Zulu (ihe nkiri 1964)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Zulu (ihe nkiri 1964)
film
ahaZulu Dezie
dabere naBattle of Rorke's Drift Dezie
ụdịwar film, adventure film, drama fiction, historical film Dezie
mba osiObodoézè Nà Ofú Dezie
Mmalite asụsụ ihe ngosiBekee Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta1964, 22 Jenụwarị 1964, 17 Jụn 1964 Dezie
Onye nduziCy Endfield Dezie
Odee akụkọ ihe nkiriCy Endfield Dezie
onye nduzi fotoStephen Dade Dezie
nchịkọta akụkọ ihe nkiriJohn Jympson Dezie
Ode egwuJohn Barry Dezie
narratorRichard Burton Dezie
onye na-emepụta iheStanley Baker Dezie
ekesa siteParamount Pictures, Netflix Dezie
ebe akụkọSouth Africa Dezie
filming locationSouth Africa Dezie
Ụcha anụkpa ahụcolor Dezie
Nyocha akara96%, 7.6/10, 77/100 Dezie
usoro nkesavideo on demand Dezie
CNC film rating (France)no age restriction Dezie
CNC film rating (Romania)A.P. - 12 Dezie
FSK film ratingFSK 16 Dezie
assessmentBechdel test Dezie

Zulu bụ Ihe nkiri agha njem 1964 nke Britain nke na-egosi Agha nke Rorke's Drift n'etiti Ndị agha Britain na ndị Zulu na 1879, n'oge Agha Anglo-Zulu, nke ndị agha Britain 150, 30 n'ime ha na-arịa ọrịa ma merụọ ahụ, n'otu ebe dịpụrụ adịpụ, gbochiri ndị agha Zulu 4,000.

Onye America na-ede ihe nkiri [1] bụ Cy Endfield duziri ihe nkiri ahụ ma Stanley Baker na Endfield mepụtara ya, Joseph E. Levine bụ onye na-emepụta ihe nkiri. Ihe nkiri ahụ bụ nke Endfield na onye edemede akụkọ ihe mere eme bụ John Prebble, dabere na isiokwu Prebble nke 1958 Lilliput "Slaughter in the Sun". Ndị na-eme ihe nkiri bụ Baker ma na-ewebata Michael Caine, na ọrụ mbụ ya, yana ndị na-akwado ya gụnyere Jack Hawkins, Ulla Jacobsson, James Booth, Nigel Green, Paul Daneman, Glynn Edwards, Ivor Emmanuel, na Patrick Magee. Onye isi Zulu na onye ndú ndọrọ ndọrọ ọchịchị South Africa n'ọdịnihu Mangosuthu Buthelezi mere Eze Zulu Cetshwayo kaMpande, nna nna ya. Richard Burton na-ekwu okwu mmeghe na mmechi.

E gosipụtara ihe nkiri ahụ na ncheta afọ 85 nke agha ahụ n'ezie, 22 Jenụwarị 1964, na Plaza Theatre na West End nke London. Zulu nwetara otuto dị ukwuu, na otuto na-aga na setịpụrụ, ụda, ihe nkiri, usoro ihe omume na arụmọrụ nke ndị na-eme ihe nkiri, ọkachasị Baker, Booth, Green na Caine. Ihe nkiri ahụ mere ka Caine bụrụ onye ama ama n'ụwa niile. [2]'afọ 2017, ntuli aka nke ndị na-eme ihe nkiri, ndị nduzi, ndị edemede, ndị na-emepụta ihe, na ndị nkatọ maka magazin Time Out mere ka ọ bụrụ ihe nkiri Britain nke 93 kacha mma.

