Toyin Falola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Toyin Falola
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereToyin Dezie
aha ezinụlọ yaFalola Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Jenụwarị 1953 Dezie
Ebe ọmụmụIbadan Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụhistorian, university teacher, Odee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụUniversity of Texas at Austin, Mahadum nke Cambridge Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Obafemi Awolowo, Mahadum Obafemi Awolowo Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaEfefe Kraịst Dezie
Onye òtù nkeAmerican Historical Association, African Studies Association Dezie
Ihe nriteDistinguished Africanist Award Dezie
webụsaịtịhttp://www.toyinfalola.com/ Dezie

Toyin Omoyeni Falola (amụrụ na Jenụwarị 1, 1953) bụ Onye Naijiria na-ọkọ akụkọ ihe mere eme na prọfesọ nke African Studies. Falola [1] onye otu Historical Society of Nigeria na nke Nigerian Academy of Letters, ma bụrụkwa onye isi oche nke African Studies Association. [2] bụ ugbu a Jacob na Frances Sanger Mossiker Chair na Humanities na Mahadum Texas na Austin.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

[1]A mụrụ Falola na Jenụwarị 1, 1953, na Ibadan, Nigeria. Ọ nwetara B.A. na Ph.D. na History (1981) na Mahadum Ife, Ile-Ife (nke bụzi Obafemi Awolowo University), na Nigeria. N’ọnwa Disemba afọ 2020,

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

]Falola malitere ọrụ agụmakwụkwọ ya dịka onye nkuzi na Pahayi, Ogun steeti n'afọ 1970, ma ka ọ na-erule afọ 1981 ọ ghọrọ onye nkuzi na mahadum Ife. Ọ sonyeere ngalaba na Mahadum Texas na Austin na

Nnyocha na nkuzi[dezie | dezie ebe o si]

Isi ihe nchọpụta Falola [3]-elekwasị anya bụ Akụkọ ihe mere eme nke Africa kemgbe narị afọ nke 19, na omenala nke Ụlọ Akwụkwọ Ibadan. Ebe ndị [4] na-adọrọ mmasị gụnyere Africa, Latin America na United States; na mpaghara isiokwu ya gụnyere akụkọ ihe mere eme Atlantic, diaspora na mbata, alaeze ukwu na ijikọ ụwa ọnụ, akụkọ ọgụgụ isi, mmekọrịta mba ụwa, Okpukpe na ọdịbendị.

Falola bụ onye edemede na onye nchịkọta akụkọ nke ihe karịrị otu narị akwụkwọ, yana onye nchịkọta akụkọ n'ozuzu nke Cambria African Studies Series (Cambria Press). [5]

[6] Nkuzi nso nso a o kuziri gunyere “Mmalite n’Afrika Omenala”, nkuzi n’etiti ndi mmadu na omenala nke Africa, nke emere maka umu akwukwo nwere uzo di iche iche na African S.

Nsọpụrụ agụmakwụkwọ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Falola enwetala nzere doctorate nsọpụrụ, onyinye ọrụ ndụ na nsọpụrụ n'akụkụ dị iche iche nke ụwa, gụnyere:

  • Emeritus Prọfesọ nke Humanities, [7] Lead City University IbadanMahadum Lead City Ibadan
  • [8] nrite Lincoln, [1]
  • [9] nrite agụmakwụkwọ nke Naijiria, [1]
  • [10] nrite Cheikh Anta Diop, [1]
  • [11] Amistad, [1]
  • [12] SIRAS maka onyinye pụrụ iche maka ọmụmụ Afrịka, [1]
  • [13] Studies Distinguished Global Scholar Lifetime Achievement Award, [1]
  • Onye otu nke Nigerian Academy [14] Letters, [1]
  • Onye otu Historical Society [15] Nigeria, na The Distinguished Africanist Award. [1]
  • [16][17] nwetakwala akara ugo mmụta nke ndị dọkịta nke akwụkwọ ozi site na mahadum iri na atọ, gụnyere Federal University of Agriculture, Abeokuta (FUNAAB) n'oge emume nnọkọ nke iri abụọ na isii nke FUNAAB na Nọvemba 2018, [1] na Mahadum Babcock, na Ilishan-Remo. [2]

Ebemsiba[dezie | dezie ebe o si]

  1. Toyin Falola, History, University of Texas, Austin. African Studies Association. Archived from the original on 2020-08-10. Retrieved on 2023-11-03.
  2. Toyin Falola. Department of History, College of Liberal Arts. The University of Texas at Austin. Retrieved on 8 October 2022.
  3. Falola, T (2006). The Works of A.E. Afigbo on Nigeria: An Historiographical Essay. Retrieved on 2009-08-11.
  4. 'Africa in Global History' book launch. www.kcl.ac.uk (9 March 2022). Retrieved on 2022-05-16.
  5. LC Linked Data Service: Authorities and Vocabularies (Library of Congress). id.loc.gov. Library of Congress. Retrieved on 2020-05-29.
  6. Toyin Falola On Telling Africa's Story. lifeandletters.la.utexas.edu. Retrieved on 2020-05-29.
  7. Falola becomes professor emeritus in humanities at Lead City University (en-US). TheCable (2022-12-14). Retrieved on 2023-04-21.
  8. admin (2019-10-01). Equip Your Library With Dr. Toyin Falola Publications. (en-US). Sunshine Nigeria. Archived from the original on 2022-03-31. Retrieved on 2020-05-29.
  9. Toyin Falola (en-US). African Studies Association Portal – ASA. Archived from the original on 2022-07-04. Retrieved on 2020-05-31.
  10. Success Story from Nigeria: Dr. Toyin Falola Promotes African Studies (en). african development successes (2015-07-18). Retrieved on 2020-05-29.
  11. Toinho (2013-10-14). Dialogues: USA Africa Dialogue Series – Text of Toyin Falola's Book Presentation. Dialogues. Retrieved on 2020-05-29.
  12. Prof. Toyin Fálọlá (en-US). Toyin Fálọlá Prize. Retrieved on 2020-05-31.
  13. Department of Biochemistry & Microbiology | Lead City University Ibadan. www.euni.de. Retrieved on 2020-05-31.
  14. About Us – Toyin Falola Center for the Study of Africa. Archived from the original on 2019-09-16. Retrieved on 2020-05-29.
  15. Center for the Study of Africa and the African Diaspora – Distinguished Speakers Series February 12, 2019: Toyin Falola (en-US). Center for the Study of Africa and the African Diaspora. Retrieved on 2020-05-31.
  16. Akinpelu (2021-02-19). Nigerian professor, Toyin Falola, awarded Doctor of Letters (en-GB). Premium Times. Retrieved on 2021-10-22.
  17. Sowole. "26th Convocation Ceremony FUNAAB To Honour Prof. Wole Soyinka, Prof. Toyin Falola.", Seyibabs, 15 January 2019. Retrieved on 14 March 2019.