Jump to content

Teresa N. Washington

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Teresa N. Washington
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereTeresa Dezie
aha ezinụlọ yaWashington Dezie

Teresa N. Washington bụ ọkà mmụta Amerịka, onye ode akwụkwọ, onye ndọrọndọrọ, na ọkà okwu ọha. A maara ya maka nyocha ya na Àjẹ́, okwu Yorùbá nke na-akọwa ma ike ime mmụọ dị n'ime ụmụ nwanyị Africa na ndị nwere ike ahụ. Akwụkwọ Washington's Our Mothers, Our Powers, Our Texts: Manifestations of Àjẹ́ in Africana Literature is the first comprehensive book-length study of Àjẹ́. Akwụkwọ ya bụ The Architects of Existence: Àjẹ́ na Yoruba Cosmology, Ontology, and Orature na-enye nkọwa miri emi banyere ike Àjẹ́ dị n’usoro asụsụ Yorùbá na echiche ụwa.

Agụmakwụkwọ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Washington nwetara nzere bachelọ ya na bekee na Mahadum Fisk na 1993. O nwetara akara ugo mmụta nna ya ukwu na Mahadum Mississippi n'afọ 1996, n'oge ahụ ọ malitere mmụta na Mahadum Ghana-Lego n. Washington nwetara PhD ya na Literature-in-English na Mahadum Obafemi Awolowo, Ile-Ife, Nigeria na 2000. [1]

Washington akụzierela na mahadum Obafemi Awolowo; Mahadum Fisk; Mahadum California State, Stanislaus ; Kent State University, na Grambling State University, ebe a kpọrọ ya Ann Petry Endowed Prọfesọ na Bekee na 2008. [1] [2]

Ọrụ edemede[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ mbụ Washington's Our Mothers, Our Powers, Our Texts: Maifestations of Àjẹ́ in Africana Literature E bipụtara na 2005. Akwụkwọ a na-enyocha ike Àjẹ́ na ndị Ọrịṣà na ndị na-akọ akụkọ ihe mere eme bụ́ ndị nwere ma jiri ike mee ihe. [3] [4] Akwụkwọ a na-enyochakwa otú Àjẹ́ si gbasa n’ụwa niile, site n’aka ndị Africa bụ́ ndị ji ọchịchọ obi ha na-ejegharị n’ụwa nile na ndị a chụpụrụ n’Afrịka n’ike na ndị ohu, na mmetụta Àjẹ́ nwere n’akwụkwọ oge ochie na agụmagụ ndị Africa na ndị Africa n’oge a. [4] [5] [6] [7] Akwụkwọ Washington gụnyere Ìtàn-Oríkì Ìyàmi Ọṣòròngà nke bụ abụ otuto na akụkọ ihe mere eme nke Àjẹ́ n'asụsụ Yorùbá. [8] Washington bipụtara mbipụta agbasawanye nke Ndị Nne Anyị, Ike Anyị, Ederede Anyị na 2015, ncheta afọ 10 nke akwụkwọ ahụ.

Na 2014 Washington bipụtara The Architects of Existence: Àjẹ́ in Yoruba Cosmology, Ontology, and Orature nke gbadoro ụkwụ na mmetụta Àjẹ́ na na n'ime ụwa Yorùbá. Akwụkwọ a na-agụnye nyocha ọrụ Àjẹ́ n’ihe e kere eke na n’asụsụ Yorùbá divination verses, nke a maara dị ka ɛsɛ Ifá ; elaborations on the role of Àjẹ́ in Yorùbá political and political institutions, including Ògbóni Ìbílẹ̀ ; and exploration of the impact of Àjẹ́ in the lives and art of notable Yorùbá men including Wole Soyinka, Toyin Falola, Fela Anikulapo Kut i, and Olatubosun Oladapo . [9] The Architects of Existence gụnyere na California Institute of Integral Studies ndepụta nke "100 nke Kasị Mma New Women's Ime Mmụọ Akwụkwọ." [10]

Washington bụ odee nke Ngosipụta nke ịdị ebube nwoke: Divinity in Africana Life, Lyrics, and Literature na 2014. Akwụkwọ a na-achọpụta ịdị nsọ nke ndị ikom Africa (na ndị inyom) n'ụdị dị iche iche, gụnyere akụkụ Akwụkwọ Nsọ, surah Qur'an na hadith, na nkà ihe ọmụma nke Nna Divine, Sun Ra, Mutabaruka, Mba nke Islam, na mba Pasent ise . Na mgbakwunye na nyochaa egwu nke Bob Marley na Peter Tosh, Killarmy, Sunz of Man, Lord Jamar, Gravediggaz, na Fela Anikulapo Kuti, Washington na-enyochakwa chi nwoke nke Africa na Toni Morrison 's Song of Solomon, August Wilson 's Joe Turner's Come na Apụọ, Ọkachamara Ngugi wa Thiongo nke Crow, na Mumbo Jumbo nke Ishmael Reed .

