Jump to content

Zakes Mda

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Zakes Mda
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya6 Ọktoba 1948 Dezie
Ebe ọmụmụHerschel, Sterkspruit Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
ụdị ọrụ yaliterature, drama, pedagogy, visual arts, art of painting Dezie
onye were ọrụOhio University Dezie
ebe agụmakwụkwọOhio University Dezie
Ọrụ ama amaEtisalat Prize for Literature Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Zanemvula Kizito Gatyeni "Zakes / Mda ( / ˈzɛɪk s mˈdɑː / ) ( amụrụ 1948) bụ onye edemede South Africa, onye na-ede uri na onye ode akwụkwọ . Ọ nwetala nnukwu ihe nrite agụmagụ South Africa na Britain maka akwụkwọ akụkọ na egwuregwu ya. Ọ bụ nwa onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị AP Mda .

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Zanemvula Mda mụrụ na Herschel, South Africa, na 1948. [1] ma mechaa Asambodo Overseas Cambridge na Peka High School, Lesotho, na 1969. Ọ gbasoro BFA ya (Akụkụ Visual na Akwụkwọ) na International Academy of Arts and Literature, Zurich, Switzerland, na 1976. Ọ gụchara MFA (Theater) na MA (Mass Communication and Media) na 1984 na Mahadum Ohio, United States. Ọ gụchara PhD na Mahadum Cape Town, South Africa na 1989.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ malitere ibipụta ọrụ ya, ọ nakweere aha pen Zakes Mda. Na mgbakwunye na ide akwụkwọ akụkọ na egwuregwu, ọ kuziri Bekee na ihe okike na South Africa na United Kingdom.

Na nso nso a, ọ gara United States, ebe ọ ghọrọ prọfesọ na ngalaba Bekee na Mahadum Ohio dị na Athens, Ohio . [2] Ọ bụbu onye prọfesọ ọbịa na Mahadum Yale na Mahadum Vermont . Dịka nke Julaị 2021, ọ bụ onye nkuzi na mmemme agụmakwụkwọ dị elu na Mahadum Johns Hopkins . [3]

Ọrụ edemede[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ mbụ Mda, Ụzọ nke ịnwụ anwụ (1995), na-ewere ọnọdụ n'ime afọ mgbanwe nke gosipụtara mgbanwe South Africa ka ọ bụrụ mba onye kwuo uche ya. Ọ na-agbaso àgwà Toloki. Mgbe ọ chọtara onwe ya n'ụkọ, ọ na-emepụta ọrụ dịka "Onye Ọkachamara Ọkachamara". Ọ na-agafe obodo ime ihe ike nke obodo South Africa nke a na-akpọghị aha, na-achọta ịhụnanya ochie n'etiti ọgụ dị n'etiti obodo na obodo ndị squatter .

Obi nke Redness (2000), akwụkwọ akụkọ nke atọ nke Mda, sitere na akụkọ ntolite nke Nongqawuse, onye amụma nwanyị Xhosa nke amụma ya kpalitere ogbugbu ehi nke 1856–1857 . Omenala Xhosa kewara n'etiti ndị kwere ekwe na ndị na-ekweghị ekwe, na-agbakwunye na nsogbu ọha mmadụ dị adị, ụnwụ nri na ndakpọ obodo. A kwenyere na mmadụ 20,000 nwụrụ n'ihi agụụ n'oge ahụ. N'ime akwụkwọ akụkọ ahụ, Mda na-aga n'ihu na azụ n'etiti ụbọchị dị ugbu a na oge Nongqawuse iji gosi mgbagwoju anya n'etiti akụkọ ihe mere eme na akụkọ ifo. Ọ na-egosi ọdịnihu a na-ejighị n'aka nke ọdịbendị nke mmekọrịta ya na ndị agha na-achị Alaeze Ukwu, yana òtù obodo nke ha, na-eyi egwu imenyụ ụlọ ha nke Qolorha-site-Oké Osimiri.

Akụkọ Mda banyere igbu ehi na-adọta nke ukwuu na nke ọkọ akụkọ ihe mere eme Jeff Peires n'akwụkwọ ya bụ The Dead Will Arise (Mda kwetara na nke a ná mmalite akwụkwọ akụkọ ya). Dịka Peires, Mda na-akọwapụta Mhlkaza, nwanne nna Nongqawuse na otu n'ime ndị isi egwuregwu na mmemme ahụ, ya na William Goliath, onye mbụ Xhosa nke e mere baptizim na chọọchị Anglịkan.

Akwụkwọ Mda nke 2011, Mgbe ụfọdụ enwere ihe efu, nke New York Times kọwara dị ka "ntụgharị uche dị ukwuu na nke na-agbanwe agbanwe": "Akara mbụ, mgbe ahụ nhọrọ, emeela Mda ka ọ bụrụ onye na-abụghị onye na-adịgide adịgide nke so na obodo atọ - Lesotho, South Africa na United States - bụ ndị jerela ozi dị ka ebe obibi nwa oge, ọ na-ede site n'ime ọnọdụ mkpata nke ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-ekweta na ndụ a chụpụrụ na-eweta echiche ọhụrụ mana ọ na-efu egwu egwu nke enweghị nkwekọrịta n'ime, na ogbo na na peeji nke Mda achọtawo a dị iche iche ụdị continuity site na-anọgidesi ike ọnụnọ nke pụrụ ichetụ n'echiche nwe ya, na a miri unsettled ndụ, ọ zụlitere a ikike ịchọta n'ime okike omume onwe ya ọhụrụ, ịtụte ụdịdị. nke mbata." [4]

Na 8 June 2012, Mda nwetara nzere doctorate nke Mahadum Cape Town maka ntinye aka ya na akwụkwọ ụwa. Asụgharịla akwụkwọ akụkọ ya n'asụsụ 21, gụnyere nsụgharị nke Ụzọ ịnwụ anwụ gaa na Turkish.