Atụmatụ[dezie | dezie ebe o si]

Na Jenụwarị 1879, mgbe ndị agha Zulu meriri otu ndị agha Britain 1,300 na Isandlwana, ndị agbụrụ Zulu na-agagharị n'ọgbọ agha ma na-anakọta égbè na mgbọ n'aka ndị agha nwụrụ anwụ. N'emume agbamakwụkwọ ndị Zulu nke onye ozi ala ọzọ Otto Witt na nwa ya nwanyị Margareta hụrụ, a gwara Eze Zulu Cetshwayo banyere nnukwu mmeri ahụ; Witt na Margareta gbapụrụ mgbe ha ghọtara na ndị Zulus ga-awakpo ụlọ ọrụ ozi ala ọzọ Witt na Rorke's Drift na Natal, nke otu ụlọ ọrụ nke ndị agha Britain nke 24th Regiment of Foot na-eji dị ka ebe nkwakọba ihe na ụlọ ọgwụ maka ndị agha Britain na Zululand.

N'inweta akụkọ banyere Isandlwana site n'aka Natal Native Contingent Commander Adendorff na ịdọ aka ná ntị na ndị agha Zulu 4,000 na-aga n'ihu n'ọnọdụ ha, Lieutenant John Chard nke Royal Engineers na-achịkwa ndị agha nwere ihe na-erughị ndị ikom 200 ka ọ dịtụ elu karịa onye isi ha, Lieutenant Gonville Bromhead. N'enweghị oge zuru ezu iji nye iwu ka a gbapụ kpamkpam, Chard kpebiri ịnọ ma lụọ ọgụ. O nwere ụgbọ ala, akpa Nri (mkpụrụ ọka), na igbe siri ike iji mepụta gburugburu nchebe, oghere égbè a kụrụ na mgbidi ụlọ ọgwụ, na ngalaba ahụike e guzobere na ụlọ ekpere Witt. Otu ndị agha ịnyịnya nke South Africa ndị lụrụ ọgụ na Isandlwana rutere, jụ arịrịọ Chard iji nyere aka mee ka ọdụ ahụ sie ike n'ihi na ọ nweghị olileanya, wee jiri ịnyịnya ha pụọ ngwa ngwa. Witt, iwe were site na Chard na-enye ndị ọrịa ụlọ ọgwụ ahụ ngwá agha ma na-enye ha iwu ka ha lụọ ọgụ kama ikwe ka a kpọpụ ha, na-eme ka ndị Zulus na-eje ozi na Natal Native Contingent gbapụ. Chard ji iwe bibie ụgbọ ala iji buru ndị ọrịa na ndị merụrụ ahụ na mmegwara ma nye iwu ka a kpọchie Witt n'ime ụlọ ihe oriri nke ụlọ ekpere ahụ.

Ndị Zulu impis na-abịaru nso ma na-ebu agha tupu ha alaghachi ngwa ngwa n'okpuru ọkụ ndị Britain; Adendorff na-akọwa na ha na-anwa ịchọta ebe na-adịghị ike na nchebe nke ụlọ ọrụ ahụ. Witt malitere ịṅụbiga mmanya ókè ma kwupụta na ọ dịghị onye ọ bụla n'ime ndị agha ga-adị ndụ n'agha na-abịanụ. Chard nyere Margareta ohere ịkpọrọ nna ya; ndị Zulus, na-amata ndị Witts, nyere ha ohere ịgafe n'enweghị mmerụ ahụ. Chard na-echegbu onwe ya na mgbidi dị n'ebe ugwu anaghị echebe ya ma chọpụta na ndị Zulus, maara nke a, na-akwadebe ịwakpo ọdụ ahụ site n'akụkụ niile. Ndị agha Zulu ji égbè ndị Britain malitekwara ịgba ndị agha égbè. N'ehihie na n'abalị, a na-achụpụ ọtụtụ ndị na-awakpo ndị Zulu, mana a na-eji nwayọọ nwayọọ na-egbu ndị na-agbachitere ha otu otu, otu bụ onye na-esi nri ụlọ ọrụ, nke a na-egbu site na ube ndị Zulu mgbe ha na-ebu égbè. Ndị Zulus nwere ihe ịga nke ọma n'ịkụ ụlọ ọgwụ ahụ ọkụ, na Private Henry Hook kpọkọtara ndị ọrịa ka ha lụso ha ọgụ ma gbapụ. Sergeant Robert Maxfield, onye isi ndị uwe ojii nke Private Hook na onye isi mebiri emebi, nwụrụ na onye agha Zulu ka ụlọ ọgwụ ahụ na-ere ọkụ.

