Jump to content

Tarek Naga

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tarek Naga
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya24 Jụn 1953 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye na-ese ụkpụrụ ụlọ Dezie

Tarek Naga (amuru June 24, 1953) (nwuru na Nọvemba 23, 2023) bu onye n’ese ụkpụrụ Egypt.

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Tarek Naga na 1953 na Cairo, Egypt nwụrụ na 20 Nọvemba 2023. Ọ bụ nwanne okenye nke onye na-eme ihe nkiri na onye na-eme ihe nkiri nke Egypt Khaled Abol Naga . O nwetara nzere bachelọ nke Architecture na Mahadum Ain Shams na 1975 yana Master's na Mahadum Minnesota na 1982. Ọ dabeere na America, ebe o bi kemgbe 1979. [1] O bipụtala ọrụ gbasara ụkpụrụ ụlọ wee kuziere ya na America wee bụrụ onye nkuzi ọbịa na Mahadum America dị na Cairo. Ọ na-abanyekarị asọmpi imewe. O mepụtara nrụnye maka ihe ngosi ma tinye aka n'ọtụtụ ọrụ nhazi na-aga n'ihu na Egypt na Dubai .

Nrụpụta ihe owuwu[dezie | dezie ebe o si]

N'ịbụ onye a zụrụ azụ n'ụdị ụkpụrụ ụlọ ọdịnala, Naga chọpụtara na ihe ndị a adịghị mma ma chọọ "si na igbe a pụta, chọọ ohere ndị ọzọ - ihe dị oke mkpa karịa nanị n'ihu n'ihu nke otu ụdị ụdị, ọdịiche na abstractions nke ụfọdụ ọdịiche, Eastern. ma ọ bụ Western, islam ma ọ bụ na ọ bụghị, Mies van der Rohe ma ọ bụ onye ọ bụla bụ trendiest…" [1]

N'Ijipt n'etiti 1970s, Naga chọtara onwe ya na gburugburu ebe obibi na ọnọdụ mgbanwe na nkà ihe ọmụma ya na-agbagha site n'aka ndị ahịa ahịa nke mkpa ụlọ. Mgbe ohere ahụ dapụtara, ọ tinyere akwụkwọ ịga America na ndị gụrụ akwụkwọ abụọ ọzọ ma ka ha gbachara ajụjụ ọnụ a nabatara ya. Mgbe ọ gachara na US ma zute ndị isi ụlọ akwụkwọ, ịga mahadum na ụlọ ọrụ ụkpụrụ ụlọ, enyere ya ọkwa nkuzi na Mahadum Minnesota. O nwetara akara ugo mmụta nna ya ukwu wee kwaga na Mahadum Pennsylvania ebe ọ nọrọ afọ atọ na-arụ ọrụ na dissertation maka nzere doctorate. Ọ mechaghị akara mmụta doctorate mana jiri usoro nyocha na ntụgharị uche kpọrọ ihe na mgbakwunye na ohere izi ihe. [1]

O weghaara ọkwá na Architects' Collaborative na Boston mana ọ chọpụtara na ọ yiri omenala ndị ọ jụrụ n'Ijipt ebe "ọdịnala dị oke arọ ị pụghị ịtọhapụ onwe gị na ya." [1]

Naga hibere ụlọ ọrụ nke ya na 1991, nke dabere na Los Angeles. O gosipụtala atụmatụ mba ụwa na mmemme na France, Japan na America.

Ọ kọwara Architecture dị ka "ịdọ aka ná ntị na-etinye ọtụtụ isiokwu ndị metụtara ọha mmadụ na usoro evolushọn, dị ka nkà ihe ọmụma, nka, sayensị ..." Nkà ihe ọmụma ya na-agụnye ọchịchọ ịmepụta "ihe owuwu nke ga-agafe omenala akụkọ ihe mere eme. evolushọn nke 'style' ụkpụrụ ụlọ, nke na-aghọ, n'ezie, na-esiwanye ike. " [1]

Ọrụ na Egypt[dezie | dezie ebe o si]

Panoramica Dahshur

Na 2010 Naga na-arụ ọrụ na nkwonkwo atumatu nke dị iche iche nke International na Egypt ụlọ ọrụ gụnyere "United Nations Development Programme (UNDP), World Tourism Organisation (WTO), United Nations Industrial Development Organisation (UNIDO), International Labour Organisation. ILO), na otu United Nations Educational, Sayensị na Ọdịbendị (UNESCO)." [2] na Dahshur, Egypt.

