Yvette Cooper

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Yvette Cooper
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
aha n'asụsụ obodoYvette Cooper Dezie
Aha enyereYvette Dezie
aha ezinụlọ yaCooper Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya20 Maachị 1969 Dezie
Ebe ọmụmụInverness Dezie
Dị/nwunyeEd Balls Dezie
nwaEllie Cooper Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
ebe agụmakwụkwọBalliol College, London School of Economics and Political Science, Harvard University, Eggar's School, HSDC Alton Dezie
prefix nsọpụrụThe Right Honourable Dezie
Ebe obibiCastleford Dezie
Ebe ọrụLondon, Castleford Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịLabour Party Dezie
Ọnọdụ ahụikechronic fatigue syndrome Dezie
Onye òtù nkeLabour Friends of Israel, Fabian Society, Home Affairs Select Committee, Privy Council of the United Kingdom Dezie
webụsaịtịhttp://www.yvettecooper.com/ Dezie

Yvette Cooper (amụrụ ya na abalị iri na abuo na onwa atọ, na afọ 1969) bụ onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị mba Britain na-eje ozi dị ka odeakwụkwọ ụlọ Shadow kemgbe 2021, na mbụ site na 2011 ruo 2015. Ọ jere ozi na Gordon Brown 's Cabinet dị ka onye isi odeakwụkwọ na Treasury site na 2008 ruo 2009 yana odeakwụkwọ ọrụ na ụgwọ ezumike nka site na 2009 ruo 2010. Onye otu Labour Party, ọ bụbu onye otu nzuko omeiwu (MP) maka Normanton, Pontefract na Castleford, na mbụ Pontefract na Castleford, kemgbe 1997 .

Cooper bụ onye omebe iwu n'okpuru odeakwụkwọ steeti na ngalaba atọ n'okpuru Prime Minister Tony Blair site na 1999 ruo 2005. Ebuliri ya ka ọ bụrụ onye isi ala maka Housing na Planning na 2005, ma debe ya n'ọrụ mgbe Gordon Brown ghọrọ Prime Minister na 2007. Na 2008, a họpụtara ya na Brown's Cabinet dị ka Chief Secretary na Treasury, tupu ebuli ya na Secretary nke State for Work and Pensions na 2009. Mgbe ndị ọrụ kwụsịrị ntuli aka izugbe nke 2010, Cooper jere ozi na Ed Miliband 's Shadow Cabinet dị ka Shadow Secretary of State for Foreign and Commonwealth Affairs site na 2010 ruo 2011. Na 2011, di ya Ed Balls kwalitere na Shadow Chancellor of Exchequer ; Cooper nọchiri anya bọọlụ dị ka odeakwụkwọ ụlọ Shadow wee jee ozi ruo mgbe Labour tụfuru ntuli aka izugbe 2015 .

Na 13 Mee 2015, Cooper kwupụtara na ọ ga-agba ọsọ ịbụ onye ndu nke Labour Party na ntuli aka onye isi na-esote arụkwaghịm nke Miliband. [1] Cooper bịara nke atọ na 17.0% nke votu na agba nke mbụ, meriri Jeremy Corbyn . [2] Cooper mechara arụkwaghịm dị ka odeakwụkwọ ụlọ Shadow na Septemba 2015. Cooper bụ onye isi oche kọmitii ahọpụtara ihe gbasara ụlọ site na 2016 ruo 2021. [3] Dị ka onye na-azụ azụ, Copper chọrọ ugboro ugboro ịgbatị Nkeji edemede 50 iji gbuo oge Brexit . Ọ ghọrọ odeakwụkwọ ụlọ nke Shadow ọzọ na ngbanwe Keir Starmer 's Nọvemba 2021 .

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Cooper na 20 Maachị 1969 na Inverness, Scotland. Nna ya bụ Tony Cooper, onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke Òtù Na-ahụ Maka Ndị Ọrụ Na-ahụ Maka Ụlọ Ọrụ, onye bụbu onye isi na-abụghị onye isi nchịkwa nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ngwá Agha Nuklia na onye bụbu onyeisi oche nke Ụlọ Ọrụ Na-ahụ Maka Ngwá Agha Nuclear Britain . [4] Ọ bụkwa onye ndụmọdụ gọọmentị na Panel Advisory Energy. [5] Nne ya, June, bụ onye nkuzi mgbakọ na mwepụ. [6]