N'ụtụtụ echi ya, ndị Zulus na-abịarute n'ime ọtụtụ narị mita ma na-abụ abụ mkpu tupu ha amaliteghachi n'abụ agha ha; ndị Britain na-azaghachi site n'ịbụ abụ Welsh "Men of Harlech". Na mwakpo ikpeazụ, dịka o yiri ka ndị Zulus ga-emecha merie ndị na-agbachitere ike gwụrụ, ndị agha Britain dara n'otu obere ogige n'ihu ụlọ ekpere ahụ. Site na ndị ikom zoro n'ime ebe mgbaba ahụ, ha na-agbakọta n'usoro atọ ma na-agba égbè mgbe ọ bụla, na-akpata nnukwu ndị nwụrụ anwụ; ndị Zulus na-alaghachi azụ. Mgbe oge ezumike nke awa atọ gasịrị, ndị Zulus laghachiri na Oscarberg. N'ịbụ ndị kwụsịrị maka mwakpo ọzọ, ndị Britain juru anya mgbe ndị Zulus na-abụ abụ iji sọpụrụ obi ike nke ndị na-agbachitere ha tupu ha apụọ.

Ndị na-eme ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

 

Ụdị ngosi[dezie | dezie ebe o si]

E mere Zulu na Technirama ma bu n'uche maka ngosi na Super Technirama 70, dịka egosiri na mbipụta. Na UK Otú ọ dị, naanị ngosipụta 70mm bụ ihe ngosi mgbasa ozi tupu a tọhapụ ya. Ọ bụ ezie na ọtụtụ ụlọ ihe nkiri ga-eme ihe nkiri ahụ na 35mm n'ụzọ ọ bụla, ihe ngosi West End nke Plaza bụ nke 35mm anamorphic version kama, dị ka a tụrụ anya ya, mbipụta 70mm. Nke a bụ n'ihi iwu UK's film quota, nke chọrọ ka sinima gosipụta 30% British film n'oge kalenda afọ, mana iwu ahụ metụtara naanị ngosi 35mm. Ka ọ na-erule n'afọ 1964, ọnụ ọgụgụ ihe nkiri ndị Britain dị na sinima dị ka Plaza nwere ike ịbụ nke a kpaara ókè ma Zulu nyere ha ọtụtụ izu nke iru eru British quota ma ọ bụrụ na egwuri egwu na 35mm. Na mba ndị ọzọ, ọha na eze hụrụ ihe nkiri ahụ na 70mm.

Vidio ndị e wepụtara n'ụlọ[dezie | dezie ebe o si]

Na US, mbipụta LaserDisc nke Criterion Collection wepụtara na-ejigide ụda stereophonic mbụ e si na mbipụta 70mm.

A tọhapụrụ DVD nke gọọmentị (nke nwere ụda mono dịka egwu stereo mbụ adịghị) site na StudioCanal site na Metro-Goldwyn-Mayer. E wepụtara ihe nkiri ahụ na Blu-ray na UK na 2008; mbipụta a enweghị mpaghara. [3] 22 Jenụwarị 2014, ncheta afọ 50 nke ihe nkiri ahụ na ncheta afọ 135 nke agha ahụ n'ezie, Twilight Time wepụtara Blu-ray nke Zulu na US na akara John Barry dị ka egwu dịpụrụ adịpụ. 

Ahịa[dezie | dezie ebe o si]

  • A tọhapụrụ abọm ụda nke John Barry gosipụtara otu akụkụ nke egwu egwu ihe nkiri na otu akụkụ nke "Zulu Stamp" na Ember Records na UK na United Artists Records na mpụga Commonwealth.
  • Onye [4]-ede egwu Lionel Blair haziri egwu a na-akpọ "Zulu Stamp" maka ngwá egwu Barry.
  • [5] wepụtara akwụkwọ na-atọ ọchị site na Dell Comics iji kwekọọ na ihe nkiri ahụ nke gosipụtara ihe nkiri na ihe ndị na-adịghị na ihe nkiri a rụzuru.
  • [6] mepụtara ndị agha na ihe eji egwuri egwu na ihe nkiri ndị e ji ihe osise chọọ mma na ihe ndị a na-ese na fim ahụ.

