Jump to content

Sylvia Tamale

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Professor

Sylvia Tamale
Tamale at Kampala's 2022 African Feminist Forum, delivering a keynote on "Decolonizing Knowledge Production"
Born
Sylvia Tamale

Àtụ:Birth year and age
Uganda
NationalityUgandan
Alma materMakerere University
(Bachelor of Laws)
Law Development Centre
(Diploma in Legal Practice)
Harvard University
(Master of Laws)
University of Minnesota
(Doctor of Philosophy in Sociology)
OccupationLawyer, academic, and activist
Years active1987 – present

Sylvia Rosila Tamale bụ onye agụmakwụkwọ Ugandan, na onye na-ahụ maka ihe ndị ruuru mmadụ na Uganda. Ọ bụ nwanyị mbụ dean na ngalaba iwu na Mahadum Makerere, Uganda . [1][2]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Tamale nwetara nzere nzere bachelọ iwu ya site na Mahadum Makerere, Master of Laws si Harvard Law School, na Dọkịta ya nke Philosophy na Sociology na Feminist Studies na Mahadum Minnesota na 1997. Tamale nwetara Diploma ya na Legal Practice site na mmepe iwu. Centre, Kampala, na 1990, na-agụsị akwụkwọ n'elu klas ya. Ọ kwadoro ịla ezumike nká n'afọ a (2022).

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Tamale abụrụla onye prọfesọ na-abịa eleta na African Gender Institute of the University of Cape Town na onye ọkammụta nleta na Mahadum Wisconsin.Na 2003 ndị nchekwa Uganda katọrọ ya maka ịtụ aro ka e tinye ndị nwoke nwere mmasị nwoke na ndị nwanyị nwere mmasị na nkọwa nke "obere ntakịrị.  "Tamale bụ onye isi ngalaba nke Iwu na Jurisprudence na Mahadum Makerere dị na Kampala, Uganda, site na 2004 ruo 2008.

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

Site na 1993 ruo 1997, ọ nwetara akwụkwọ mmụta Fulbright-MacArthur ka ọ gbasoo ọmụmụ ya na Harvard.Na 2003, ọ meriri akara ngosi Mahadum Minnesota maka onye ndu di iche iche maka ọrụ ya na mahadum. N'afọ 2004, Akina Mama wa Afrika nyere ya ihe nrite Akina Mama wa Afrika, otu mba ụwa, Pan-African, ọgbakọ mmepe na-abụghị nke gọọmentị maka ụmụ nwanyị Africa nke dabere na United Kingdom yana isi ụlọ ọrụ Africa dị na Kampala, Uganda.Na 2004, Otutu ndi otu umunwanyi na Uganda nabatara ya maka ya maka ime ihe ruuru mmadu.

N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Ọktoba n'afọ 2016, ọ ghọrọ nwanyị nkuzi mbụ nyere nkuzi nkuzi na Mahadum Makerere. Okwu ya bụ Nudity, Protests and the Law, nke sitere n'ike mmụọ nsọ, n'akụkụ ụfọdụ, site na mkpesa Stella Nyanzi na mahadum na mbido afọ ahụ.[3] N'okwu ya, Tamale kpọrọ oku ka e degharịa iwu ndị Uganda na-akpa ókè megide ụmụ nwanyị.[4]

Mgbalị maka iyi egwu mmekọahụ[dezie | dezie ebe o si]

Na Maachị 2018, Mahadum Makerere họpụtara Dr Tamale ka ọ bụrụ onye isi oche kọmitii ndị otu ise ahọpụtara ka ha nyochaa ihe na-akpata na mmụba nke “mmaja mmekọahụ” na ụlọ ọrụ agụmakwụkwọ ka elu. A na-atụ anya akụkọ kọmitii ahụ na Mee 2018.[1] Dị ka Dean nke ngalaba na Mahadum Makerere, ọ malitere iwu mmegide mmekọ nwoke na nwanyị, nke machibidoro iyi egwu mmekọahụ na na mpụga ụlọ akwụkwọ n'etiti onye ọ bụla na mahadum ahụ.

a Maachị 2018, Mahadum Makerere họpụtara Dr Tamale ka ọ bụrụ onye isi oche kọmitii ndị otu ise ahọpụtara iji nyochaa ihe na-akpata na mmụba nke "mmekpa nwoke na nwanyị" na ụlọ ọrụ ọha na eze mmụta dị elu. A na-atụ anya akụkọ nke kọmitii na May 2018. Dị ka Dean of Faculty na Makerere University, ọ malitere Usoro Mmekọahụ Mmekọahụ, nke machibidoro iyi egwu mmekọahụ na ụlọ akwụkwọ ọta akara n'etiti onye ọ bụla metụtara mahadum ahụ.