Ọ gụrụ akwụkwọ na Eggar's School, ụlọ akwụkwọ zuru oke na Holybourne, na Alton College, ha abụọ na Alton, Hampshire . Ọ gụrụ Philosophy, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụnụba na kọleji Balliol, Oxford, wee nweta akara ugo mmụta nsọpụrụ nke mbụ. [7] Ọ nwetara akara ugo mmụta Kennedy na 1991 ka ọ gụọ akwụkwọ na Mahadum Harvard, wee gụchaa akwụkwọ mmụta postgraduate ya na MSc na Economics na London School of Economics . [8]

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Cooper malitere ọrụ ya dị ka onye nyocha amụma amụma akụ na ụba maka Shadow Chancellor John Smith na 1990 tupu ọ rụọ ọrụ na Arkansas maka Bill Clinton, onye nhọpụta nke Democratic Party maka Onye isi ala United States, na 1992. Mgbe afọ ahụ gasịrị, ọ ghọrọ onye ndụmọdụ ndụmọdụ nke Shadow Chief Secretary to Treasury, Harriet Harman . [7]

Mgbe ọ dị afọ 24, Cooper mepụtara ọrịa ike ọgwụgwụ na-adịghị ala ala, nke were ya otu afọ iji gbakee. [6] Na 1994 ọ kwagara ịghọ onye nyocha na Center for Economic Performance . Na 1995, ọ ghọrọ onye nta akụkọ gbasara akụ na ụba nke The Independent, nọgidere na akwụkwọ akụkọ ruo mgbe nhoputa ya na House of Commons na 1997. [7]

Onye omeiwu[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Cooper ka ọ bụrụ onye ọrụ nchekwa nke Pontefract na Castleford na ntuli aka izugbe na afọ 1997, mgbe osote Ọkà Okwu Geoffrey Lofthouse kwuputara ezumike nka ya. O ji otutu vootu 25,725 jigidere oche maka Labour, ma kwuo okwu nwata ya na Commons na 2 Julaị 1997, na-ekwu maka mgba nke mpaghara ya na enweghị ọrụ. [9] O jere ozi afọ abụọ na Kọmitii Nhọrọ nke Mmụta na Ọrụ .

Mgbe Gordon Brown ghọrọ Prime Minister, a kpọrọ Cooper ka ọ bịa nzukọ ndị minista dị ka onye minista na-ahụ maka ụlọ. Obere oge ka ọ nwetarq ọrụ ahụ, a chọrọ ka ọ webata atụmatụ HIPS . Dị ka onye na-ede akwụkwọ akụkọ Conservative Matthew Parris si kwuo, Cooper tụrụ ime HIPS ma zere ịkatọ kpọmkwem maka nsogbu ya n'ihi njikọ ya na Brown. [10]

Cooper dị ka onye minista na-ahụ maka ụlọ na 2007

Gọọmentị ndị ọrụ n'okpuru Brown achọpụtala ụlọ dị ọnụ ala dịka otu n'ime ebumnauche ya. Na ọnwa nke asaa na afọ 2007, Cooper kwupụtara na House of Commons na "ọ gwụla ma anyị na-eme ihe ugbu a, site na afọ 2026 ndị na-azụ ahịa oge mbụ ga-achọpụta na ọnụ ahịa ụlọ dị okpukpu iri karịa ụgwọ ọnwa ha. Nke ahụ nwere ike ịkpata enweghị ahaghị nhata n'etiti ọha na eze na ikpe na-ezighị ezi. Akụkụ ọ bụla nke mba ahụ chọrọ ụlọ dị ọnụ ala karịa - na North na South, n'ime obodo na ime obodo."

Na afọ 2008, Cooper ghọrọ nwanyị mbụ na-eje ozi dị ka Chief Secretary na Treasury ebe o tinyere aka na ibu Northern Rock n'ime ọha mmadụ. Dị ka di ya, Ed Balls, abụrụlarị onye minista, nkwalite ya pụtara na ha abụọ ghọrọ di na nwunye mbụ ga-anọdụ n'ụlọ ọrụ ọnụ. [11]

