Ụlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ụlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria
mahadum
Oge/afọ mmalite1964 Dezie
aha gọọmentiNigerian Defence Academy Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
dị na ngalaba nhazi mpagharaKaduna Dezie
nhazi ọnọdụ10°36′57″N 7°21′59″E Dezie
ọdịdị isi ụlọ ọrụKaduna Steeti Dezie
webụsaịtịhttps://nda.edu.ng/ Dezie
Map

Nigerian Defence Academy (NDA) bụ mahadum ndị agha nke dị na Kaduna, Naijiria nke na-azụ ndị isi cadets maka itinye n'ime otu n'ime ọrụ atọ nke ndị agha Naijiria: ndị agha, ndị agha mmiri, na ndị agha ụgbọelu. Ogologo oge ọzụzụ na Nigerian Defence Academy bụ afọ ise (afọ agụmakwụkwọ anọ na otu afọ agha).

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E guzobere NDA na Febụwarị 1964 dị ka mgbanwe nke Royal Military Forces Training College (RMFTC) nke Britain, nke a gbanwere aha ya ka ọ bụrụ Nigerian Military Training College (NMTC) na nnwere onwe. Ụlọ ọrụ ndị agha na-azụ ndị isi nke ndị agha Naịjirịa, ndị agha mmiri na ndị agha ụgbọelu. Klas mbụ ahụ nwere naanị ụmụ akwụkwọ iri isii na abụọ, ndị na-enye ọzụzụ bụ ndị isi na ndị agha India. Nigerian National Defence Academy (NDA) na-agbaso usoro nke NDA yiri ya na Khadakwasla, Pune, India. Onye isi mbụ nke NDA bụ Indian Army Brigadier M.R Verma. NDA toro ruo ndị ọrụ ọzụzụ niile nke Naijiria naanị n'afọ 1978.[1] N'afọ 1981 n'onwe ya malitere ọzụzụ abụọ nke ndị agha mba ọzọ. N'afọ 1985, ụlọ akwụkwọ ahụ malitere inye ndị ọrụ agha na ọzụzụ mmemme agụmakwụkwọ ma ugbu a na-enyekwa ọmụmụ post-gụsị akwụkwọ maka Msc na Ph.D maka ụmụ akwụkwọ ndị agha na ndị nkịtị. Ọrụ dị n'etiti ka bụ ọzụzụ nke ndị isi na-eto eto na afọ 5 "Regular Combatant Course" nke a na-azụ ndị cadets na mmepe nke ndị agha, agụmakwụkwọ na Character iji kụnye ọzụzụ na nkà idu ndú dịka omume kachasị mma n'ụwa niile si dị, na-agwụcha na onyinye nke nzere bachelor na onye isi ala n'ime ọkwa nke abụọ lieutenant maka ndị agha ma ọ bụ ihe yiri ya na ndị agha mmiri na ndị agha ụgbọelu maka ndị agha. Ruo n'afọ 2011, usoro a bụ maka ụmụ nwoke, ụmụ nwanyị mbụ malitere ọzụzụ na Septemba 2011. Ka ọ na-erule n'afọ 2019, ngụkọta klas cadet ya dị ihe dị ka narị abụọ na iri ise.[1]

Nhazi[dezie | dezie ebe o si]

Nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi agha ugbu a bụ Major General John Ochai. Ọ nọchiri Major Gen Ibrahim Manu Yusuf.[2]

Ọdịdị ndị agha[dezie | dezie ebe o si]

  • Isi ụlọ ọrụ
  • Directorate of Military Training
  • Direction of Administration[3]
    • Ụlọ Ọgwụ NDA
    • NDA Provost Command
    • Ndị Agha Nchịkwa
    • MIR 92
    • 37 NDA Demonstration Battalion[4]
    • Òtù NDA
    • Ngalaba Na-ahụ Maka Okpukpe
    • Ngalaba Iwu
    • Ndị Ọrụ Obodo
    • NDA National Youth Service Corps
  • Direction nke ICT
  • Directorate of Logistics
  • Ndị Agha Mmụta
  • Nchịkọta Nhazi
  • Ngalaba Na-ahụ Maka Ego

Ndị ọkà mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Ọdịdị agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ Akwụkwọ nke Postgraduate Studies
  • Ịbanye n'Ụlọ Akwụkwọ Nsọ
  • Ntinye na postgraduate
  • Ngalaba Injinịa
  • Ngalaba sayensị
  • Ngalaba nke nka na sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya
  • Ngalaba Sayensị Ndị Agha
  • Ngalaba nke Management Science

