Tejumola Olaniyan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Tejumola Olaniyan
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya3 Eprel 1959 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya30 Novemba 2019 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, literary scholar, university teacher, man of letters Dezie
ụdị ọrụ yaAfrican literature, African studies Dezie
onye were ọrụUniversity of Wisconsin–Madison Dezie
ebe agụmakwụkwọCornell University, Mahadum Obafemi Awolowo Dezie

Tejumola Olaniyan (Eprel 3, 1959 - Nọvemba 30, 2019) bụ onye ejiri agụmakwụkwọ ndị ọkachamara wee mara n'obodo Naijiria. Ọ bụ Louise Durham Mead Prọfesọ nke English na African Cultural Studies, na Wole Soyinka Prọfesọ nke Humanities na Mahadum Wisconsin – Madison . Olaniyan nwere ihe dị ka ọrụ 35 n'ime akwụkwọ 100, na ha niile n'otu asụsụ. Ọ nwụrụ na Nọvemba 30, 2019. [1]

Mmalite ndu[dezie | dezie ebe o si]

Olaniyan nwetara nzere bachelọ na mahadum Ife dị na Naịjirịa n'afọ 1982. Afọ atọ ka e mesịrị, ọ nwetara nzere Master of Arts n'ebe ahụ. Olaniyan gara Mahadum Cornell ebe ọ nwetara MA (1989) na PhD (1991). [2] Sandra Smith Isidore, onye bụbu onye òtù Black Panther Party, ghọrọ onye ndụmọdụ Olaniyan ma mee ka ọ mara akụkọ ihe mere eme, echiche, na àgwà nke Civil Rights Movement . [3]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Ihe kacha amasị Olaniyan bụ: Africa na ndị ọbịa ya ; African-American, Caribbean, na African akwụkwọ ; nkatọ, ọmụmụ ihe gbasara omenala, akụkọ ihe mere eme, tiori na sociology nke ihe nkiri ; na omenala pop (nkà, egwu, na ije). Ọrụ ya gụnyere ijide egwu !: Fela na Art Rebel Art and Politics (2004, 2009; họpụtara maka nyocha kacha mma na egwu ụwa site na Association for Recorded Sound Collections na 2005) na Scars of Conquest/ Masks of Resistance: The Invention of Cultural Ihe ngosi dị na ihe nkiri Africa, African American na Caribbean (1995). Ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke African Literature: Anthology of Criticism and Theory (2007, na Ato Quayson), African Drama and Performance (2004, ya na John Conteh-Morgan), na African Diaspora na Disciplines (2010, na James H. Ụtọ). Olaniyan mere ụzọ dị iche iche, nke na-enye ohere ka ndị ọzọ nweta echiche ọhụrụ. O kwuru, sị, "Mmasị miri emi bụ nkuzi transdisciplinary na nyocha; ihe mgbaru ọsọ m bụ ịzụlite echiche onwe onye dị oke egwu banyere okwu anyị na ọtụtụ ọnọdụ ha." [ <span title="The text near this tag needs a citation. (January 2017)">Nke a chọrọ nkọwapụta</span> ]

Olaniyan lekwasịrị anya na steeti Africa mgbe ọchịchị mechara. N'ime nchọpụta a, Olaniyan nyochara omenala pop ka ọ na-agbalị igosi akụkụ omenala "ọkachamara" steeti. Nnyocha ya gụnyere egwu, ụkpụrụ ụlọ, akwụkwọ na eserese ndọrọ ndọrọ ọchịchị. Ịghọta ka Steeti siri metụta omume ndị a na-enyere aka n'ịdepụta akụkọ ndụ omenala nke Steeti Afrịka mgbe ọchịchị gachara. Ihe mgbaru ọsọ ya ka ukwuu bụ iji dozie nsogbu mmekọrịta ọha na eze site n'ịghọtawanye nghọta. [4] [5] [6]

Ọrụ emepụtara[dezie | dezie ebe o si]

"Welite agbụrụ ahụ!"[dezie | dezie ebe o si]

