Gaa na ọdịnaya

Ọrịa Asherman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ọrịa Asherman
Ọrịa Asherman

Asherman syndrome bu onodu acquired uterine na puta ihe mgbe scar tissue putara n'ime uterus na/maobu cervix.[1] A na-akọwa ya site na akara dịgasị iche iche n'ime oghere akpa nwa, ebe n'ọtụtụ ọnọdụ mgbidi ihu na azụ nke akpa nwa na-arapara n'otu. AS nwere ike ịbụ ihe na-akpata nsogbu ịhụ nsọ, enweghị ike ịmụ nwa, na nsogbu placental. Ọ bụ ezie na Heinrich Fritsch bipụtara ikpe mbụ nke intrauterine adhesion na 1894, ọ bụ naanị mgbe afọ 54 gasịrị ka Joseph Asherman mere nkọwa zuru ezu nke ọrịa Asherman. [2] E jirila ọtụtụ okwu ndị ọzọ kọwaa ọnọdụ ahụ na ọnọdụ ndị metụtara ya gụnyere: atresia uterine / cervical, traumatic uterine atrophy, sclerotic endometrium, na endometrial sclerosis.[3]

Enweghị otu ihe kpatara AS. Ihe ndị dị ize ndụ nwere ike ịgụnye myomectomy, ngalaba cesarean, ọrịa, afọ, ụkwara nta, na oke ibu. A na-enyocha predisposition nke mkpụrụ ndụ ihe nketa maka AS. E nwekwara nnyocha ndị na-egosi na ọrịa pelvic siri ike, nke na-enweghị ịwa ahụ nwere ike ịkpata AS. AS nwere ike ịmalite ọbụna ma ọ bụrụ na nwanyị ahụ enwetabeghị ịwa ahụ ọ bụla, mmerụ ahụ, ma ọ bụ ime ime. Ọ bụ ezie na ọ dị obere na North America na mba Europe, ụkwara nta akụkụ ahụ bụ ihe na-akpata Asherman na mba ndị ọzọ dị ka India.[4]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Heinrich Fritsch bu uzo kpowa onodu a n'afo 1894 , Joseph Asherman onye gynecologist ndi Israel chotara njirimara ya na afo 1948. [5] [6] .[7]

Ana akpokwa ya Fritsch syndrome maobu Fritsch-Acherman syndrome.

Ihe ịrịba ama na mgbaàmà

[dezie | dezie ebe o si]

A na-ejikarị mbelata nke ọbara ọgbụgba na oge ọbara ọgbụrụgba mara ya (enweghị ọbara ọgburu n'oge ịhụ nsọ, obere ọbara ọgbọrọgba n'oge nsọ, ma ọ bụ ọbara ọgbaru ọbara ugboro ugboro) [8] na enweghị ike ịmụ nwa. Nsogbu ịhụ nsọ na-ejikarị ma ọ bụghị mgbe niile na-emetụta ịdị njọ: ihe na-arapara n'ahụ naanị n'akpa nwa ma ọ bụ n'okpuru akpa nwa nwere ike igbochi ịhụ nsọ. A na-enwe ihe mgbu n'oge ịhụ nsọ na ovulation mgbe ụfọdụ ma enwere ike ịkọwa ya na mgbochi.A kọọrọ na 88% nke ọrịa AS na-eme mgbe emechara D&amp;C na akpa nwa dị <akpa nwa"mw-redirect cx-link" data-linkid="79" href="./Pregnant" id="mwOQ" rel="mw:WikiLink" title="Pregnant">ime n'oge na-adịbeghị anya, na-esote ime ọpụpụ furu efu ma ọ bụ na-ezughị ezu, ọmụmụ, ma ọ bụ n'oge nkwụsịtụ a họọrọ (mkụ afọ ime) iji wepụ ngwaahịa ndị e jidere.