Ọ́bá Akwụkwọ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọbá akwụkwọ nke Nigerian Defence Academy bụ isi ọbá akwụkwọ na-akwado ma nkuzi ma ọzụzụ agha. Ọbá akwụkwọ ahụ nwetara ma mepụta ihe ọmụma nke na-egbo mkpa ozi nke cadets, ndị otu ngalaba, ndị isi na ndị ọrụ nkịtị.[5] A malitere ọbá akwụkwọ ụlọ akwụkwọ ahụ na ngwụcha afọ 1963 iji mee ka ọ dịkwuo mfe ma melite mmụta dị irè.[6] E mechara bufee Ọbá Akwụkwọ ahụ n'ebe na-adịgide adịgide na 16 nke June 2009 maka nkuzi na mmụta dị irè iji mezuo ebumnuche na onye na-elekọta Ọbá Akwụkwọ Academy ugbu a bụ Umar Lawal.[5][7]

Ihe Ndị Na-eme Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

  • Ụlọ Ọrụ Maka Echiche Dị Oké Mkpa, Ịkụzi Ihe na Ịmụta Ihe
  • Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Nnyocha na Akwụkwọ
  • Ngalaba Atụmatụ Mmụta
  • Research Methodology Office (RMO)
  • Directorate for Collaborations, Affiliations and Linkages

Ndụ ụmụ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Agha Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Cadet Brigade (CB) bụ otu n'ime ndị isi nke NDA. E nwere ngụkọta nke 2,990 Regular Combatant cadets na Academy na 12 allied cadets si Burkina-Faso, Sierra Leone, Republic of Congo, Cameroon na Liberia. Onye isi ndị agha na-eduzi Brigade ma họpụta ya dị ka Cadets Brigade Commander (CBC). CB nwere ihe ndị a:

  • Isi ụlọ ọrụ
  • Ndị Agha Mogadishu
  • Ndị agha Dalet
  • Ndị Agha Abyssinia
  • Ndị Agha Burma
  • Ndị Agha Ashanti
  • Ndị agha Colito
  • Ngalaba Na-enye Ndụmọdụ
  • Ngalaba Nkwadebe
  • Ụlọ Ọrụ Magazin Valiant

Òtù NDA[dezie | dezie ebe o si]

NDA Band na-ahụ maka ịnye egwu ndị agha n'oge ndị agha dịka POP, ịkụ azụ, abalị nri abalị yana egwu egwu maka nnọkọ mmekọrịta dị ka emume agbamakwụkwọ, ihe omume ọgba aghara ma ọ bụ dịka ọnọdụ si kwuo. NDA Band nke onye enyemaka onye nduzi egwu (ADOM) duziri.  

Abụ NDA[dezie | dezie ebe o si]

Okwu[8]
Academy, academy m, academy anyị.

Nne nke ndị agha Afrịka.

Academy of wonders, fascination and adventures.

Nne Academy nke General, Admirals na Air Marshals niile.

Ị bụ n'ezie ebe a na-anọ amụ ọrụ na obi ike na mmeri.

Academy nke ncheta, nrọ na ọhụụ a na-apụghị ihichapụ echefu.

Academy, n'ime gị, aghọtara m ikike m na n'ime unu ka m bụ ihe m bụ.

Ruo mgbe ebighi ebi ụlọ akwụkwọ, ogologo oge ụlọ akwụkwọ ahụ ga-adị ndụ

Ruo mgbe ebighi ebi ụlọ akwụkwọ nchekwa nke Naijiria...

Ndị ọchịagha[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta nke NDA Commandants:

  1. Brigadier M.R. Varma (1964 - 1969) (onye India na 1st Commandant nke NDA)
  2. Major General David Ejoor (Jenụwarị 1969 - Jenụwarị 1971) (1st Nigerian Commandant)
  3. Major General Robert Adeyinka Adebayo (Jenụwarị 1971 - Machị 1971)
  4. Major General Eyo Okon Ekpo (March 1971 - February 1975)
  5. Brigadier Illiya Bisalla (February 1975 - August 1975)
  6. Brigadier Gibson Jalo (August 1975 - January 1978)
  7. Brigadier E.S. Armah (Jenụwarị 1978 - Julaị 1978)
  8. Brigadier Joseph Garba (July 1978 - July 1979)
  9. Brigadier Zamani Lekwot (July 1979 - 1982)
  10. Brigadier Abdullahi Shelleng (1982 - Jenụwarị 1984)
  11. Major General Paul Tarfa (Jenụwarị 1984 - 1985)
  12. Major General Peter Adomokai (1986 - 1988)
  13. Lieutenant General Salihu Ibrahim (1988 - 1990)
  14. Lieutenant General Garba Duba (1990 - February 1992)
  15. Lieutenant General Aliyu Mohammed Gusau (February 1992 - January 1993)
  16. Lieutenant General Mohammed Balarabe Haladu (Jenụwarị 1993 - 1994)
  17. Air Marshal Al-Amin Daggash (1994 - June 1998)
  18. Major General Bashir Salihi Magashi (June 1998 - 1999)
  19. Major General Thaddeus Ashei (2000 - 2002)
  20. Major General Okon Edet Okon (2002 - 2003)
  21. Major General Patrick Ademu Akpa (2003 - 2004)
  22. Lieutenant General Abel Akale (2004 - 2006)
  23. Major General Harris Dzarma (2006 - August 2008)
  24. Major General Mamuda Yerima (August 2008 - August 2010)
  25. Major General Emeka Onwuamaegbu (August 2010 - December 2013)[9]
  26. Major General Muhammad Inuwa Idris (December 2013 - August 2015)
  27. Major General Mohammed Tasiu Ibrahim (August 2015 - October 2017)
  28. Major General Adeniyi Oyebade (Ọktoba 2017 - Nọvemba 2019)
  29. Major General Jamilu Sarham (November 2019 - March 2021)
  30. Major General Sagir Yaro (March 2021 - April 2021)
  31. Major General Ibrahim Manu Yusuf (April 2021 - June 2023)
  32. Major General John Ochai (June 2023 - ugbu a)