"Ulift the Race" bụ nlele miri emi na fim ndị dị ka ịbịa America ma mee ihe ziri ezi . Isiokwu a na-atụle echiche a nke 'ịkwalite agbụrụ ahụ elu' na otú e si egosipụta nke a na fim. Akụkọ ahụ na-amalite site na nkwuputa sitere n'aka Eddie Murphy bụ onye na-ekwu na ọtụtụ ndị ọcha emepụtala usoro nke ndị isi ojii dị ike na-eche na ọ dị mkpa ịkwasa 'ọcha' n'ọfịs nke ha. Olaniyan kwuziri okwu sitere na Michael Foucault [7] nke na-akọwa ọnọdụ Murphy na-ekwu maka ya n'okwu ya. Olaniyan hotara Paul Rabinow [8] site na "Nnochite anya bụ Eziokwu Ọha: Modernity and Post modernity in Anthropology" na ike nke nnọchite anya. Olaniyan na-ekwu na Rabinow na-ekwu "Iji na-achịkwa (ụzọ nke) nnọchiteanya bụ ya mere, ịnọ n'ọnọdụ ike: ya bụ, na-achịkwa mmepụta, nkwalite na mgbasa ozi nke isiokwu". [9] Olaniyan hụrụ na ọ masịrị ya na n'echiche ndị mmadụ, ihe nkiri abụọ ahụ dara nke ahụ. [10] Ọ na-eche n' obi ya ka esi bịa America 'ndị ọzọ' ndị Africa. Nke mbụ, ọ na-atụle otú oke ọhịa na ihe nkiri ụlọ si akwado echiche a dị egwu nke Africa. Ọ na-atụ aro na ihe nkiri a na-egosi echiche Hollywood banyere omenala 'mmepeanya' nke Africa. Ọ na-atụta aro gbasara ọrụ nke ụmụnwanyị nwere isi ojii, na-ekwu na ha bụ "ihe ngosi". Ọ tụlekwara ka ịbịaru America si eme ka omenaala Africa kwụsị n'otu akụkụ "otu akụkụ" ebe Do the Right Thing na-enye ndị na-ege ya ntị echiche na-atụghị anya ya na enweghị ngọpụ. Lee  na-egosiputa mkpụrụedemede akụkụ atọ. N'ikpeazụ, Lee daa n'ihi na ọ tụfuru ebumnuche nke 'ebuli agbụrụ ahụ elu'. Olanyian kwuru na ha abụọ dara n'ihi na ha nọchiri anya ụmụnwaanyị. O chere na ha abụọ ahụghị njikọ dị n'etiti okike na agbụrụ, ya mere ọ bụghị ịkwalite agbụrụ ahụ.

