Valerie Desmore

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Valerie Desmore
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
Aha enyereValerie Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1925 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya14 Ọgọọst 2008 Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye mmebe ejiji, omenkà Dezie
ebe agụmakwụkwọTeachers College, Slade School of Fine Art Dezie

Valerie Elizabeth Desmore (1925 na 14 Ọgọst 2008) bụ onye na-ese ihe na onye na-emepụta ihe na South Africa, nke bi na London.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Valerie Desmore na Cape Town, South Africa. Nne na nna ya bụ ndị nkuzi; nna ya, Abe J. B. Desmore, bụ "onye isi ọgụgụ isi" nke nwere nzere masta na agụmakwụkwọ site na Teachers College, Mahadum Columbia.[1] N'ịbụ onye na-eche ohere ole na ole maka agụmakwụkwọ ọzọ ihu, ọ hapụrụ South Africa gaa London n'afọ 1946, iji mụọ ihe na Slade School of Fine Art. Mgbe ọ hapụsịrị Slade, ọ gụrụ akwụkwọ na Vienna na Oskar Kokoschka.[2]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ dị afọ iri na ụma, na 1943, Desmore nwere ihe ngosi ọha na eze nke nka ya na Herbert Stanley Argus Gallery, nke nwere ike ịbụ ihe ngosi mbụ dị otú ahụ site n'aka nwanyị na-ese ihe nke a na-akpọ "onye esere ihe na-ahụ" na Cape Town.[2][3] N'afọ 1951, ọ malitere ịmụ imepụta ejiji, ma mepụta ọtụtụ nchịkọta n'afọ ndị 1960. Ọ meghere ụlọ ahịa na Covent Garden na 1978, ma mepụta uwe maka Marks na Spencer ruo afọ iri na asatọ, mgbe ọ ka na-ese ihe n'oge ezumike ya.[4]

Ọ laghachiri South Africa ileta na 1997, mgbe e gosipụtara ọrụ ya na ihe ngosi a na-akpọ Land and Lives nke Elza Miles haziri.[5]

Ihe Ncseta[dezie | dezie ebe o si]

Desmore nwụrụ na London n'afọ 2008.[6] N'afọ 2012, onye nlekọta Nontobeko Ntombela mepụtara ihe ngosi na Johannesburg Art Gallery, nke a na-akpọ A Fragile Archive, na-egosi ọrụ Gladys Mgudlandlu na Desmore.[7][8]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Termination of White Rule Foreseen by South African" Columbia Daily Spectator (17 December 1935).
  2. 2.0 2.1 Tracy Murinik, "Valerie Who?" Johannesburg Mail & Guardian (11 December 1998).
  3. Patience Bambalele, "A New Take on History" Sowetan (30 January 2012).
  4. Michael Stevenson and Joost Bosland, "Take Your Road and Travel Along": The Advent of the Modern Black Painter in Africa (2008 exhibition catalog): 104-105.
  5. Nontobeko Mabongi Ntombela, "A Fragile Archive: Refiguring Rethinking Reimagining Representing Gladys Mgudlandlu" (Master of Arts in Fine Arts thesis, University of Witwatersrand, 2013): 7.
  6. Deceased Estates, London Gazette (24 March 2009).
  7. Jackie May, "The Big Read: A Tribute to Real Pioneers" Times Live (3 February 2012).
  8. Robyn Sassen, "Gaps Show Void of Neglect of These Artists" Times Live (26 February 2012).