Unasylva

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Unasylva
scientific journal
Oge/afọ mmalite1947 Dezie
ahaUnasylva, Unasylva Dezie
Isiokwu nlebanyaforestry Dezie
ndị mbipụtaFood and Agriculture Organization Dezie
mba osiItaly Dezie
asụsụ eji dee ọrụBekee, French language, Spanish Dezie
webụsaịtịhttp://www.fao.org/forestry/unasylva/en, http://www.FAO.ORG/WAICENT/FAOINFO/FORESTRY/UNASYLVA/DEFAULT.HTM Dezie
indexed in bibliographic reviewScopus Dezie

Unasylva bụ akwụkwọ akụkọ mba ụwa nke a na-ede n'ọtụtụ asụsụ nke ụlọ ọrụ ọhịa na ụlọ ọrụ ọhịa nke Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) bipụtara.[1] N'ịbụ nke e mepụtara na mbipụta Bekee, French na Spanish dị iche iche, Unasylva na-ekpuchi akụkụ niile nke oke ọhịa: amụma na atụmatụ; nchekwa na njikwa osisi na anụmanụ ndị sitere n'ọhịa; mmepe obodo na mmekọrịta akụ na ụba, gụnyere nchekwa nri; ụdị mma; mmepe ụlọ ọrụ; ahia mba ofesi; na nleba anya gburugburu ebe obibi, gụnyere ọrụ nke oke ohia na osisi n'ịkwado ntọala na-adigide maka mmepụta ugbo yana mmetụta mgbanwe gburugburu ebe obibi na oke ọhịa. Unasylva na-enye ọtụtụ ndị na-agụ akwụkwọ akụkọ gbasara sayensị na amụma ọhịa - ndị na-eme iwu, ndị na-ahụ maka ọhịa, ndị ọrụ nka, ndị nyocha, ụmụ akwụkwọ, ndị nkuzi.

Ndepụta[dezie | dezie ebe o si]

Unasylva na-edepụta site na Abstract Bulletin nke Institute of Paper Chemistry, Bibliography of Agriculture, na Predicasts.[2] H-index ya bụ 15.[1] A na-ekwukwa akwụkwọ akụkọ ahụ na Scopus, nchekwa data na-enweghị atụ na nke na-edepụta akwụkwọ ndị ọgbọ. Na ntuli aka nke afọ 2007, ndị otu ndị ọkachamara na-ahụ maka ọhịa na Australia debere Unasylva na otu 'A' (80-95 percentile) nke akwụkwọ akụkọ niile gbasara ọhịa.[3]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Nke mbụ e bipụtara na 1947, Unasylva bụ akwụkwọ akụkọ kachasị ogologo nke FAO.[4][5] Akwụkwọ akụkọ ahụ na-edekọ akụkọ ihe mere eme nke ọrụ FAO na ọhịa. Onye isi nchịkwa nke FAO ọ bụla na onye isi nke ngalaba ọhịa nke FAO, nke mesịrị ghọọ Ngalaba Ọhịa, enyewo aka na Unasylva.[6] Ndị dere ihe karịrị 1,000 isiokwu e bipụtara gụnyere ndị isi ala, ndị isi ọrụ ọhịa nke mba, ndị ọrụ ubi na ndị prọfesọ mahadum. E dekọrọ nsonaazụ nke ọtụtụ narị ọrụ mpaghara FAO na ibe ndị a.

Ka ndị otu FAO toro, site na mba 48 - ọtụtụ n'ime ha nọ n'ụwa mepere emepe - ruo 191 (na 2012), otú ahụ ka nkwenye dị n'ime Unasylva gbanwere, site na mmepụta osisi na teknụzụ osisi gaa n'echiche nkwado na mmata banyere ọrụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[7] Afọ ole na ole mbụ kwusiri ike enyemaka na Europe na mgbake mgbe Agha Ụwa nke Abụọ gasịrị. Ndị na-ede akwụkwọ n'oge mbụ bụ ndị nwoke Europe na North America kachasị. Ka ọ na-erule n'afọ 1980, nguzozi na-agbanwe ka ụmụ nwanyị na-abanye n'ọhịa nke ọhịa, na ntinye aka sitere na mba ndị ka na-emepe emepe na-anabatawanye nke ọma. Unasylva nke taa dị iche iche na nke zuru ụwa ọnụ; mbipụta ọ bụla, ruo n'ókè o kwere mee, nwere ndị edemede, nwoke na nwanyị, sitere na mpaghara ọ bụla nke ụwa na site na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ na nyocha dị iche iche, ụlọ ọrụ UN ndị ọzọ, òtù ndị na-abụghị ndị gọọmenti na ndị obodo. N'afọ 2000, FAO bipụtara mkpokọta Unasylva 1947-2000 zuru oke, yana mpịakọta 51 ( mbipụta 203) n'ụdị diski kọmpat..[8][9]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta akwụkwọ akụkọ ọhịa
  • Nzukọ Ndị Na-ahụ Maka Ọhịa Ụwa

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 "Unasylva," SCImago Journal & Country Rank. Accessed: September 26, 2013.
  2. "Unasylva," Johns Hopkins University Library. Accessed: September 26, 2013.
  3. Vanclay, Jerome K. "Ranking forestry journals using the h-index," Journal of Informetics. Accessed: September 26, 2013.
  4. (17 January 1948) "Unasylva: A Forestry and Forest Products Review". Nature 161 (4081). DOI:10.1038/161089c0. 
  5. 60 years of Unasylva - Weaving knowledge into development, Unasylva, No. 226-227. 2007. FAO, Rome
  6. Food and Agriculture Organization of the United Nations: Director-General. Fao.org. Archived from the original on 2009-11-10. Retrieved on 2013-09-26.
  7. FAO Conference. Governing and Statutory Bodies Web site. Fao.org. Archived from the original on 2013-10-01. Retrieved on 2013-09-26.
  8. Louw, Joshua (2001). "The Complete Collection of Unasylva 1947-2000". The Southern African Forestry Journal 191 (1): 99. DOI:10.1080/20702620.2001.10434156. 
  9. Boman Mattias (2002). "Review - Unasylva 1947-2000: An International Journal of Forestry and Forest Industries. Published by the Food and Agriculture Organization of the United Nations". Journal of Forest Economics 8 (3): 227–228. DOI:10.1078/1104-6899-00015. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]