Na Mee 18, 2018, Tamale wepụtara akụkọ mbụ banyere iyi egwu mmekọahụ nke kọmitii ahọpụtara nyochara.  Ọ kọọrọ ya ụmụ akwụkwọ, ndị ọrụ, ọha na eze na ndị mmekọ nke Mahadum Makerere. Akuko a mere site na usoro nyocha qualitative, nke nwere ajụjụ ọnụ 234, na 59% nke ndị a gbara ajụjụ ọnụ bụ ụmụ nwanyị.  O kwuru mkpa mgbasa ozi dị n'ime okwu ya dị ka ọ na-enyere aka na "ịmepụta ìhè na ihe ọjọọ nke mmekpa ahụ mmekọahụ si otú a na-amụba mmata banyere okwu ahụ. Mahadum Makerere ugbu a na-emesighachi iwu enweghị ndidi maka mmekpa ahụ mmekọahụ ma kpebisie ike ịmepụta ihe.  gburugburu na-asọpụrụ ikike ndị otu ya niile.

Ọ na-ekwu okwu iji kwado omume ọdịnala nke ịgbatị egbugbere ọnụ, na-arụ ụka na ntụnyere ọ bụla na igbu ọkpụkpụ nwanyị enweghị isi.[5]

Ịkwado ụmụ nwanyị zuru ụwa ọnụ[dezie | dezie ebe o si]

Firoze Manji, Charmaine Pereira, na Tamale na mkparịta ụka na mwepụta akwụkwọ nke Decolonization na Afro-Feminism, 2020

Nnyocha Tamale gụnyere ọrụ na okike na mmekọahụ, ụmụ nwanyị na ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na ikike ụmụ nwanyị, ụmụ nwanyị ụwa nke atọ na iwu, niile mgbe ị na-ejikọta agụmakwụkwọ na ime ihe ike. Nye ya, nwanyị bụ "nkwenye / echiche dị na nha anya nwoke na nwanyị na ime ihe banyere ya na n'ozuzu banyere ugwu ndị mmadụ na mmadụ." Ọ na-agba ndị inyom ndị ọzọ ume ka ha na-arụsi ọrụ ike na ọkwa niile nke ụlọ ọrụ ọha na eze ma jiri agụmakwụkwọ mee ihe dị ka ngwá agha iji bibie usoro dị iche iche nke ndị nna nna n'ime iwu, omenala, asụsụ na mgbasa ozi. Ọ na-ekwere na inclusivity nke feminism site n'ịsị, "nna nna na-ewutekwa ụmụ nwoke," na "anyị ga-aghọta na ọ bụghị ndị inyom niile bụ otu. Ọ bụghị ndị inyom niile na-enweta mmegbu n'otu ụzọ ahu.

Ọ gụnyekwara okpukpe n'ime mmetụta ya site n'ikwu, "ị nwere ike ịbụ okpukpe na onye na-akwado ụmụ nwanyị. E nwere akwụkwọ zuru oke na ịkọwa Bible iji mee ka ị bụrụ onye ziri ezi. "[6]

N'afọ N'afọ 2003, otu ndị na-eche nche na Uganda kpọrọ Tamale aha "Nwanyị Kasị njọ nke afọ". A kparịrị ya ruo izu ole na ole n'ime otu akwụkwọ akụkọ Kampala na-ebipụta kwa ụbọchị, New Vision, dịka onye na-ahụ maka ihe niile site na ndakpọ omume nke mba ahụ ruo ihe kpatara ndị ntorobịa Ugandan ga-aga hell. A wakporo ya maka ịtụ aro na okwu "ntakịrị" kwesịrị ikpuchi ụmụ nwanyị nwere mmasị nwanyị na ụmụ amaala Uganda na Equal Opportunities Commission.[7]