Ihe oru ngo a bu n'obi ichekwa na ịzụlite saịtị Dahshur akụkọ ihe mere eme ka ọ na-emepụta atụmatụ nlekọta na-adịgide adịgide maka mpaghara na ọrụ maka obodo. Naga na ndị otu ya dekọtara ihe akaebe akụkọ ihe mere eme na saịtị ahụ, wee mepụta nchekwa data nke ihe ncheta ọ bụla na ebe ahụ. [2]

Naga sonyeere na TEDxCairo mbụ, na-enye ihe ngosi nke isiokwu ya bụ: "Nke Phantom limbs: Sycamores, Towers, and the Return of Prodigal Son" na Mahadum America dị na Cairo. [3]

Na 2010 o haziri a "Muramid" maka Art Miles Project na-echeta International Day of Peace . "Muramid" ahụ nwere ihe owuwu pyramid na-ese n'elu mmiri. Emebere ya ka ọ na-ese n'elu mmiri Naịl ka ọ na-egosipụta eserese digitized nke ụmụaka sitere n'akụkụ ụwa niile mepụtara n'ụdị isiokwu dị iche iche. [4]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

  • 1986 "Ịbịaru n'Ebe Ihe Ngosipụta Ụlọ", Academy of Fine Arts, Philadelphia, PA, USA
  • 1991 "Ọnụ ụzọ, akwụkwọ mpịakọta na ladders" Art Show, Avenue Gallery, Venice, CA
  • 1993 "Domesticating Modernity", UIA Congress, Chicago, Illinois, USA
  • 1998 UCLA/AAAI - Art & Aesthetic of Artificial Intelligence Conference, UCLA, CA
  • 2000 "Project 2000 ngosi", Global Architecture, GA Gallery, Tokyo, Japan
  • 2000 "Archilab 2000", Mgbakọ na Ngosipụta Mba Nile, Orleans, France
  • 2000 "Venice Biennale 2000", Egypt Pavilion ngosi, Venice, Italy
  • 2001 "Research Architecture", Pratt Institute/Storefront Gallery, New York, USA
  • 2003 "Architectures Expérimentales 1950-2000", Orléans, France
  • 2004 "Edobere: Mbipụta ndọrọ ndọrọ ọchịchị", ihe ngosi otu, ihe mgbochi 7 Gallery, Denver, Colorado

Ihe oru ngo[dezie | dezie ebe o si]

  • 1995 Yokohama International Port Terminal Asọmpi, Yokohama, Japan
  • Ụlọ 2000 nke nkwusioru mberede, Ụlọ ESK, Cairo, Egypt
  • 2000 Venice Biennale nke Architecture 2000, Pavilion Egypt, Venice, Italy
  • 2000 - Ugbu a Giza Pyramid Plateau Master Plan, Giza, Egypt
  • 2001 Marina International Hotel, Marina Del Rey, California, USA
  • 2001 Science City asọmpi, Egypt
  • 2002 The Grand Egypt Museum Competition (GEM)
  • 2002 Requiem / Multi-Media nwụnye Mahadum America na Cairo, Egypt
  • 2003 World Trade Center Memorial Asọmpi
  • 2004 - Obodo Phantom Limbs / Ihe nkiri Docuceptual dị ugbu a
  • 2005 - Sistemụ nkwụsị ụgbọ ala ugbu a, Obodo Cairo ọhụrụ, Egypt
  • 2006 Hikari Tobari nwụnye, Tokyo Designers Week, Tokyo, Japan
  • 2006 - OQYANA dị ugbu a, Ụwa mbụ, mmepe, Dubai, UAE

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Ghazaleh. "Tarek Naga: Living rooms", Al-Ahram Weekly, 2001-04-12. Retrieved on 2011-01-23.
  2. 2.0 2.1 Zeman. "Development project in Dahshour aims to preserve local culture, heritage", Daily News Egypt, 2010-04-11. Retrieved on 2011-01-24.
  3. TEDxCairo: A summary and a podcast - TED Fellows. Archived from the original on 2010-11-29. Retrieved on 2011-01-23.
  4. "Miles of murals for peace", Al-Ahram Weekly, 2010-09-23. Retrieved on 2011-01-23.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Architecture Dijitalụ Ugbu a nke Neil Spiller 
  • Global Architecture (GA), FRAC, Perspecta 36, SITE, L'Arca, Zoo, Amkenah, L'Architettura, Medina, Beaux-Arts, Ryuko Tsushin, New Art Examiner, Futur(e) s na Archilab 2000

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]