Abiola Irele

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Abiola Irele
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereFrancis, Abiola Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya22 Mee 1936 Dezie
Ebe ọmụmụIgbo-Ora Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya2 Julaị 2017 Dezie
Ebe ọ nwụrụCambridge Dezie
Ọrụ ọ na-arụliterary critic, academic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan, Harvard University, Mahadum nke Lagos, University of Ghana Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Paris, Mahadum nke Ibadan Dezie

  Francis Abiola Irele (nke a na-akpọkarị Abiola I Rele, 22 Mee 1936 - 2 Julaị 2017) bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria nke a maara nke ọma dị ka onye isi nke ndị ọkà mmụta edemede Africa n'ụwa niile. Francis Abiola Irele Abiola I Rele[1] Ọ bụ Provost na Kwara State University, nke e guzobere na 2009 na Ilorin, Nigeria. Mahadum Kwara State Ilorin[2] Tupu ọ laghachi Naijiria, Irele bụ Prọfesọ Nleta nke African na African American Studies na nke Romance Languages and Literatures na Mahadum Harvard. Mahadum Harvard

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Abiola Irele na Igbo-Ora, Naijiria, wee kwaga Enugu n'oge ọ dị obere. Igbo-Ora Enugu Nna ya si Uokha ebe nne ya si Ora ma na mpaghara Owan nke Edo Steeti, asụsụ mbụ ọ mụtara bụ Igbo, nke ọ mụtara site n'aka ndị na-arụrụ nna ya ọrụ ma lekọta ya mgbe ọ na-etolite. Uokha Igbo[3] Mgbe ọ kwagara Lagos na 1940, ọ malitere ikwu Yoruba. Ọdọ Mmiri Yoruba N'afọ 1943, mgbe nne na nna ya lụchara ọgụ, Irele na nne ya laghachiri Ora, ebe ọ malitere ma zụlite asụsụ Ora nke ọma n'ime otu afọ. Otú ọ dị, mgbe ọ laghachiri Lagos na 1944 ka ya na nna ya biri, ọ malitere ịsụ Yoruba ma debe ya dị ka njirimara agbụrụ ya.[3]

Agụmakwụkwọ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Irele gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Ibadan na 1960. Mahadum Ibadan Ozugbo ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ gara Paris iji mụta French ma mechaa Ph.D na French na Mahadum Paris, Sorbonne, na 1966. Mahadum Paris, Sorbonne Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, ọ rụrụ ọrụ na Faculty of Languages na Mahadum Lagos, wee gaa na Mahadim Ghana, Legon. Mahadum Lagos Mahadum Ghana Legon[4] Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke magazin Black Orpheus, site na 1968 ruo 1975. Black Orpheus[4] Ọ rụkwara ọrụ nkuzi na Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo), na 1975 na Mahadim Ibadan, ebe ọ bụ Onye isi oche nke Asụsụ. Mahadum Ife Mahadum Ibadan[4] N'afọ 1989, ọ kwagara Mahadum steeti Ohio na US dị ka Prọfesọ nke African, French na Comparative Literature. Mahadum steeti Ohio

Ọ bụ Provost na Kwara State University, nke e guzobere na 2009, na Ilorin, Nigeria. Mahadum Kwara State Ilorin[2] Tupu ọ laghachi Naijiria, Irele bụ Prọfesọ Nleta nke African na African American Studies na nke Romance Languages and Literatures na Mahadum Harvard. Mahadum Harvard

Ọchịchịrị[dezie | dezie ebe o si]

Irele nyere aka ịkọwa nghọta nke Négritude nke mbụ Aimé Césaire chepụtara na magazin L'Étudiant noir na akwụkwọ ya Cahier d'un retour au pays natal (1939), na isiokwu dị iche iche, dị ka "A Defence of Negritude" na Transition (1964) ma ọ bụ na isiokwu [ebe? Negritude Aimé Césaire Nwa akwụkwọ ojii Akwụkwọ nke ịlaghachi n'ala nna ya Transition __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ [ebee ka?[5]"Gịnị bụ Negritude?" (1977). ][6] N'isiokwu ya, Irele kọwara Négritude dị ka "usoro edemede na echiche nke ndị isi ojii na-asụ French, nke weere ọdịdị dị ka akụkụ pụrụ iche na nke dị mkpa nke mmeghachi omume zuru oke nke onye isi ojii na ọnọdụ ọchịchị... ".

N'ime nchịkọta edemede ya Négritude et condition africaine, Irele na-enyocha ajụjụ nke echiche Africa. Ọchịchịrị na ọnọdụ Afrịka Ọ malitere site n'ịjụ echiche nke ọdịiche echiche n'etiti ndị na-asụ Bekee na ndị na-ekwu French n'Africa. Ebumnuche ya bụ ịgbanyere ọganihu Afrịka mgbọrọgwụ n'oge a, ọ bụghị n'oge gara aga.[7]

Ọnwụ[dezie | dezie ebe o si]

Irele nwụrụ mgbe ọ dị afọ 81 na 2 Julaị 2017 n'ụlọ ọgwụ US.[8] E nyere ya otuto gụnyere uri nke Wole Soyinka. Ajị Soyinka[9]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Abiola Irele dies at 81", The Guardian (Nigeria), 4 July 2017.
  2. 2.0 2.1 Kwara State University – The University for Community Development. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "kwasu.edu.ng" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 Savory (2009). "An interview with francis abiola irele". Wadabagei: A Journal of the Caribbean and Its Diaspora 12 (1): 109–132. Àtụ:ProQuest. 
  4. 4.0 4.1 4.2 Nwakanma, Obi, "Tribute: Francis Abiola Irele (1936 – 2017)", Vanguard, 16 July 2017.
  5. Irele, Abiola, "A Defence of Negritude", Transition, No. 13 (March–April 1964), pp. 9–11, jstor.org.
  6. Later featured in Tejumola Olaniyan and Ato Quayson's African Literature: An Anthology of Criticism and Theory (2007).
  7. Dash (1 January 2009). "Review of Négritude et condition africaine". Research in African Literatures 40 (4): 200–201. DOI:10.2979/RAL.2009.40.4.200. 
  8. "Abiola Irele (1936 – 2017)", The Nation, 14 July 2017.
  9. Soyinka, Wole, "For FRANCIS ABIOLA IRELE – 'Olohun-IyoÀtụ:'", Premium Times, 20 July 2017.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]