Yahaya Abubakar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox royalty

Yahaya Abubakar
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereYahaya Dezie
aha ezinụlọ yaAbubakar Dezie
ahaEtsu Nupe Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya12 Septemba 1952 Dezie
Ebe ọmụmụBida Dezie
Ọrụ ọ na-arụTraditional rulers in northern Nigeria call for halt to polio vaccination Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria Dezie

Yahaya Abubakar rtd CFR bụ onye ọchịchị ọdịnala (Emir ma ọ bụ Amir) nke amụrụ n'ezinụlọ Alhaji Abubakar Saganuwa, onye nwụrụ anwụ Nakordi Nupe na nwanne nwoke nke 11th Etsu Nupe Onye nwụrụ anwụ Malam Musa Bello na nne ya Hajiya Habiba Bantigi Ndayako nwa nwanyị nke 9th Etsu nupe (Muhammadu Kudu Ndayako) na nwanne nwanyị Alhaji Umlo Nday Nupe nke 12th Etsu Nnupe, ma ọ bụ Eze nke Alaeze Nu Nu Nu Nube[1]

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Yahaya na 12 Septemba 1952 na Bida na Niger Steeti ma si n'otu n'ime ụlọ ndị na-achị Bida Emirate (Usman Zaki). Bida Niger Steeti Ọ gara Government College, Sokoto na mgbe e mesịrị Commercial College, Kano (1967-1971), wee banye na Nigerian Defence Academy, Kaduna (1973-1975) na nkwadebe maka isonyere ndị agha Naijiria. Sokoto Kano Nigerian Defence Academy Kaduna

Tupu nhọpụta ya dị ka Etsu Nupe ọ bụ Kusodu Nupe, ọrụ agha ikpeazụ bụ na isi ụlọ ọrụ nchekwa Abuja, ebe ọ bụ onye nduzi nke ọrụ mba ọzọ, tupu ọ laa ezumike nká dị ka Brigadier General na Septemba 2003.[2]

A họpụtara Yahaya Abubakar Kusodu Nupe dị ka onye Etsu Nupe nke iri na atọ na 11 Septemba 2003, onye na-achị ndị Nupe niile na-asụ asụsụ n'ụwa (Etsu Nupe: Eze nke Nupe) na-anọchi nwanne nna ya nwụrụ anwụ Alhaji Umar Sanda Ndayako.[3] Site na utu aha a, ọ bụ Onye isi oche nke Kansụl Naịjirịa nke Ndị Ọchịchị Ọdịnala. Steeti Niger[1] Ọ bụ onye isi oche, Kọmitii Nhazi National Council of Traditional Rulers of Nigeria.[4]

Etsu Nupe na durbar 2019
Obí eze Etsu Nupe, wadata bida

Ọnọdụ ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi oche nke kọmitii na-agba mbọ ka e mepụta Edu State nke nwere isi ụlọ ọrụ na Bida site na steeti Niger, kogi na Kwara ugbu a iji guzobe ala nna maka ndị Nupe. Mba Edu[5] Ndị ọzọ na-akwalite ịmepụta Edu State bụ Etsu Lapai, Etsu Agaie, Etsu Lafiyagi, Etsu Tsaragi, Etsu Patigi, Etsu Tsonga, ndị isi ọchịchị Nupe a ma ama na mba ofesi.[6]

Ọ bụ onye isi oche kọmitii njikwa nke Abuja National Mosque. Ụlọ alakụba Mba Abuja[7]

N'ịgbaso ihe ihere mgbe a chọpụtara na nwoke Nupe, Alhaji Muhammadu Bello Masaba, lụrụ ụmụ nwanyị 86, Etsu Nupe guzobere kọmitii mmadụ ise nke ndị ọkà mmụta Alakụba iji dozie okwu ahụ. Muhammadu Bello Masaba N'ọnwa Septemba afọ 2008, a kọrọ na Masaba ekwerela ịgba alụkwaghịm ma e wezụga anọ n'ime ndị nwunye ahụ.[8]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Agha Ibiam (4 March 2009). As New Makaman Nupe Steps in. ThisDay. Retrieved on 2010-09-04.
  2. Kasim Sule (September 12, 2003). Yahaya Abubakar Kusodu becomes 13th Etsu Nupe. Daily Trust. Retrieved on 2010-09-04.
  3. Why I didn’t tell anyone I was a prince in military school – Abubakar, Etsu Nupe (en-US). Punch Newspapers (2021-09-10). Retrieved on 2022-03-07.
  4. Etsu Nupe for CAI fora in New York, Canada (en-US). Vanguard News (2018-08-30). Retrieved on 2021-06-25.
  5. Philip Nyam (July 16, 2009). Etsu Nupe, Gana Present Proposal On Edu State. Nigeria Daily News. Archived from the original on 2011-07-14. Retrieved on 2010-09-04.
  6. HOPE AFOKE ORIVRI (16 July 2009). Bankole endorses call for creation of Edu State from Niger, Kogi & Kwara. Nigerian Compass. Retrieved on 2010-09-11.
  7. Management – Abuja National Mosque. www.abujanationalmosque.org. Archived from the original on 2021-10-17. Retrieved on 2021-10-12.
  8. Polygamist agrees to divorce 82 of his 86 wives, following death threats. Daily Trust (1 September 2008). Archived from the original on 2010-07-31. Retrieved on 2010-09-04.