Zu'bi M.F. Al-Zu'bi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Zu'bi M.F. Al-Zu'bi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịJọdan Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Mee 1977 Dezie
Ebe ọmụmụAmman Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
onye were ọrụUniversity of Jordan Dezie
ebe agụmakwụkwọDurham University Dezie

A mụrụ Zu'bi M.F. Al-Zu'bi na 1977 na Amman, Jọdan, dị ka nwa nke abụọ n'ime ụmụ itoolu. Ọ natara B.Sc. ya. na Business Administration site na Mahadum Mu'tah na Amman, gụsịrị akwụkwọ nke mbụ na klas ya na ọdịiche. Mgbe nke ahụ gasịrị, ọ kụziri na New English School (Jordan) dị ka onye nkuzi Business Studies na mmemme IGSCE. Zu'bi natara M.B.A. ya na Mahadum Jọdan na 2002 wee nabata ọkwa dị ka prọfesọ na ngalaba Business Management ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ.

N'afọ 2003, e nyere ya agụmakwụkwọ site na Mahadum Jọdan iji chụsoo ọmụmụ doctoral na United Kingdom, na Mahadum Durham. Na Durham, Zu'bi gara n'ihu na-akụzi ihe ọmụmụ nke undergraduate na Masters, ma rụọkwa ọrụ ugboro abụọ n'usoro dị ka onye isi oche nke kọleji ya, Ustinov College, [1] ebe o chepụtara ụkpụrụ mbụ nke kọlejin ahụ, "Diversitate Valemus". [2][3] ndị ọzọ [4] ma ama ọ rụzuru mgbe ọ nọ na Mahadum Durham gụnyere nhọpụta ya site n'aka ụmụ akwụkwọ Mahadum durham dị ka onye isi oche kọleji kachasị mma [1] na ịghọ onye Jọdan mbụ nwere mkpakọrịta nke Higher Education Academy . [2] [5] natara Ph.D. ya na 2008.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ laghachiri Jọdan, a họpụtara Zu'bi ozugbo ka ọ bụrụ onye enyemaka Dean nke Faculty of Business na Mahadum Jọdan. N'oge na-adịghị anya, n'afọ 2010, o bipụtara akwụkwọ mbụ ya, na nhazi nke ọtụtụ mmadụ, nke sitere na thesis PhD ya. [3]'afọ 2011, ọ ghọrọ onye isi oche nke ngalaba Business Management, ma duzie ọtụtụ kọmitii gbasara ogo agụmakwụkwọ ka elu, mmepe nke ngalaba onwe, na mmemme ọzụzụ nke mmekọrịta mba na mba.

Zu'bi arụwokwa ọrụ na Mahadum Columbia Middle East Research Center (CUMERC) n'usoro ihe omume na nzukọ ọmụmụ ihe iji kwurịta mgbanwe akụ na ụba na Jọdan n'etiti Arab Spring. O bipụtara ọtụtụ edemede banyere akụ na ụba Jọdan, ihe ọhụrụ, nhazi ọha, na mgbanwe ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba na Middle East.

N'afọ 2013, Zu'bi ghọrọ Dean nke ụlọ akwụkwọ azụmahịa nke Mahadum Jọdan . [6] N'otu afọ ahụ, o bipụtara akwụkwọ ya nke abụọ (Operations Management) na Render and Heizer site na Pearsons Publishing; nke mere ka ọtụtụ ndị nwee mmasị na ọrụ azụmaahịa na Middle East n'ihi enweghị nghọta n'oge ahụ banyere ọdịbendị nhazi nke na-achịkwa ụlọ ọrụ site na Morocco ruo United Arab Emirates. Ka e mesịrị n'afọ ahụ, o ritere ihe nrite onye nchọpụta kacha mma na Jọdan maka ihe ịga nke ọma nke mbipụta a nwetara. na 2016 ọ ghọrọ Onye isi oche Pro Vice Chancellor for Development and International Relations ebe ọ dụrụ Onye isi oche nke Mahadum Jọdan ọdụ maka nkwado, ịnakọta ego, mmepe na mmekọrịta Alumni. [7] mekwara ma mezuo atụmatụ mmepe ọhụrụ maka Mahadum Jọdan maka afọ 2025. [1]

Akwụkwọ ndị e bipụtara[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ:

  • Ihe nlereanya mpụga maka ndị ọrụ na-eduga: nyocha nke ahụmahụ (Production Planning & Control, 2012) na Christos Tsinopoulos
  • Ndị na-eweta ihe na ndị na-eduzi ndị ọrụ: na-enyocha mmetụta ha na ngwaahịa dị iche iche (Journal of Product Innovation Management, 2012) na Christos Tsinopoulos
  • Mmetụta nke ndị na-eduzi ndị ọrụ na ndị ọkachamara na ngwaahịa (International Journal of Operations and Production Management, 2011) na Christos Tsinopoulos

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]