Na afọ 2015, a họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị na-eme ntuli aka anọ maka ndị ọrụ Labour na-esote mmeri nke otu ahụ na ntuli aka n'ozuzu 2015 na arụkwaghịm nke Ed Miliband . Ndị omeiwu 59, ndị omeiwu 12, 109 CLP, otu ndị ọrụ abụọ jikọrọ aka na otu ọha mmadụ . [12] [13] [14] Akwụkwọ akụkọ Guardian kwadoro Cooper dị ka "onye kachasị mma" iji nye ọhụụ siri ike ma jikọta nnọkọ ahụ mgbe nkwenye New Statesman toro ahụmahụ ya. [15] [16] Onye bụbu Mịnịsta Ala Gordon Brown kwadoro Cooper n'ihu ọha dị ka nhọrọ mbụ ya maka onye ndu, dị ka onye bụbu odeakwụkwọ ụlọ Alan Johnson mere . [17] [18]

Starmer Shadow Cabinet: 2021– dị ugbu a[dezie | dezie ebe o si]

Cooper lụrụ Ed Balls na 10 Jenụwarị 1998 [19] na Eastbourne . Di ya bụ odeakwụkwọ akụ na ụba na akụ na gọọmentị Tony Blair na odeakwụkwọ nke steeti maka ụmụaka, ụlọ akwụkwọ na ezinụlọ n'okpuru Gordon Brown, mgbe ahụ na mmegide bụ Shadow Chancellor nke Exchequer na onye ndoro-ndoro na ntuli aka onye isi nke ndị ọrụ 2010 . Di na nwunye ahụ nwere ụmụ nwanyị abụọ (Ellie na Maddie) na otu nwa nwoke (Joel). [20]

Cooper ebipụtala akwụkwọ abụọ akpọrọ 'Ọ Na-ekwu: Ike nke olu ụmụ nwanyị' na 'Ọ na-ekwu: Okwu ụmụ nwanyị nke gbanwere ụwa, site na Pankhurst ruo Greta' ewepụtara na Nọvemba 2019 na Ọktọba 2020 n'otu n'otu. [21] [22]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Yvette Cooper announces candidacy for Labour leadership", The Guardian, 13 May 2015. Retrieved on 4 June 2015.
  2. Kuenssberg. "Jeremy Corbyn wins Labour leadership contest", BBC News, BBC, 12 September 2015. Retrieved on 12 September 2015.
  3. Yvette Cooper elected Chair of Home Affairs Committee. UK Parliament (October 2016). Archived from the original on 22 October 2016. Retrieved on 21 October 2016.
  4. Yvette Cooper Official website. Yvette Cooper MP (20 February 2009). Archived from the original on 28 September 2010. Retrieved on 28 September 2010.
  5. Tony Cooper is new Chairman of BNIF. Nuclear Industry Association (28 June 2002). Archived from the original on 10 June 2009.
  6. 6.0 6.1 Brooks. "Yvette Cooper profile: 'You don't have to choose between head and heart'", The Guardian, 13 August 2015. Retrieved on 13 August 2015.
  7. 7.0 7.1 7.2 Cooke. "Yvette Cooper interview: Labour's quiet contender", The Guardian, 1 March 2014. Retrieved on 1 June 2013. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "theguardian" defined multiple times with different content
  8. Woman's Hour Power List – Rt Hon Yvette Cooper MP. BBC Radio 4. BBC. Archived from the original on 24 April 2019. Retrieved on 9 July 2019.
  9. House of Commons Debates 2 July 1997 col 387–91. Hansard. Archived from the original on 16 July 2012. Retrieved on 28 July 2012.
  10. Parris. "Why heroic Ruth should have been in Gordon's book", The Times, 31 May 2007.
  11. "The Cabinet: Who's Who", BBC News, 30 November 2009. Retrieved on 20 November 2011.
  12. Who nominated who for the 2015 Labour leadership election?. New Statesman (15 June 2015). Archived from the original on 5 July 2015. Retrieved on 26 March 2017.
  13. Which CLPs nominated who in the 2015 Labour leadership contest?. New Statesman (1 August 2015). Archived from the original on 12 March 2017. Retrieved on 26 March 2017.
  14. "Which unions have backed Corbyn or Smith in the Labour leadership contest?", LabourList, 11 August 2016. Retrieved on 26 March 2017.
  15. "The Guardian view on Labour's choice: Corbyn has shaped the campaign, but Cooper can shape the future", The Guardian, 13 August 2015. Retrieved on 26 March 2017.
  16. The NS Leader: the choice before Labour. New Statesman (19 August 2015). Archived from the original on 28 February 2017. Retrieved on 26 March 2017.
  17. Kunal Dutta. "Gordon Brown endorses Yvette Cooper for Labour leader as Andy Burnham warns wrong choice could bring 'two decades of the Tories'", The Independent, 25 August 2015. Retrieved on 26 August 2015.
  18. Waugh (3 August 2015). Alan Johnson To Back Yvette Cooper For Labour Leader. HuffPost. Archived from the original on 27 March 2017. Retrieved on 26 March 2017.
  19. (2011) Debrett's People of Today 2011, Extract Editions. Retrieved on 8 August 2011. 
  20. "Health minister celebrates birth", The Daily Telegraph, 27 August 2001. Retrieved on 14 June 2010.
  21. She Speaks: Women's Speeches That Changed the World, from Pankhurst to Greta by Yvette Cooper. Waterstones.
  22. She Speaks: Power of Women's voices by Yvette Cooper.. Booktopia.


