Thomas Henderson (onye na-enyocha mbara igwe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Thomas Henderson (onye na-enyocha mbara igwe)
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịUnited Kingdom of Great Britain and Ireland, Kingdom of Great Britain Dezie
Aha enyereThomas Dezie
aha ezinụlọ yaHenderson Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya28 Disemba 1798 Dezie
Ebe ọmụmụDundee Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya23 Novemba 1844 Dezie
Ebe ọ nwụrụEdinburgh Dezie
Ebe oliliGreyfriars Kirkyard Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye na-enyocha mbara igwe, mathematician Dezie
onye were ọrụCity Observatory, University of Edinburgh Dezie
Ọkwá o jiAstronomer Royal for Scotland Dezie
ebe agụmakwụkwọHigh School of Dundee Dezie
Onye òtù nkeRoyal Society, Royal Society of Edinburgh Dezie
Ihe nriteFellow of the Royal Society, Fellow of the Royal Society of Edinburgh Dezie
Thomas Henderson
Thomas Henderson, c.1820s Royal Scottish Astronomer
A mụrụ ya (1798-12-28) 28 Disemba 1798
Dundee, Scotland
Nwụrụ 23 Nọvemba 1844 (1844-11-23) (afọ 45)  
Mba Asụsụ Scotland
A maara ya maka  Ebe dị anya site na Alpha Centauri
Ọrụ sayensị
Ubi nkà mmụta mbara igwe
Ụlọ ọrụ City Observatory, Edinburgh
1 Hillside Crescent, Edinburgh

Thomas Henderson - cx-link" data-linkid="61" href="./Fellow_of_the_Royal_Society_of_Edinburgh" id="mwDg" rel="mw:WikiLink" title="Fellow of the Royal Society of Edinburgh">FRS FRS FRAS (28 Disemba 1798 - 23 Nọvemba 1844) bụ onye na-enyocha mbara igwe na onye na-eme mgbakọ na mwepụ nke a maara maka ịbụ onye mbụ na-atụle anya Alpha Centauri, akụkụ dị mkpa nke usoro kpakpando kacha nso n'ụwa, onye mbụ na'ịchọpụta parallax nke kpakpando kwụ ọtọ, yana ịbụ onye mbụ Royal Astronomer maka Scotland.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Dundee, ọ gụrụ akwụkwọ na Ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Dundee. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ zụrụ dị ka onye ọka iwu, na-arụ ọrụ ya dị ka onye na-enyere ndị isi dị iche iche aka. Otú ọ dị, ihe ntụrụndụ ya bụ ihe ọmụmụ mbara igwe na mgbakọ na mwepụ, mgbe ọ bịarutere na usoro ọhụrụ maka iji occultation ọnwa iji tụọ longitude ọ bịara n'uche Thomas Young, onye nlekọta nke Royal Navy's "Nautical Almanac". Young nyeere Henderson na-eto eto aka ịbanye n'ụwa ka ukwuu nke sayensị mbara igwe, na mgbe ọ nwụrụ akwụkwọ ozi a gwara Admiralty ka Henderson were ọnọdụ ya.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Afrịka[dezie | dezie ebe o si]

A hapụrụ Henderson maka ọnọdụ ahụ, mana aro ahụ zuru iji nweta ya ọnọdụ na Cape of Good Hope">Royal Observatory na Cape of Good Hope na South Africa. N'ebe ahụ, o mere ọtụtụ nchọpụta kpakpando n'etiti Eprel 1832 na Mee 1833, gụnyere ndị a na-echeta ya taa. [1]Manuel John Johnson nke ụlọ ọrụ East India Company na Saint Helena gosiri ya na kpakpando ndịda na-egbuke egbuke bụ Alpha Centauri nwere nnukwu mmegharị kwesịrị ekwesị, Henderson kwubiri na ọ nwere ike ịdị nso.

Ụdị 1830 nke "ọsọ mbara igwe" ga-abụ onye mbụ ga-atụle anya na kpakpando site na iji parallax, ọrụ nke dị mfe ka kpakpando ahụ dị nso. N'ihi ya, Henderson nọ n'ọnọdụ dị mma ịbụ onye a. Mgbe ọ lara ezumike nká na United Kingdom n'ihi ahụike ọjọọ, ọ malitere inyocha ihe ọ tụrụ ma mesịa ruo na nkwubi okwu na Alpha Centauri dị obere karịa otu parsec, 3.25 light years. Ọnụ ọgụgụ a ziri ezi, ebe 25.6% dị obere.