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

Na 2004, a kpọrọ Madonna nke Excelsior otu n'ime akwụkwọ iri South Africa kacha elu e bipụtara na Decade of Democracy. [ a chọrọ nkọwa ]

Onyinye maka odee Mda
Afọ Ọrụ Ihe nrite Nsonaazụ Ref.
1978 Anyị ga-abụ abụ maka ala nna Amstel Playwright nke Year Award Award Merit Pụrụ Iche
1979 Ugwu ahụ Amstel Playwright nke Year Award Onye mmeri
1997 Ụzọ nke ịnwụ anwụ Nrite akwụkwọ M-Net Onye mmeri [5]
2001 Obi nke ọbara ọbara Nrite ndị ode akwụkwọ Commonwealth maka akwụkwọ kacha mma: Africa Onye mmeri [6]
2001 Obi nke ọbara ọbara Hurston-Wright Legacy Award Onye mmeri [7]
2001 Obi nke ọbara ọbara Akwụkwọ akụkọ ifo <i id="mwpQ">Sunday Times</i> Onye mmeri [8]
2017 Obere anwụ Ihe nrite akụkọ ifo Barry Ronge Onye mmeri [9]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • (1977) Ederede South Africa ọhụrụ
  • (1979) Anyị ga-abụ abụ maka ala nna
  • (1979) Ọgwụgwụ nwụrụ anwụ
  • (1979) mgbanaka olu gbara ọchịchịrị
  • (1980) Ugwu
  • (1982) Amachibidoro: Egwuregwu maka Redio
  • (1982) Ọkụ n'oge okpomọkụ
  • (1986) Bits of Debris: Abụ nke Zakes Mda
  • (1988) Na ụmụ agbọghọ na uwe ha na Sunday
  • (1989) Ọṅụ Agha
  • (1990) Egwuregwu Zakes Mda
  • (1991) Akụkọ ịhụnanya nke Nun
  • (1992) Soho Square
  • (1993) Mgbe ndị mmadụ na-egwu ndị mmadụ
  • (1993) Na ụmụ agbọghọ na uwe Sunday ha: Ọrụ anọ
  • (1995) Ụzọ nke ịnwụ anwụ
  • (1995) Ọ na-eji Ọchịchịrị egwu egwu
  • (1998) Melville 67
  • (2000) Obi nke Redness
  • (2002) Madonna nke Excelsior
  • (2002) Nzuzu, mgbịrịgba na mkpa iri nri: Satires atọ
  • (2005) Onye na-akpọ Whale
  • (2007) Cion
  • (2009) Black diamond
  • (2011) Mgbe ụfọdụ enwere ihe efu: Memoirs of an Outsider
  • (2012) Nwanyị anyị nke Benoni
  • (2013) Ndị na-ese ihe nke Mapungubwe
  • (2014) Rachel's Blue
  • (2015) Obere anwụ
  • (2019) Zulus nke New York
  • (2021) Abụ ndị njem ụzọ

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

na-agbakwunye na nsogbu ọha mmadụ dị adị, ụnwụ nri na ndakpọ obodo. A kwenyere na mmadụ 20,000 nwụrụ n'ihi agụụ n'oge ahụ. N'ime na 1976. Ọ gụchara MFA (Theater) na MA (Mass Communication and Media) na 1984 na

  1. Zanemvula Kizito Mda. South African History Online. SAHO. Archived from the original on 21 March 2024. Retrieved on 21 March 2024.
  2. English Department (en). www.english.ohiou.edu. Archived from the original on 21 December 2015. Retrieved on 27 September 2018.
  3. Zakes Mda (en). Johns Hopkins University. Archived from the original on 26 July 2021. Retrieved on 26 July 2021.
  4. Nixon. "Memories of South Africa During and After Apartheid", The New York Times, 27 January 2012. Retrieved on 26 July 2023.
  5. De Waal (2000-03-17). A decade of prizes (en-ZA). The Mail & Guardian. Archived from the original on 2 August 2023. Retrieved on 2021-11-14.
  6. Commonwealth Writers' Prize Regional Winners 1987–2007. Commonwealth Foundation. Archived from the original on 23 October 2007.
  7. The Hurston/Wright Legacy Award (en). African American Literature Book Club. Archived from the original on March 31, 2023. Retrieved on 2024-04-29.
  8. Previous winners of the Alan Paton Award and the Sunday Times Fiction Prize. The Sunday Times (4 June 2007). Archived from the original on 26 February 2009.
  9. Malec (25 June 2017). Zakes Mda and Greg Marinovich win Sunday Times Literary Awards. JRB. Archived from the original on 19 April 2018. Retrieved on 19 April 2018.