na 2013, Blier na Peter Bol nwetara onyinye onyinye ntinye aka nke Digital Humanities Implementation Grant iji kwalite webụsaịtị a na oru ngo ha, "Na-agbatị WorldMap iji mee ka ọ dị mfe maka ndị mmadụ na ndị ọzọ ịchọta, jiri, na bipụta ozi Geospatial."

Blier bụ onye so na kọmitii mba maka akụkọ ihe mere eme nke nka ma bụrụ onye isi 43rd nke College Art Association (CAA), otu mba nke Artists, Art Historians, and Designers from 2016-2018. Ọ bụ onye isi oche kọmitii nke mmụta na nyocha nke CAA (2020-). Onye so na bọọdụ CAA site na 2012 ruo 2018, Blier jere ozi dị ka osote onye isi oche maka mbipụta (2013 – 15) na osote onye isi oche ọgbakọ kwa afọ (2015–16), ma jee ozi na ndị ọrụ ọrụ maka mmepe CAA's Code of Best Practices na Ojiji nke ọma maka nka ihe onyonyo, ntuziaka maka nyocha nke mmụta mmụta dijitalụ na nka nka na nka nka na ntuziaka maka mkpa ọ dị idekọ akụkọ ihe mere eme nke ihe na saịtị. Ọ chịkwara ndị ọrụ 2015-16 na Nzukọ Ọgbakọ nke weputara mgbanwe ndị dị mkpa na mmemme a na-eme ugboro ugboro ma durukwa ndị ọrụ 2016-2018 na ọchịchị nke butere mgbanwe dị mkpa n'aha otu, akara ngosi, na usoro nhọpụta Board. Ntinye aka Blier na CAA were ọtụtụ iri afọ. Ọ rụrụ ọrụ na bọọdụ site na 1989 ruo 1994. Ọ bụ onye otu akwụkwọ akụkọ Art Bulletin Editorial site na 2003 ruo 2007, na-eje ozi otu afọ dị ka oche, wee sonye na ndị juri maka CAA's Distinguished Lifetime Achievement Award for Writing on Art (2004 – 6) na Charles Rufus Morey Book Award (2009– 11). Blier nyekwara aka n'ịkpụzi atụmatụ Strategic CAA 2015–2020 na, n'ọrụ ya dị ka osote onye isi oche, duru ma kọmitii ọgbakọ ọgbakọ kwa afọ yana ndị ọrụ 2016 nke wetara mgbanwe dị ukwuu na nhazi na nhazi nke ọgbakọ kwa afọ. Blier na-ejekwa ozi na ndị isi oche nke Society of Architectural Historians . Na 2022 ka ahọpụtara na American Academy of Arts and Sciences.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Blier gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Burlington . Ọ natara BA na akụkọ ihe mere eme nka na Mahadum Vermont na 1973. O mechara nweta MA (1976) na Ph.D. na akụkọ ihe mere eme nka na nkà mmụta ihe ochie (1981), ha abụọ sitere na Mahadum Columbia .

Na-arụ ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Mma na anụ ọhịa: Ọmụmụ ihe dị iche iche, 1976
  • Africa Cross River (Nkà nke Nigeria Cameroon Border Redefined), 1980, ISBN B000N90BM0
  • Mmegharị ahụ na Art Africa, 1982, ISBN B0006EBIHE
  • The Anatomi of Architecture: Ontology and Metaphor in Batammaliba Architectural Expression, 1987, 
  • African Vodun: Art, Psychology, and Power, 1995, 
  • Royal Arts nke Africa: Ebube nke Ụdị, 1998, 
  • A History of Art in Africa, onye na-ede akwụkwọ, 2000
  • Butabu: Adobe Architecture nke West Africa, 2003, 
  • Art of the Senses, ya na Edmund Gaither na Michael Kan, 2004, 
  • Royal Arts nke Africa, 2012, 
  • Nkà na ihe ize ndụ na Yoruba Ochie: Ife History, Power, and Identity, c.1300, 2015, 
  • Onyonyo nke Black na Africa na Eshia Art, ya na David Bindman na Henry Louis Gates, Jr., 2017, 
  • Nkà nke Jazz: Ụdị / arụmọrụ / ndetu, ya na David Bindman na Vera Ingrid Grant, 2017, 
  • Asen: Mémoires de fer forgé: Art vodun du Danhomè, 2019, 
  • Picasso's Demoiselles: Mmalite a na-akọghị nke ọmarịcha ọmarịcha ọgbara ọhụrụ, 2019,  [15]
  • Akụkọ ihe mere eme nke Art Africa. 2023. ISBN 978-0500296257
  • Okporo ámá nke Newtowne: Akụkọ nke Cambridge, MA, 2023, 

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Suzanne Preston Blier "Autobiography and Art History: The Imperative of Peripheral Vision," RES: Anthropology and Aesthetics No. 39 (Spring, 2001), pp. 24-40.
  2. The Volunteer Who’s Professional Career Focused on African Art, Architecture & Culture | Suzanne Preston Blier (Dahomey | Benin) – Peace Corps Worldwide. peacecorpsworldwide.org. Retrieved on 2023-12-03.
  3. Suzanne Preston Blier (en). American Academy of Arts & Sciences (2023-12-03). Retrieved on 2023-12-03.
  4. Blier (2023-11-14). The History of African Art (in English). Thames & Hudson. ISBN 978-0-500-29625-7. 
  5. Greenberger (2023-09-19). The 8 Most Essential Books to Read About Pablo Picasso (en-US). ARTnews.com. Retrieved on 2023-10-17.
  6. Greenberger (2023-09-19). The 8 Most Essential Books to Read About Pablo Picasso (en-US). ARTnews.com. Retrieved on 2023-10-17.
  7. Awards for Distinction | Programs | CAA. Archived from the original on 2016-01-08. Retrieved on 2024-05-22.
  8. Book awards: Arnold Rubin Outstanding Publication Award | LibraryThing (en). LibraryThing.com. Retrieved on 2022-10-06.
  9. Suzanne Preston Blier "Imaging Otherness in Ivory: African Portrayals of the Portuguese ca. 1492" The Art Bulletin Vol. 75, No. 3 (Sep., 1993), pp. 375-396
  10. Suzanne Preston Blier "Kings, Crowns, and Rights of Succession: Obalufon Arts at Ife and Other Yoruba Centers," The Art Bulletin, Vol. 67, No. 3 (Sep., 1985), pp. 383-401.
  11. Liu (September 14, 2022). "The Baobab Project". General Resources for African Art. University of California, Santa Barbara. Retrieved on September 14, 2022.
  12. Hutchins Center (2007). African Art Database. Hutchins Center. Retrieved on September 14, 2022.
  13. (March–April 2009) "Mapping Africa". Harvard Magazine. 
  14. Lawson (14 March 2012). "Using the WorldMap Platform". The Chronicle of Higher Education. 
  15. Wallace (2020-12-01). SUZANNE PRESTON BLIER’S PICASSO’S DEMOISELLES: THE UNTOLD ORIGINS OF A MODERN MASTERPIECE (en-US). Artforum. Retrieved on 2023-12-03.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]