Ibok Ekwe Ibas

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ibok Ekwe Ibas
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha ezinụlọ yaIbas Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya27 Septemba 1960 Dezie
Ebe ọmụmụȮra Cross River Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụndị agha Dezie
Ọkwá o jiChief of Naval Staff (Nigeria) Dezie
ebe agụmakwụkwọỤlọ Akwụkwọ Nchebe Naijiria Dezie
ọkwa aghaadmiral Dezie

Ibok-Ete Ekwe Ibas

Chief of Naval Staff
[[ Ambassador to Àtụ:CountryPrefixThe]]
In office
Àtụ:En dash range
Preceded byVice Adm. U.O. Jibrin
Succeeded byVice Adm. A.Z. Gambo
Personal details
Born (1960-09-27) 27 Sepụtemba 1960 (age 63)[1]
Nko, Eastern Region, British Nigeria (now in Cross River State, Nigeria)
Spouse(s)Theresa Ibas
Military service
Allegiance Nigeria
Branch/service Naijiria Navy
Years of service1979 - 2021
Rank Vice Admiral
UnitChief of Naval Staff
CommandsFlag Officer Commanding, Western Naval Command
Chief Staff Officer, Naval Training Command

Ibok-Ete Ekwe Ibas GSS AM psc+ ndc MSc (amụrụ na 27 Septemba, na afọ 1960) bụ onye isi ndị agha mmiri Naijiria lara ezumike nká, onye bụ onye isi nke 22 nke ndị agha mmiri (CNS) nke ndị agha ụgbọ mmiri Naijeria site na 13 Julaị, na afọ 2015 ruo 26 Jenụwarị, na afọ 2021.[2]

Mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ibas na Nko, Cross River Steeti, Ndịda Ndịda Naijiria.[3] Ọ debanyere aha na Nigerian Defence Academy dị ka onye otu 26 Regular Course na 20 Juun, na afọ 1979 ma bụrụ onye isi ala na 1 Jenụwarị, na afọ 1983. Ọ malitere agụmakwụkwọ praịmarị ya na Nko Primary School, Nko, na afọ 1966 wee gụchaa na Big Qua Primary School. Ọ gara n'ụlọ akwụkwọ Hope Waddell Training Institute Calabar site na afọ 1972 ruo na afọ 1976. N'agbata afọ 1977 na afọ 1979, ọ gara ụlọ akwụkwọ nke Ogoja tupu ọ gaa na Nigerian Defence Academy n'afọ 1979.

Ọmụmụ agha gara na iru eru[dezie | dezie ebe o si]

Ibas agaala ọtụtụ ọmụmụ agha n'ụlọ na mba ofesi, gụnyere Sub-Lieutenant Technical Course na INS Venduruthy na India site n'Apriel, na afọ 1983 ruo Mee, na afọ 1984 na Primary Pilot Training na 301 Primary Flying Training School na Nigerian Airforce Base na Kaduna site n'Eprel, na afọ 1986 ruo Ọktoba, na afọ 1987. Ọ gara Command and Staff College, Jaji, Kaduna na Jenụwarị, na afọ 1990 wee gụchaa Junior Staff Course na June nke otu afọ ahụ. N'ọnwa Julaị afọ 1992, ọ kọrọ akụkọ na Amphibious Warfare School nke Mahadum Marine Corps nke United States na Quantico, Virginia, US, ma gụsịrị akwụkwọ na diplọma na agha amphibious na Mee afọ 1993. N'ọnwa Febụwarị afọ 1994, Ibas malitere Ọmụmụ Long nke na-ahụ maka agha n'okpuru mmiri na ụlọ akwụkwọ agha n'ime mmiri, NNS Quorra ma mechaa otu ihe ahụ n'ọnwa Febrụwarị afọ 1995. Site n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1996 ruo Julaị afọ 1997, ọ laghachiri na prestigious Armed Forces Command and Staff College Jaji, ebe ọ gụsịrị Senior Staff Course na akara dị mma. Ọ bụkwa onye gụsịrị akwụkwọ na National Defence College, Islamabad, Pakistan, ebe ọ gara National Defence Course site n'Ogost, na afọ 2005 ruo Juun, na afọ 2006. Na mgbakwunye, o nwere nzere masta na nchekwa na ọmụmụ atụmatụ na Mahadum Quaid-I-Azam na Islamabad, Pakistan.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ibas enweela ọtụtụ nhọpụta na ndị agha mmiri Naịjirịa. Dị ka midshipman, ọ rụrụ ọrụ na NNS Ruwan Yaro, NNS Obuma na NNS Aradu. O mechara rụọ ọrụ na NNS Ayam na NNS Ekpe dị ka onye na-eche nche mgbe e nyere ya ọrụ dị ka onye isi ala. O mechara bụrụ onye isi nke NNS Siri, NNS Ekun na NNS Ambe n'etiti Julai, na afọ 1993 na Ọgost, na afọ 1