Ụmụ akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

 

  • Abdulrahman Bello Dambazau, onye bụbu onyeisi ndị agha
  • Alexander Ogomudia, onye bụbu Chief of Defence Staff na Chief of Army Staff
  • Sani Abacha, onye bụbu onye ọchịchị ndị agha nke Naịjirịa
  • Muhammadu Buhari, Onye isi ala Naijiria na onye bụbu onye isi agha
  • Azubuike Ihejirika, onye bụbu onyeisi ndị agha
  • Dangiwa Umar, onye bụbu Gọvanọ nke Kaduna Steeti
  • Gideon Orkar, onye ndú ọchịchị e mere n'April 1990
  • Tukur Yusuf Buratai, onye bụbu Chief of Army Staff, Nigerian Army
  • Ibok-Ete Ekwe Ibas, onye bụbu Chief of Naval Staff, Nigerian Navy
  • Kayode Are, onye bụbu onye ndụmọdụ nchekwa mba na onye isi nchịkwa nke State Security Service
  • Maxwell Khobe, onye bụbu ECOMOG Peace-keeping Force Commander na Chief of Defence Staff, Sierra Leone
  • Emeka Onwuamaegbu Onye bụbu Onye Ọchịagha, NDA
  • Muhammad Inuwa Idris, Onye bụbu Onye Ọchịagha, NDA
  • Oladipo Diya, onye bụbu onye isi ndị agha
  • Owoye Andrew Azazi, onye bụbu Chief of Defence Staff na Chief of Army Staff
  • Sultan Sa'adu Abubakar, Sultan nke Sokoto
  • Sambo Dasuki, Onye ndụmọdụ Nchebe Mba
  • Tunji Olurin, onye bụbu gọvanọ ndị agha nke Oyo Steeti
  • Victor Malu, onye bụbu onyeisi ndị agha
  • John Michael Ogidi, onye bụbu onye ọrụ ECOMOG na Commander Corps of Signals Lagos Headquarters
  • Christopher Gwabin Musa, onye isi ndị ọrụ nchekwa

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Welcome page, NIGERIAN DEFENCE ACADEMY, www.nigeriandefenceacademy.edu.ng (2008), accessed 2009-04-20
  2. Ahmadu-Suka, Maryam. "General Jamilu takes over as 29th NDA Commandant". Daily Trust. Daily Trust.
  3. Directorate of Administration - Nigerian Defence Academy, Kaduna - Nigeria (en-US) (2021-04-27). Retrieved on 2023-07-10.
  4. Abuchi (2022-02-28). COAS operationalize 37 NDA Demonstration battalion (en-US). THE AUTHORITY NEWS. Retrieved on 2023-07-10.
  5. 5.0 5.1 Academy Library - Nigerian Defence Academy, Kaduna - Nigeria (en-US) (2021-09-13). Retrieved on 2022-12-02.
  6. Lekwot (1989). The Nigerian Defense Academy in Perspective, P45-49. 
  7. Academy Library - Nigerian Defence Academy, Kaduna - Nigeria (en-US) (2021-09-13). Retrieved on 2022-12-02.
  8. Academy Anthem - Nigerian Defence Academy, Kaduna - Nigeria (en-US) (2021-05-22). Retrieved on 2023-07-10.
  9. Shake up in the military. The Nation. Retrieved on 19 July 2015.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website
  • Nigerian Defence Academy at the Wayback Machine (archive index)

Àtụ:Universities in Nigeria