Ọ bụ onye otu ọrụ na African Feminist Forum. AFF na-eweta ndị na-ahụ maka ụmụ nwanyị n'Afrịka iji kwurịta atụmatụ, nụchaa ụzọ, ma mepụta netwọk siri ike iji kwalite ikike ụmụ nwanyị n"Afrịka.[8] Ọ bụ onye otu Advisory Board Member maka Open Society Foundations, otu nzukọ na-arụsi ọrụ ike na mba 120 nke na-enye ndị mmadụ n'otu n'otu na otu enyemaka iji wuo ọchịchị onye kwuo uche ya.[9]

N'elu Parapet[dezie | dezie ebe o si]

Dr. Purna Sen, onye nduzi iwu na UN Women, gbara Tamale ajụjụ ọnụ maka akụkụ nke ọrụ nyocha a na-akpọ Above the Parapet. Maka oru ngo a, a gbara ụmụ nwanyị ndị nwere ọkwa dị elu bụ ndị nweworo mmetụta na ndụ ọha na eze ajụjụ ọnụ iji jide echiche na ahụmahụ ha. Ebugoro ajụjụ ọnụ Sylvia Tamale na YouTube na August 13, 2015, nke London School of Economics and Political Science (LSE). Tamale na-ekwu maka iji Mahadum Makerere dị ka ikpo okwu iji wepụta ozi ya na echiche ya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na iwu, n'etiti ọtụtụ isiokwu ndị ọzọ. N'ikwu okwu banyere ọrụ ya, Tamale na-ekwu, "Anaghị m eme ya maka ndị ọrụ ibe m. Ana m eme ya maka ọdịmma obodo anyị." Tamale na-ekwukwa maka ịbụ onye a wakporo ya n'ihi na ọ na-ekwu okwu gbasara ihe arụrụ arụ dịka ite ime. Ọ na-ekwukwa maka ịbụ onye a kpọrọ aha nwanyị kacha njọ nke afọ. "Ihe mere m ji bụrụ nwanyị kacha njọ n'afọ ahụ bụ ... n'ihi na m na-ekwu okwu ... na-ekwukarị okwu ndị a na-ahụ na ọ megidere ọdịnala Africa ... megide okpukpe ... ọbụnadị m mere bọtịnụ nke na-ekwu ' Nwanyị kacha njọ 2003 'na m na-eyi ya na nnukwu nganga, "Tamale kwuru. Tamale nyekwara ụmụnwaanyị ọ bụla na-achọ ịnọ n'ọkwa ọchịchị ndụmọdụ. "Ụwa ga-agbalị dị ka o kwere mee iji kọwaa onye ị bụ. Ekwela ka ụwa kọwaa onye ị bụ. Kọwaa onye ị bụ onwe gị. Ya adịla mgbe ọ bụla daa mbà iji kwekọọ na atụmanya nke ndị ọzọ. Nrụgide ahụ ga-adị mgbe niile." Tamale kwuru, "Ị gaghị enweta ụgwọ ọrụ ọ bụla na-arụghị ọrụ maka ya. Ọ dịghị ihe ọma na-abịa dị mfe."