Ihe omume ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha ubi Washington na Caroline Barr, onye Afrika America nke William Faulkner na-arụ ọrụ, ka edere na Ann Fisher-Wirth 's Poem, "Ebe, n'okpuru Magnolia," nke a na-ararakwa na Washington. [11] [12]

N'afọ 2019 Washington bipụtara "Ụbọchị Maka Onye nwe ya," ihe nkpughe nke na-edekọ ọgụ Washington megide ndị na-ede akwụkwọ akwụkwọ ya. [13]

Akụkọ ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • "Rapping with the Gods: Hip Hop dị ka ike nke ịdị nsọ na ịga n'ihu site na kọntinent ahụ ruo Cosmos." Akwụkwọ akụkọ Pan African Studies 6:9 (2014): 72–100.
  • "Mules na ndị ikom na ndị Mesaịa: Ịga n'ihu na amaokwu ndị Yoruba na-agba afa na African American Orature." J ournal of American Folklore 125:497 (2012): 263–285.
  • "Nickels na Mba Sack: Ịga n'ihu na Teknụzụ Ime Mmụọ nke Africa." Akwụkwọ akụkọ Pan-African Studies . Edemede egosipụtara. Mbipụta Pụrụ Iche: Ime Mmụọ ojii. 3:5 ( Maachị 2010): 5–28 .
  • "Mmekọrịta Nne na Nwa nwanyị Ajẹ́ na Toni Morrison hụrụ n'anya." Nlebanya ndị Africa America 39:1&2 (mmiri/okpomọkụ 2005): 171–188.
  • "Ike nke Okwu/Ike nke Ọrụ: Mmetụta Ime Mmụọ nke Afrịka na Akwụkwọ Ndị Nwanyị Afrịka America." FEMSPEC 6:1 (2005): 58–70 .
  • "Mmekọrịta nke Nne Ada Ada Àjẹ́ na Toni Morrison hụrụ n'anya." Akwụkwọ edemede Griot 13:1&2 (mmiri/ọdịda 2001): 100–119.
  • "Inyeghachi onye amụma ahụ: Mgbanwe ime mmụọ na Lumumba, la mort du prophete na Oge na Congo." Griot Literary 9:1&2 (mmiri/ọdịda 1997): 92–111.
  • "Caroline Barr: Na-achị ọchị n'azụ akụkọ ifo nke Mammy." Southern Exposure XXV: 1&2 (mmiri/Oge okpomọkụ 1997): 51–54.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

n

  1. 1.0 1.1 The Southern Association of Colleges and Schools Commission on Colleges (2008). Faculty Roster Form: Grambling State University. vdocuments 22–24. Retrieved on November 11, 2020. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "roster" defined multiple times with different content
  2. Roots, Rocks, and Ring Shouts. adrsa.org 6–7. Retrieved on November 11, 2020.
  3. Love (2012). Divining the Self: A Study in Yoruba Myth and Human Consciousness. Penn State University Press, 80–81. ISBN 978-0271054063. 
  4. 4.0 4.1 Wagner-Martin (2015). Toni Morrison: A Literary Life. New York: Palgrave Macmillan, 22. ISBN 978-1137446695. 
  5. Owomoyela (June 2007). "Book Review: Our Mothers, Our Powers, Our Texts: Manifestations of Aje in Africana Literature". Research in African Literatures 38 (3): 215–216. DOI:10.2979/RAL.2007.38.3.215. 
  6. Case (Winter–Spring 2007). "Reviewed Work: Our Mothers, Our Powers, Our Texts: Manifestations of Aje in Africana Literature by Teresa N. Washington". Western Folklore 66:1/2: 172–174. 
  7. Bily (2006). "Washington, Teresa N. Our mothers, our powers, our texts: manifestations of Aje in Africana Literature". Choice 44 (3): 485. 
  8. Washington (2005). Our Mothers, Our Powers, Our Texts: Manifestations of Àjẹ́ in Africana Literature. Indiana University Press, 29–35, 279–282. ISBN 978-0-253-34545-5. 
  9. Eds. Case (2019). Introduction to Feminist Thought and Action: #WTF and How Did We Get Here. Routledge, 179. ISBN 978-1138740976. 
  10. Book Awards. ciis.edu (November 9, 2018). Retrieved on December 10, 2020.
  11. Washington (Spring–Summer 1997). "Caroline Barr: Laughing Behind the Myth of Mammy". Southern Exposure XXV: 1&2: 51–54. 
  12. Fisher-Wirth (2003). Blue Window. Anchor, 13–14. ISBN 978-1-93112-215-3. 
  13. Washington (February 2019). A Day for the Owner. adayfortheowner.wixsite.com. Retrieved on August 13, 2020.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]