Udi ihe a chọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Ileda agbụrụ anya- Ọnọdụ nke ndị ọzọ na-ahụ otu onye na-enweghị ihe ọ bụla. A na-ele onye a na-achị n'okpuru anya anya dị ka enweghị uru ọ ga-agbakwunye na ndụ ndị gbara ha gburugburu, ma ọ bụ ọha mmadụ n'ozuzu ya. Olanyian na-eji okwu a n'oge niile "Ulift the Race!", mgbe ọ na-ekwu maka isiokwu nke ndị nwere agba. N'okwu ahụ, a pụrụ ịghọta isiokwu nke agbụrụ dị ka echiche nke ndị na-acha agba nwere ike ịbụ, ma nyekwa ha ọkwa dịka ihe ha nhata na ọha mmadụ n'ihe gbasara ndị ọcha America, ma ọ bụrụ na a na-ahụ ha dị ka ihe ọ bụla karịa isiokwu, karịa ha. bụ ndị na-enweghị ngwá ọrụ uru. Okwu a na-enyere aka n'oge niile Olanyian na-ekwu maka nkewa agbụrụ na ajụjụ gbasara nkwalite agbụrụ. [11]
  • Nkwalite agbụrụ / agbụrụ - Nkọwa nke nzaghachi nke ndị isi ojii, ndị na-eme ihe ike na ndị nkwuchite ọnụ maka ịkpa oke agbụrụ nke akara site na mbuso agha obodo na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị Africa America . Ọtụtụ n'ime ndị isi ndị a na-eche na ọ dị ha mkpa ịgbachitere ezi ebumnobi na nsọpụrụ nke ndị America America, ebe ha na-emegidekwa echiche ojii na-adịghị mma. Olanyian na-ekwu maka nkwalite agbụrụ n'oge niile "Ebuli Ọsọ" ma jụọ ya ihe kpatara na ọ bụ ụdị nzaghachi dị mma maka ntinye agbụrụ. Onye edemede ahụ na-ajụ ihe kpatara ebuli agbụrụ ji 'nwere ihe ùgwù' dịka nzaghachi nye mmekọrịta ike na-enweghị aha na America. Na mkparịta ụka Olanyian banyere Ịbịa America ma mee ihe ziri ezi, ọ na-enye echiche na nkwalite agbụrụ nwere ike iduga 'othering' nke ndị America America. [12]
  • Ndị ọzọ - A kọwara ndị ọzọ site na wordnik.com dị ka "usoro nke ịghọta ma ọ bụ igosi mmadụ ma ọ bụ ihe dị ka ihe dị iche ma ọ bụ ọbịa." Ọ bụ echiche egocentric nke mmadụ na-ahụ onwe ya n'obi ọha mmadụ na ndị dị iche iche ma ọ bụ ndị ọzọ na-adịchaghị mkpa na ndị na-enweghị njikọ na otu. Nke a na-emebi ọganihu ọha mmadụ. Olanyian na-atụle ndị ọzọ, na-ekwu na agbụrụ na-ebuli ndị ọzọ elu ndị Africa America ọ na-agbalị inye aka site n'ikewa ha na ndị isi ha. [13]
  • Coevalness - Ọtụtụ ihe nke otu oge, ogologo oge ma ọ bụ afọ. Ebumnuche nke coevalness bụ inye eziokwu, nkwenye na ihe dị.
  • Nkwụnye ego – Bell hooks na-ekwu na appropriation megidere ọzọ omenala site na-eke a "adịgboroja" ma ọ bụ ọnụ ala nṅomi ya mere mgbe niile na-ada abụọ na mbụ. Olaniyan na-ekwu na appropriation na-agọnahụ nwa amaala "ọzọ" na-agọnahụ coevalness n'echiche na ọ na-eguzobe ihe ikike echiche (a "na-achị anya"). Nke a na-ebute ajụjụ ndị echiche ha na-achị ma ya mere dị mkpa karịa. Ọzọkwa, ma echiche a na-achị achị na-enye nkọwa ziri ezi yana ma okwu odee na-eme ka echiche ahụ bụrụ eziokwu. [14] [15]
  • Ike nke nnọchite anya - Ike a sitere n'ikike ịmepụta eziokwu nke onwe ya. Ntinye aka na-enyere ihe nrụpụta mbụ aka na nghọta ka mma maka nsonaazụ ya. Ọzọkwa, ndị sonyere nwere ike ịmepụta eziokwu nke ha. Ịchịkwa ihe nnọchianya mmadụ bụ ọnọdụ nke ike. A na-agbanwe ike e nyere site n'ịchịkwa ihe nnọchianya ka ọ bụrụ ọchịchị ihe atụ na ihe atụ. [16]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Gabriel, Mary Ellen (2019) Campus mourns Teju Olaniyan, renowned scholar of the African Diaspora UW News/
  2. Tejumola Olaniyan (en-US). University of Wisconsin-Madison English Department. Retrieved on 2019-12-02.
  3. Steve (2013). Encyclopedia of Great Popular song recording. USA: The Scarecow Press. ISBN 978-0-8108-8296-6. 
  4. Olaniyan. English. University of Wisconsin-Madison. Archived from the original on 2 October 2016. Retrieved on 30 September 2016.
  5. Olaniyan. African Cultures studies. University of Wisconsin- Madison. Archived from the original on 2 October 2016. Retrieved on 30 September 2016.
  6. Olaniyan. Tejumola. Wikinet. Archived from the original on 2 October 2016. Retrieved on 30 September 2016.
  7. Foucault (1979). Discipline and Punishment: The Birth of the Prison. New York: Alan Sheridan, 208–226. 
  8. Rabinow (1986). "Representations Are Social Facts: Modernity and Postmodernity in Anthropology". Writing Culture: The Poetics and Politics of Ethnography: 234–261. 
  9. Olaniyan (1996). "'Uplift the Race!': Coming to America, Do the Right Thing and the Poetics and Politics of 'Othering'". Cultural Critique 34 (34): 91–113. DOI:10.2307/1354613. 
  10. Friedman (1987). "Beyond Otherness or: The Spectacularization of Anthropology". Telos 1987 (71): 161–170. DOI:10.3817/0387071161. 
  11. Schraub (2016). "Racism as Subjectification". Berkeley Journal of African-American Law & Policy 17 (1): 3–45. DOI:10.15779/Z38W267. 
  12. Gaines. Racial Uplift Ideology in the Era of "the Negro Problem". National Humanities Center. University of Michigan. Retrieved on 30 September 2016.
  13. Error on call to Template:cite web: Parameters url and title must be specified. Wordnik. “"Othering"- Othering is defined by wordnik.com as "the process of perceiving or portraying someone or something as fundamentally different or alien." In simple terms, Othering can be understood as a viewpoint in which oneself is placed as the central figure in society, while those who differ from you are considered "the Other." The act of Othering a group provides the individual(s) conducting it with a sense of majority identity, while imparting on the Other a minority identity. This process of forming a self or group identity has a negative connotation and impact on the Other-ed group. Othering or viewing a social group in this way is undoubtedly debilitating to the social progress of the group, which Olanyian's discusses in his article "Uplift the Race!" Olanyian discusses Othering in terms of racial uplift. He alludes to the idea that the idea of racial uplift Others the African Americans it is trying to help by putting them in their own separate sector that, is below that of the black leaders fighting to defend their status in society.”
  14. Subversion, appropriation, intertextuality. Archived from the original on 19 August 2014. Retrieved on 30 September 2016.
  15. Hooks. Desire and Resistance. Retrieved on 30 September 2016.
  16. The Meaning of Representation.