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Joe Oloka-Onyango onye bụ prọfesọ iwu na Mahadum Makerere. [10]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Decolonization and Afro-Feminism (2020)
  • When Hens Begin To Crow: Gender and Parliamentary Politics in Uganda (1999)
  • "African Feminism: How Should We Change?" (2006)
  • "The Right to Culture and the culture of rights: A critical perspective on women's sexual rights in Africa" in Feminist Legal Studies: Vol 16 (2006)[11]
  • Eroticism, Sensuality, and 'Women's Secrets' Among the Baganda'" in the IDS Bulletin: Vol 37 (2009)[12]
  • African Sexualities: A Reader (2011)
  • "Confronting the Politics of Nonconforming Sexualities in Africa" in the African Studies Review: Vol 56 (2013) [13]
  • "Exploring the Contour of African Sexualities: Religion, Law and Power" in the African Human Rights Law Journal: Vol 14. (2014)
  • Researching and theorising sexualities in Africa[14]
  • Out of the closet: Unveiling sexuality discourses in Uganda[15]
  • Gender trauma in Africa: enhancing women's links to resources[16]
  • 'Point of order, Mr Speaker': African women claiming their space in parliament[17]
  • A human rights impact assessment of the Ugandan Anti-homosexuality Bill 2009.[18]
  • Homosexuality: perspectives from Uganda[19]
  • Nudity, protest and the law in Uganda[20]
  • Paradoxes of sex work and sexuality in modern-day Uganda[21]
  • Bitches at the academy: Gender and academic freedom at the African university[22]
  • Introducing quotas: discourse and legal reform in Uganda[23]
  • Profile:'keep your eyes off my thighs': a feminist analysis of Uganda's 'miniskirt law'[24]
  • The Personal is Political," or Why Women's Rights are Indeed Human Rights: An African Perspective on International Feminism[25]
  • How Old is Old Enough? Defilement Law and the Age of Consent in Uganda[26]
  • The outsider looks in: Constructing knowledge about American collegiate racism[27]
  • Think globally, act locally: using international treaties for women's empowerment in East Africa[28]
  • A human rights impact assessment of the anti-homosexuality bill[29]
  • Taking the beast by its horns: Formal resistance to women's oppression in Africa[30]
  • Legal Voice: Challenges and Prospects in the Documentation of African legal feminism[31]
  • Law reform and women's rights in Uganda[32]
  • Controlling Women's Fertility in Uganda[33]
  • Research on gender and sexualities in Africa[34]
  • Gender, economies and entitlements in Africa[35]
  • The limitation of affirmative action in Uganda[36]
  • Methodologies in Caribbean Research on Gender and Sexuality, by Kamala Kempadoo and Halimah AF DeShong (eds)[37]
  • Crossing the bright red line: The abuse of culture and religion to violate women's sexual and reproductive health rights in Uganda[38]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Sarah Ssali
  • Barbara Ntambirweki
  • Zahara Nampewo
  • Samallie Kiyingi

