The Relaxation Response

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
The Relaxation Response
ọrụ edemede
ahaThe Relaxation Response Dezie
Odee akwụkwọHerbert Benson Dezie
mba osiNjikota Obodo Amerika Dezie
asụsụ eji dee ọrụBekee Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta2000 Dezie

The Relaxation Response bụ akwụkwọ Herbert Benson, onye dọkịta Harvard, na Miriam Z. Klipper dere na afọ 1975.[1] Nzaghachi akọwapụtara n'akwụkwọ ahụ bụ mmeghachi omume onwe onye nke ngwaọrụ uche na àgwà na-adịghị arụ ọrụ nke ejirila mee ihe maka ọnọdụ uche gbanwere n"ọdịnala na ọdịbendị okpukpe dị iche iche.[2] N'ịkọwapụta sayensị nke Relaxation Response bụ nke mbụ sitere na nyocha nyocha na Transcendental Meditation ("TM"), usoro ntụgharị uche nke yogic, bụ nke ewepụtara ndị mmadụ na ụwa ọdịda anyanwụ.[3]

Mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Benson dere n'akwụkwọ ya, "Anyị anaghị ekwu na ọ bụghị ihe ọhụrụ kama ọ bụ naanị nkwenye sayensị nke amamihe ochie".[4] Ndị si n'òtù Transcendental Meditation, ndị chere na ha nwere ike belata ọbara mgbali elu site na iji TM, gara Harvard Medical School na 1968, na-arịọ ka a mụọ ha. Ụlọ akwụkwọ ahụ, nke n'oge ahụ na-amụ mmekọrịta nke omume enwe na ọbara mgbali elu, gwara ha "Ee e, ekele gị". Mana mgbe ha nọgidere, Benson gwara ha na ọ ga-amụ ha. Ọ zutere Maharishi Mahesh Yogi na mbụ iji chọpụta ma ọ nwere ike ikwenye tupu oge eruo na nsonaazụ ọ bụla, nke Mahosh mere. Benson kwuru n'akwụkwọ ya na onye na-achọ PhD n"oge ahụ R. Keith Wallace na Archie Wilson na Mahadum California, nke dị n'obodo Los Angeles amalitelarị ọmụmụ onwe ya, mana ọ nweghị ọmụmụ e bipụtara banyere TM.[5] Nnyocha Benson chọpụtara na mgbe isiokwu ndị ahụ tụgharịrị uche, ọ̀tụ̀tụ̀ metabolic ha na-ebelata nke ọma n'ime nkeji ole na ole.[6] Nnyocha ndị ọzọ gbasara ndị nwere ọbara mgbali elu gosiri na ntụgharị uche n'ime ọtụtụ izu wedara ọbara mgbali elu site na ọnụ ọgụgụ dị ịrịba ama.[7]

Nnabata[dezie | dezie ebe o si]

N'ime nnyocha mba US nke afọ 1986, nke a kọrọ na akwụkwọ akụkọ nke a na- akpọ <i id="mwQw">The New York Times</i>, akwụkwọ a kacha ere ahịa bụ akwụkwọ enyemaka onwe onye nke ndị ọkà n'akparamàgwà mmadụ tụrụ aro ka ndị ọrịa ha.[8]

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Benson, copyright page
  2. Benson, p. 125-154
  3. Benson, p. 129
  4. Benson, pp. xxxii, 129.
  5. Benson, pp. 61–63.
  6. Benson, pp. 65–68.
  7. Benson, pp. 111-118.
  8. Goleman, Daniel. "Health: Feeling Gloomy? A Good Self-Help Book May Actually Help", The New York Times, July 6, 1989. Retrieved on December 15, 2011.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]