Mmalite ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Cooper na abalị iri abụo na onwa nke ato na afọ 1969 na Inverness, Scotland. Nna ya bụ Tony Cooper, onye bụbu odeakwụkwọ ukwu nke otu ndị ọrụ Atụmanya, onye bụ onye isi na-abụghị onye isi nke Nuclear Decommissioning Authority na onye bụbu onye isi oche nke British Nuclear Industry Forum. Ọ bụkwa onye ndụmọdụ gọọmentị na Energy Advisory Panel. Nne ya, June, bụ onye nkuzi mgbakọ na mwepụ.[1]

Ọ gụrụ akwụkwọ na Eggar's School, ụlọ akwụkwọ zuru oke na Holybourne, na Alton College, ha abụọ dị na Alton, Hampshire. Ọ gụrụ nkà ihe ọmụma, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba na Balliol College, Oxford, ma gụsịrị akwụkwọ na akara ugo mmụta nke mbụ. O ritere Kennedy Scholarship na afọ1991 iji gụọ akwụkwọ na Mahadum Harvard, ọ gụsịrị akwụkwọ ya na MSc na Economics na London School of Economics.

Mmalite ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Cooper malitere ọrụ ya dị ka onye na-eme nchọpụta iwu akụ na ụba maka Shadow Chancellor John Smith na afọ 1990 tupu ọ rụọ ọrụ na Arkansas maka Bill Clinton, onye a họpụtara ya na Democratic Party maka onye isi ochichi nke mba United States, na afo 1992. Dị ka oji di n'afọ ahụ, ọ ghọrọ onye ndụmọdụ iwu nke onye isi odeakwụkwọ na Ebe ana echekwa ego, Harriet Harman.[2]

Mgbe ọ dị afọ iri abụọ na anọ, Cooper malitere ọrịa ike ọgwụgwụ na-adịghị ala ala, nke ọrịa ra ma gbake kwa na otu afo. Na afọ 1994, ọ kwagara ịghọ onye na-eme nnyocha na Centre for Economic Performance. Na afọ 1995, ọ ghọrọ onye isi na-ede akụkọ akụ na ụba nke The Independent, na-anọ na akwụkwọ akụkọ ahụ ruo mgbe a họpụtara ya na House of Commons na afọ 1997.[2]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Cooper lụrụ Ed Balls na abalị iri na onwa nke mbu, na afọ 1998 na Eastbourne. Di ya bụ odeakwụkwọ akụ na ụba na ebe ana echekwa ego na gọọmentị Tony Blair na odeakwụkwọ nke steeti maka ụmụaka, ụlọ akwụkwọ na ezinụlọ n'okpuru Gordon Brown, mgbe ahụ na mmegide bụ Shadow Chancellor of the Exchequer na onye na-azọ ọkwa na ntuli aka ndị isi Labour Party nke afọ 2010. Di na nwunye a nwere ụmụ nwanyị abụọ (Ellie na Maddie) na otu nwa nwoke (Joel).

Cooper ebipụtala akwụkwọ abụọ akpọrọ 'She Speaks: The power of Women's voices' na 'She Speaks: Women's Speeches Nke gbanwere uwa, site na Pankhurst rue Greta' nke ewepụtara na onwa nke iri na otu na afọ 2019 na onwa nke iri na afọ 2020 n'otu n'otu.