Henderson ebipụtaghị nsonaazụ ya ozugbo, Otú ọ dị (enwere na mbụ, mgbalị ndị a na-ekwesịghị ekwesị iji kwuo na ọ bụ ihe atụ nke parallax kpakpando), ma n'ikpeazụ, Friedrich Wilhelm Bessel kụrụ ya, onye bipụtara parallax nke 10.3 light years (9.6% dị obere) maka 61 Cygni na 1838. [2] Henderson bipụtara nsonaazụ [3] na 1839, [1] mana e wepụrụ ya n'ọnọdụ nke abụọ n'ihi enweghị obi ike ya. [4] mechara bipụta ihe Thomas Maclear chọpụtara. Alpha Centauri nọgidere bụrụ kpakpando kachasị nso ruo mgbe Robert T. A. Innes chọpụtara Proxima Centauri na 1915.

Scotland[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ncheta Thomas Henderson na ụlọ nyocha na Calton Hill

Ka ọ dị ugbu a, ọrụ ya na Cape mere ka a họpụta ya dị ka onye mbụ na-enyocha mbara igwe na Scotland na 1834. E nyere ya oche nke astronomy na Mahadum nke Edinburgh na ndụmọdụ nke Praịm Minista Lord Melbourne. Site [3] 1834 ọ rụrụ ọrụ na City Observatory (nke a na-akpọ Calton Hill Observatory) na Edinburgh ruo mgbe ọ nwụrụ. [4]'ọnwa Eprel, 1840, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Fellow nke Royal Society . [1]

Henderson ghọrọ onye otu ma ọ bụ onye otu nke ọtụtụ òtù ndị a ma ama, gụnyere Royal Astronomical Society (1832) na Royal Society of Edinburgh (1834). [3]

Ndụ onwe onye na ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Ili Alexander James Adie, Greyfriars Kirkyard

[5] lụrụ nwa nwanyị Alexander Adie Janet Mary Adie (1808-1842) na 1836 ma nwee otu nwa nwanyị, Janet Mary Jane Henderson (1842-1893) onye e liri na ili ozu Grange.

Ọ nwụrụ n'ụlọ 1 Hillside Crescent [6] na Edinburgh na 23 Nọvemba 1844 ma lie ya na Greyfriars Kirkyard . Ili ahụ [7] ike ịbụ n'ili Alexander Adie [1] ma ọ bụ n'ili e ji nkume mee "na ncheta ya". [8] Edeghị aha ya na ili Adie; Adie n'onwe ya nwụrụ afọ 14 mgbe Henderson nwụsịrị.

Nkwado[dezie | dezie ebe o si]

Ihe ncheta ma ọ bụ ili Thomas Henderson na Greyfriars Kirkyard

A na-etinye ihe ncheta na-acha anụnụ anụnụ n'ụlọ ya na 1 Hillside Crescent. Ọ na-ezo aka na ya dị ka "Thomas J. A. Henderson", yiri aha etiti agbakwunyere na Wikipedia n'ụzọ na-ezighi ezi n'ihe dị ka afọ 2007.

A na-etinye ihe ncheta buru ibu (nke na-akpọ ya "Thomas Henderson") na mgbidi mpụga nke City Observatory.

A na-akpọ Asteroid 3077 Henderson iji sọpụrụ ya.

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Henderson (1842). "The Parallax of Alpha Centauri, deduced from Mr Maclear's observations at the Cape of Good Hope, in the years 1839 and 1840". Memoirs of the Royal Astronomical Society 12: 329–372. 
  • Henderson (1840). "On the Parallax of Alpha Centauri". Memoirs of the Royal Astronomical Society 11: 61–68. 

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Glass (2008). Proxima: the nearest star (other than the sun!). Mons Mensa. ISBN 978-0-9814126-0-3. 
  2. Bessel (1838). "On the parallax of 61 Cygni". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 4: 152–161. DOI:10.1093/mnras/4.17.152. 
  3. 3.0 3.1 Encyclopædia Britannica online. Retrieved 20 March 2013.
  4. Library and Archive catalogue. Royal Society. Retrieved on 18 November 2010.
  5. Hockey (2009). in Virginia Trimble: The Biographical Encyclopedia of Astronomers. Springer Publishing. ISBN 978-0-387-31022-0. 
  6. (July 2006) Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. ISBN 0-902-198-84-X. 
  7. Holden (9 April 2013). "First Scots Astronomer Royal's grave found". The Scotsman. 
  8. (2006) Former Fellows of The Royal Society of Edinburgh 1783 – 2002. The Royal Society of Edinburgh. ISBN 0-902-198-84-X. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]