1996 dị ka onye isi ọchịagha. Ọ bụ onye isi nchịkwa nke Nigerian Navy Underwater Warfare School siteOgost,una afọ st 1997 ruo Septe,mna afọ ba 1998 ma mgbe nke ahụ gasịrị, onye isi nchịk nke Forward Operating Base Ibaka site na Septe, na afọ ba 1998 ruuun, na afọ ne 2000. N'ihi ọrụ ya dị ịrịba ama na Senior Staff Course, a họpụtara ya dị ka onye nduzi na Armed Forces Command and Staff College, Jaji site naun, na afọ ne 2000 ruoun, na afọ ne 2002. O mechara laghachi na kọleji na Jenụw,ana afọ rị 2009 dị ka onye nduzi nke Ngalaba Agha Mmiri, ọkwá o nwere ruo Nọve,mna afọ ba 2010. Oge ikpeazụ ọ nọrọ na kọleji ahụ bụ dịka osote onye isi site na Jenụwarị ruo Febụw, na afọ rị 2014. Ibas bụ onye isi ụgbọ mmiri site n'April 2003 ruoun,una afọ ne 2004 ma mesịa bụrụ onye isi ndị ọrụ na CNS nke oge ahụ site naun, na afọ ne 2004 ruo ai, na afọ ly 2005. Ọ bụ onye isi ọrụ na Headquarters Western Naval Command, Lagos, site na June ruosemba, na afọ er 2006, na site nasemba,bna afọ er 2006 ruo Jwari, na afọ ry 2009, ọ bụ onye isi nke Naval Air Base, Ojo. E mechara họpụta onye isi ọrụ ahụ ka ọ bụrụ onye isi ọrụ na Headquarters, Naval Training Command, Lagos, site na Septemba 2010 ruoa Ma,cna afọ hị 2011. N'ịghọta mgbanwe ya n'ọrụ ndị ọrụ na nchịkwa, a họpụtara onye isi ọrụ ahụ na isi ụlọ ọrụ ụgbọ mmiri mbụ, dị ka onye isi nchịkwa site na Ma,cna afọ hị 2011 ruo Febụw, na afọ rị 2012 ma mesịa bụrụ odeakwụkwọ ụgbọ mmiri site na Febụi, na afọ rụ 2012 ruo Jenụwarị 2013. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ ghọrọ onye isi ọkọlọtọ na-achịkwa Western Naval Command site na Jenụw, na afọ rị 2013 ruo Jenụi, na afọ rụ 2014. A họpụtara ya ka ọ bụrụ onye isi na-ahụ maka nhazi na Febụw, na afọ rị 2014 wee bụrụ GMD / CEO nke Nigerian Navy Holdings Limited na Disemba nke otu afọ ahụ. Nke a bụ nhọpụta o nwere ruo mgbe a họpụtara ya dịka onye isi nke iri abụọ na abụọ nke ndị ọrụ ụgbọ mmiri na 13 Ju, na afọ aị 2015.

Onyinye na ihe ịchọ mma[dezie | dezie ebe o si]

N'oge ọ na-arụ ọrụ pụrụ iche na ndị agha mmiri Naịjirịa, Ibas enwetala ọtụtụ onyinye dị ùgwù, gụnyere Silver Jubilee Medal, ECOMOG Medal, Forces Service Star, Meritorious Service Star, Distinguished Service Star na General Service Star. Ndị ọzọ bụ Passed Staff Course (DAGGER) na Fellow nke NDC.

Mmekọrịta ọkachamara[dezie | dezie ebe o si]

Ibas nwere ndị otu ọtụtụ òtù ndị ọkachamara a ma ama, dị ka Nigerian Institute of International Affairs (NIIA) na Nigerian Institute for Management. Ibas agakwaala seminarị na ihe ngosi ụfọdụ n'ụlọ na mba ofesi. Ọ gara 25th International Homeland Security Exhibition na 3rd International Exhibition for Operational Units na Tel Aviv, Israel, na Juun, na afọ 2011. N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2012, ọ gakwara London International Leadership Course na London, England. Ọ nọ na United States of America na Jenụwarị, na afọ 2013 maka usoro mmepe ikike na Harvard Kennedy School, si otú a mee ka ọ bụrụ onye gụsịrị akwụkwọ na Harvard Kennedy College na US. Ọ nọ na Naval Dockyard, Lagos na Febụwarị, na afọ 2013 iji gaa nzukọ ọmụmụ ihe injinia na nhazi ụgbọ mmiri.

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Ọ lụrụ Theresa Ibas ma nwee ụmụ atọ.[5]

Ihe ntụrụndụ[dezie | dezie ebe o si]

Ibas na-enwe mmasị ịgụ, ikiri ihe nkiri na igwu golf.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndị agha mmiri Naịjirịa

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. https://web.archive.org/web/20161011114717/http://www.navy.mil.ng/General-News/112.news#.WD2IeyNFDMI Àtụ:Bare URL inline
  2. Profiles of newly appointed service chiefs by Buhari. Vanguard Nigeria (13 July 2015). Retrieved on 18 July 2015.
  3. Usman. Buhari names new Service Chiefs, NSA. Nigerian Navy. Archived from the original on 15 March 2018. Retrieved on 14 March 2018.
  4. Mass Retirement Looms In Army Following Appointment Of New Army Chief. Information Nigeria (14 July 2015). Retrieved on 18 July 2015.
  5. "Write your wills, wife of CNS advises navy officers", The Punch, May 27, 2019. Retrieved on 7 September 2020.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Media related to Ibok-Ete Ekwe Ibas at Wikimedia Commons