Onye omeiwu[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Cooper ịzọ ọkwa onye ọrụ nchekwa nke Pontefract na Castleford na ntuli aka n'ozuzu na afọ 1997, mgbe osote onye isi okwu Geoffrey Lofthouse kwupụtara ezumike nká ya. Ọ nọgidere na oche maka ndị ọrụ na ọtụtụ votu 25,725, ma kwuo okwu izizi ya na Commons na onwa asaa, na afo 1997, na-ekwu banyere ọgụ mpaghara ya na enweghị ọrụ. Ọ rụrụ ọrụ afọ abụọ na Kọmitii Mmụta na Ọrụ.

Gọọmentị Blair na Brown: 1999–2010[dezie | dezie ebe o si]

Na afọ 1999, a kwalitere ya dị ka onye odeakwụkwọ nke ndị omeiwu na Ngalaba Ahụike. Dị ka onye ozi ahụike, Cooper nyere aka mejuputa mmemme Sure Start. Na ọkwa a, ọ bụkwa onye ozi gọọmentị Britain mbụ n'akụkọ ihe mere eme iji were ezumike ọmụmụ. Site na afọ 2002 rue na afọ 2003, Cooper bụ odeakwụkwọ ndị omeiwu nke Ngalaba Lord Chancellor.

Na afọ 2003, ọ ghọrọ onye odeakwụkwọ ndị omeiwu na-ahụ maka mmegharị na ụlọ ọrụ nke osote onye isi ala na-ahụ maka mmegharị coalfield. Mgbe ntuli aka nke afọ 2005 gasịrị, a kwalitere ya ka ọ bụrụ Mịnịsta, dị ka Mịnịsta nke Steeti maka Ụlọ na Atụmatụ nke dị na Ngalaba Maka Obodo na Gọọmenti Obodo site na 2006.

Mgbe Gordon Brown ghọrọ Prime Minister, a kpọrọ Cooper ka ọ gaa nzukọ kabinet dị ka Housing Minister. N'oge na-adịghị anya mgbe ọ malitere ọrụ ahụ, a chọrọ ka ọ webata atụmatụ HIPS. Dị ka onye edemede Conservative Matthew Parris si kwuo, Cooper tụụrụ ime HIPS mana ọ zere nkatọ kpọmkwem maka nsogbu ya n'ihi njikọ ya na Brown.

Cooper dị ka Mịnịsta na-ahụ maka ụlọ na afo 2007

Gọọmentị ndị ọrụ na okpuru Brown achọpụtala ụlọ dị ọnụ ala dị ka otu n'ime ebumnuche ya. Na ọnwa nke asaa, na afọ 2007, Cooper kwupụtara na House of Commons na "ọ gwụla ma anyị na-eme ihe ugbu a, site na afọ 2026 ndị na-azụ ahịa oge mbụ ga-ahụ ọnụ ahịa ụlọ nkezi okpukpu iri nke ụgwọ ọrụ ha. Nke ahụ nwere ike ibute elekọta mmadụ ahaghị nhata na ikpe na-ezighị ezi. Mba ọbụla chọrọ ụlọ ndị dị ọnụ ala karị - na North, na South, n'obodo ukwu na ime obodo.

Na afọ 2008, Cooper ghọrọ nwanyị mbụ jere ozi dị ka onye isi odeakwụkwọ na ebe ana echekwa ego. O tinyere aka na iwere Northern Rock n'aka ọha. Dị ka di ya, Ed Balls, bụ onye minista, nkwalite ya pụtara na ha abụọ ghọrọ di na nwunye mbụ nọ na kabinet ahu.

Na afọ 2009, a họpụtara Cooper dị ka odeakwụkwọ nke Steeti maka ọrụ na ụgwọ ezumike nká ma weghara ya na-eduga na Welfare Reform Act 2009 nke gụnyere usoro iji gbasaa ojiji ibido uru iji manye ndị na-enweghị ọrụ ịchọ ọrụ. Ọtụtụ ndị na-eme mkpọsa - gụnyere Child Poverty Action Group (CPAG) - gbara Cooper ume ka ọ tụgharịa uche na usoro ndị ọrụ, na-arụ ụka kama na ịbawanye nkwado maka ndị na-achọ ọrụ dị mkpa iji kpochapụ ịda ogbenye ụmụaka.

Ebubo màkà mmefu ego[dezie | dezie ebe o si]

  1. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named guardian-20150813
  2. 2.0 2.1 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named theguardian