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mwesigye (28 April 2012). Tamale: A passionate human rights activist. Retrieved on 15 October 2016.
  2. Honouring Sylvia Tamale. Pambazuka.org (2 December 2004). Retrieved on 15 October 2016.
  3. Musinguzi. "Makerere professor defends Dr Nyanzi nude protest", Daily Monitor, 30 October 2016. Retrieved on 12 November 2017.
  4. UJRC (31 October 2016). Prof. Tamale gives inaugural lecture on nudity, protest and the law in Uganda. Uganda Journalists Resource Centre (UJRC). Archived from the original on 12 November 2017. Retrieved on 12 November 2017.
  5. Akumu. "Labia elongation: Invaluable culture or dangerous practice?", The Observer - Uganda. Retrieved on 24 April 2018.
  6. R.Kagumire (2016-08-19). Talking African Feminisms with Dr Sylvia Tamale. Rosebell Kagumire. Retrieved on 2019-11-05.
  7. "Worst Woman of the Year": Sylvia Tamale Publishes African Sexualities: A Reader. AWID (2011-10-10). Retrieved on 2019-11-05.
  8. About » African Feminist Forum. African Feminist Forum. Retrieved on 2019-11-05.
  9. Open Society Foundations. www.opensocietyfoundations.org. Retrieved on 2019-11-05.
  10. Prof Oloka-Onyango talks on 'ghosts' and the law | Makerere University School of Law. law.mak.ac.ug. Retrieved on 2022-03-11.
  11. Tamale (April 2008). "The right to culture and the culture of rights: a critical perspective on women's sexual rights in Africa". Feminist Legal Studies 16 (1): 47–69. DOI:10.1007/s10691-007-9078-6. ISSN 0966-3622. 
  12. Tamale (October 2006). "Eroticism, Sensuality and 'Women's Secrets' Among the Baganda". IDS Bulletin 37 (5): 89–97. DOI:10.1111/j.1759-5436.2006.tb00308.x. 
  13. Tamale (September 2013). "Confronting the Politics of Nonconforming Sexualities in Africa". African Studies Review 56 (2): 31–45. DOI:10.1017/asr.2013.40. ISSN 0002-0206. 
  14. Tamale (2011-06-23). African Sexualities: A Reader (in en). Fahamu/Pambazuka. ISBN 978-0-85749-016-2. 
  15. Cole (2007). Africa After Gender? (in en). Indiana University Press. ISBN 978-0-253-21877-3. 
  16. Tamale (2004). "Gender trauma in Africa: enhancing women's links to resources" (in en). Journal of African Law 48 (1): 50–61. DOI:10.1017/S0021855304481030. 
  17. Tamale (November 2000). "'Point of order, Mr Speaker': African women claiming their space in parliament". Gender & Development 8 (3): 8–15. DOI:10.1080/741923783. 
  18. Tamale (2009). "A Human Rights Impact Assessment of the Ugandan Anti-homosexuality Bill 2009". The Equal Rights Review 4: 49–57. Retrieved on 1 March 2022. 
  19. Tamale (2007). "Homosexuality: perspectives from Uganda" (in en). 
  20. Nudity Protest, and the Law in Uganda - Inaugural Professorial Lecture. Makerere Institute of Social Research (MISR) - Makerere University. Retrieved on 2022-03-01.
  21. Tamale (2009). "Paradoxes of sex work and sexuality in modern-day Uganda" (in en). East African Journal of Peace and Human Rights 15 (1): 69–109. 
  22. Tamale (1997). "Bitches at the Academy: Gender and Academic Freedom at the African University". Africa Development 22 (1): 13–37. 
  23. Tamale (2004). "Introducing quotas: discourse and legal reform in Uganda", in Ballington: The Implementation of Quotas: African Experiences. International Institute for Democracy and Electoral Assistance, 38–45. ISBN 978-91-85391-17-2. 
  24. Profile:'Keep Your Eyes off My Thighs': A Feminist Analysis of Uganda's 'Miniskirt Law'. Archived from the original on 2023-09-12. Retrieved on 2024-05-24.
  25. Tamale (1995). "'The Personal is Political,' or Why Women's Rights are Indeed Human Rights: An African Perspective on International Feminism". Human Rights Quarterly 17 (4): 691–731. DOI:10.1353/hrq.1995.0037. 
  26. Tamale (2001). "How Old is Old Enough? Defilement Law and the Age of Consent in Uganda" (in en). East African Journal of Peace and Human Rights 7 (1): 82–100. ISSN 1021-8858. 
  27. Tamale (December 1996). "The outsider looks in: Constructing knowledge about american collegiate racism". Qualitative Sociology 19 (4): 471–495. DOI:10.1007/BF02393370. 
  28. Tamale (2001). "Think Globally, Act Locally: Using International Treaties for Women's Empowerment in East Africa". Agenda (50): 97–104. 
  29. A human rights impact assessment of the anti-homosexuality bill.
  30. Tamale (1996). "Taking the Beast by its Horns: Formal Resistance to Women's Oppression in Africa". Africa Development 21 (4): 5–21. 
  31. Tamale (2011). "Legal voice" (in en). Feminist Africa (15). ISSN 1726-460X. 
  32. Tamale (1993). "Law Reform and Women's Rights in Uganda" (in en). East African Journal of Peace and Human Rights 1 (2): 164–194. 
  33. Tamale (2016). "Controlling Women's Fertility in Uganda". Sur - International Journal on Human Rights 24: 117. 
  34. Tamale (2017). Research on Gender and Sexualities in Africa. CODESRIA. Àtụ:Project MUSE. ISBN 978-2-86978-735-3. 
  35. Annan-Yao (2004). Gender, Economies, and Entitlements in Africa. Council for the Development of Social Science Research in Africa. ISBN 978-2-86978-139-9. 
  36. Tamale (30 June 1998). "The Limitation Of Affirmative Action In Uganda". Women's World: 15. Àtụ:ProQuest. 
  37. Tamale (2021). "Methodologies in Caribbean Research on Gender and Sexuality,by Kamala Kempadoo and Halimah A.F. DeShong(eds)" (in en). Feminist Africa 2 (2): 121–125. ISSN 1726-4596. 
  38. Tamale (2015). "Crossing the bright red line", Women and Girls Rising, 144–159. DOI:10.4324/9781315708379-12. ISBN 978-1-315-70837-9. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]