WWF-India

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
WWF-India
otu
Oge/afọ mmalite1969 Dezie
mba/obodoNdia Dezie
webụsaịtịhttps://www.wwfindia.org/ Dezie

World Wide Fund for Nature-India, nke a maara nke ọma site na mkpirisi ya WWF-India, ejirila obi ike na-arụ ọrụ iji chebe ma chekwaa ihe nketa okike na gburugburu ebe obibi ihe karịrị afọ iri ise. O nwere ọfịs na-achị onwe ya, na Secretariat nke dị na New Delhi na ụlọ ọrụ dị iche iche nke steeti, nke ngalaba na nke ọrụ gbasara n'ofe India.[1]

WWF-India bụ otu n'ime ndị isi na-ahụ maka nchekwa na India.[2] N'ịbụ onye guzosiri ike dị ka ntụkwasị obi ebere na 1969, ọ chịkọtala ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ afọ iri ise nke ahụmahụ n'ọhịa.  N'ịbụ onye malite na mmalite dị mma, nzukọ a abịala aka ogologo oge site na mbọ nke ndị guzobere ya na ndị mmekọ ya bụ ndị wepụtara onwe ha na mbọ ha iji binye ume na mmegharị a n'afọ mbụ ya..[3]

Ihe omume[dezie | dezie ebe o si]

WWF-India taa na-etinye aka n'ọtụtụ ọrụ maka nchedo na nchekwa nke gburugburu ebe obibi na ọnọdụ India. Mgbanwe ihu igwe na nchekwa ike so n'ime ebe ndị isi na-echegbu onwe ha. Ngalaba Nchekwa Ọhịa na Biodiversity na-agba mbọ ịkwalite ma melite nchedo nke gburugburu ebe obibi ọhịa site na usoro ntinye aka nke metụtara ndị isi na India. Site na mmemme agụmakwụkwọ gburugburu ebe obibi na agụmakwụkwọ maka mmepe na-adịgide adịgide, ọ na-ezube ime ka ikike mmadụ na ụlọ ọrụ dị ike na nchekwa okike na nchedo gburugburu ebe obibi site na agụmakọta na mmata zuru oke.[4]

Mmụta Maka Mmepe Na-adịgide Adịgide[dezie | dezie ebe o si]

WWF-India malitere mmemme Education for Sustainable Development na June 2013, gụnyere ihe nkuzi nwere ihe n'asụsụ isii, Bekee, Hindi, Assamese, Bengali, Kannada na Malayalam.[4] Ebumnuche nke mmemme ahụ bụ maka ọzụzụ ndị nkuzi na ndị nkuzi nwere ọrụ maka usoro mmụta.

Dị ka mmemme nnwale, WWF-India ewebatala mmemme ahụ ọtụtụ ọnwa tupu mgbe ahụ na ụlọ akwụkwọ iri na atọ.[5] Otu n'ime ụlọ akwụkwọ ihe atụ, Salbari Higher Secondary School, bụ mmemme gbanwere.  E wezụga ihicha ụlọ akwụkwọ ha, ụmụ akwụkwọ ahụ hiwere otu klọb na-ekiri nnụnụ, na-akụ saplings na ogige nchebe, rụọ olulu irighiri, ma malite ọtụtụ ọrụ gburugburu ebe obibi ndị ọzọ.[4]

Ka ọ na-erule Jenụwarị 2015, mmemme ahụ na-arụsi ọrụ ike na steeti anọ.[6]

Esemokwu[dezie | dezie ebe o si]

Silence of the Pandas bụ akwụkwọ akụkọ na WWF-International, ma lekwasịrị anya na WWF-India na ngalaba WWF ndị ọzọ.  Otu afọ na-eme, ihe nkiri a sitere na onye na-eme ihe nkiri German na-enweta ihe nrite Wilfried Huismann chọrọ ịchụpụ ihe oyiyi ndụ ndụ nke WWF.  N'azụ WWF's eco-facade, ihe nkiri ahụ ekpughere akụkọ mgbawa sitere na gburugburu ụwa..[7]

A katọwokwa ọrụ nchekwa agụ ha.[8]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Bombay Natural History Society (BNHS)
  • Akụkọ ihe mere eme nke India
  • Ebe ndị a na-echebe na India
  • Ebe Nsọ Eshia
  • Ụlọ Ọrụ Anụ Ọhịa nke India (WII)
  • Anụ ọhịa nke India
  • Wildlife Trust of India (WTI)
  • Òtù Na-ahụ Maka Mgbasa Ozi

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Where We Work (en). WWF India. Retrieved on 24 February 2017.
  2. Chhabra (6 May 2015). Preserving the Future – digital campaign illuminates illegal trade in non-charismatic species (en). traffic.org. Retrieved on 24 February 2017.
  3. History (en). WWF-India: 40 years of Nature Conservation. Retrieved on 24 February 2017.
  4. 4.0 4.1 4.2 Siddiqui Zaman. "Lessons painted in green", The Hindu, 12 June 2013. Retrieved on 24 February 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "esd" defined multiple times with different content
  5. Banga Chhokar (2014). Whole School Approach Approach Manual Manual. wwfindia.org. WWF-India. Retrieved on 24 February 2017.
  6. Lalchandani. "UNESCO releases global action programme on ‘education in sustainable development’", The Times of India, 28 January 2015. Retrieved on 24 February 2017.
  7. WWF - Silence of the Pandas - Video Dailymotion. Dailymotion (24 May 2013). Retrieved on 24 February 2017.
  8. India. pandaleaks.org. Retrieved on 24 February 2017. “Hundreds of thousands of Adivasi – people of the forest – are once again being driven out to make way for new tiger reserve.”

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:WWFN