Ihe Ndị Na-akpata ya

[dezie | dezie ebe o si]

Oghere nke akpa nwa dị n'akụkụ endometrium. Ihe mkpuchi a nwere okpukpu abụọ, nke na-arụ ọrụọrụ dị n'akụkụ oghere akpa nwa) nke a na-awụfu n'oge ịhụ nsọ na nke dị n'okpuru (nke dị nso na myometrium), nke dị mkpa maka imezigharị nke na-eme ihe. Mmetụta na basal layer, nke a na-emekarị mgbe dilation na curettage (D&C) mere mgbe ime ọpụpụ, ma ọ bụ ịmụ nwa, ma ọ dị ime, nwere ike iduga na mmepe nke akara intrauterine nke na-akpata nkwonkwo nke nwere ike ikpochapụ oghere ahụ na ogo dịgasị iche iche. N'ụzọ gabigara ókè, oghere ahụ dum nwere ike inwe akara ma kpuchie ya. Ọbụna na ọ nwere akara ole na ole, endometrium nwere ike ghara imeghachi omume na Estrogen.   [citation needed]

Ọrịa Asherman na-emetụta ụmụ nwanyị agbụrụ na afọ niile n'otu ụzọ ahụ, na-atụ aro na ọ nweghị ihe na-emetụ n'ahụ maka mmepe ya.[9] AS nwere ike ịpụta site na ịwa ahụ pelvic ndị ọzọ gụnyere akụkụ cesarean, [1] [10] iwepụ akpụ fibroid (myomectomy) [11] na ihe ndị ọzọ dị ka IUDs, radiation pelvic, schistosomiasis [12] na ụkwara nta genital.[13] Endometritis na-adịghị ala ala site na ụkwara nta akụkụ ahụ bụ ihe dị mkpa na-akpata nkwonkwo intrauterine siri ike (IUA) na mba ndị na-emepe emepe, na-akpatakarị mkpochapụ zuru oke nke oghere akpa nwa nke siri ike ịgwọ.[14]

Enwere ike ịwa ahụ site na endometrial ablation n'ime ụmụ nwanyị na-agba ọbara n'akpa nwa, kama ịwa ahụ.   [citation needed]

  1. (2018) "Asherman Syndrome", StatPearls. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing. 
  2. (December 2013) "The management of Asherman syndrome: a review of literature". Reproductive Biology and Endocrinology 11: 118. DOI:10.1186/1477-7827-11-118. PMID 24373209. 
  3. (2005) "High Rates of Endometriosis in Patients With Intrauterine Synechiae (Asherman's Syndrome)". Fertility and Sterility 86 (Suppl 1): S471. DOI:10.1016/j.fertnstert.2005.07.1239. 
  4. (January 2008) "Genital tuberculosis: an important cause of Asherman's syndrome in India". Archives of Gynecology and Obstetrics 277 (1): 37–41. DOI:10.1007/s00404-007-0419-0. PMID 17653564. 
  5. (1894) "Ein Fall von volligem Schwaund der Gebormutterhohle nach Auskratzung" (in German). Zentralblatt für Gynäkologie 18: 1337–42. 
  6. Adhesions & Asherman's Syndrome. BritishFibroidTrust.
  7. (December 1950) "Traumatic intra-uterine adhesions". The Journal of Obstetrics and Gynaecology of the British Empire 57 (6): 892–896. DOI:10.1111/j.1471-0528.1950.tb06053.x. PMID 14804168. 
  8. (September 1973) "Asherman's syndrome: a critique and current review". Fertility and Sterility 24 (9): 722–735. DOI:10.1016/S0015-0282(16)39918-6. PMID 4725610. 
  9. (May 1982) "Intrauterine adhesions: an updated appraisal". Fertility and Sterility 37 (5): 593–610. DOI:10.1016/S0015-0282(16)46268-0. PMID 6281085. 
  10. (1979) "[The obstetrical future of women who have been operated on for uterine synechiae. 107 cases operated on (author's transl)]" (in fr). Journal de Gynécologie, Obstétrique et Biologie de la Reproduction 8 (8): 723–726. PMID 553931. 
  11. (August 2000) "Role of endometrial suppression on the frequency of intrauterine adhesions after resectoscopic surgery". The Journal of the American Association of Gynecologic Laparoscopists 7 (3): 351–354. DOI:10.1016/S1074-3804(05)60478-1. PMID 10924629. 
  12. (May 1995) "Asherman syndrome caused by schistosomiasis". Obstetrics and Gynecology 85 (5 Pt 2): 898–899. DOI:10.1016/0029-7844(94)00371-J. PMID 7724154. 
  13. (February 1956) "Traumatic uterine synechiae: a common cause of menstrual insufficiency, sterility, and abortion". American Journal of Obstetrics and Gynecology 71 (2): 368–375. DOI:10.1016/S0002-9378(16)37600-1. PMID 13283012. 
  14. (August 1999) "Total corporal synechiae due to tuberculosis carry a very poor prognosis following hysteroscopic synechialysis". Human Reproduction 14 (8): 1960–1961. DOI:10.1093/humrep/14.8.1960. PMID 10438408.