Ihe ndị e mere tupu ya[dezie | dezie ebe o si]

Endfield mechara dee Zulu Dawn (1979) nke na-eje ozi dị ka ihe na-esote ihe nkiri mbụ.

N'omenala a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

  • The Battle [7] Helm's Deep sequence in Peter Jackson's The Lord of the Rings: The Two Towers e mere ihe nkiri n'ụzọ a kpachapụrụ anya na-echetara ndị Zulu.
  • Blood Bath at Orc's Drift bụ mgbakwunye mkpọsa 1985 maka egwuregwu Games Workshop Warhammer Fantasy Battle (2nd mbipụta), nke mere ka obere ndị High Elves, Dwarfs, na Humans megide ndị agha Orcs na-awakpo. N'afọ 1997, Games Workshop nwetara mmụọ ọzọ site na Zulu maka Massacre na Big Toof River. [8]'ihe omume a, ndị nche eze, otu nke dabeere kpọmkwem na ndị agha England na-achị na ngwụcha narị afọ nke 19, chere ndị agha Orc ihu, na-arụ ọrụ nke ndị Zulus.
  • Stanley Baker zụrụ John Chard's Victoria Cross na 1972 na-ekwere na ọ bụ ihe yiri ya. [9] Baker nwụsịrị, a resịrị ya onye na-anakọta ya na ọnụ ala ma chọpụta na ọ bụ ezigbo ihe nrite.
  • Afrika Bambaataa kwuru na ọ họọrọ aha "Zulu" dabere na mkpali sitere na ihe nkiri 1964. [10] Bambaataa "hụrụ na Zulu, bụ ihe oyiyi dị ike nke ịdị n'otu Black. " Nke a ga-emecha kpalie aha maka nzukọ ya, Universal Zulu Nation, na 1970s.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

sinima gosipụta 30% British film n'oge kalenda afọ, mana iwu ahụ metụtara naanị ngosi 35mm. Ka ọ na-erule n'afọ 1964, ọnụ ọgụgụ ihe nkiri ndị Britain dị na sinima dị ka Plaza nwere ike ịbụ nke a kpaara ókè ma Zulu nyere ha ọtụtụsinima gosipụta 30% British film n'oge kalenda afọ, mana iwu ahụ metụtara naanị ngosi 35mm. Ka ọ na-erule n'afọ 1964, ọnụ ọgụgụ ihe nkiri ndị Britain dị na sinima dị ka Plaza nwere ike ịbụ nke a kpaara ókè ma Zulu nyere ha ọtụtụ

  1. Stafford. Zulu. Turner Classic Movies.
  2. "The 100 best British films".
  3. Lipp (5 February 2014). Blu-ray Review: Zulu – Twilight Time Limited Edition. The Morton Report. Retrieved on 29 July 2014.
  4. Hall (2005). Zulu: With Some Guts Behind It: The Making of the Epic Movie. Sheffield, England: Tomahawk. ISBN 978-0-95319-2-663. 
  5. Magazine cover. Jamesbooth.org. Retrieved on 6 June 2014.
  6. Conte Collectibles – The Worlds Finest Toy Soldiers. Contecostore.com. Retrieved on 6 June 2014.
  7. Leotta (2015). Peter Jackson. Bloomsbury Publishing. ISBN 978-1501338557. 
  8. Massacre at Ork's Drift Mega Display. The Stuff of Legends (1 July 2000). Archived from the original on 27 January 2020. Retrieved on 9 March 2020.
  9. The mystery of Sir Stanley and a 'fake' VC medal. Wales Online (5 April 2010). Retrieved on 17 November 2016.
  10. Chang (2005). Can't Stop Won't Stop: A History of the Hip-Hop Generation, Reprint, New York: Picador, 89–108. ISBN 978-0312425791. 

Akwụkwọ

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]