Adebayo Shittu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adebayo Shittu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya23 Maachị 1953 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụOdee akwụkwọ Dezie
Ọkwá o jiCommunications minister of Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Obafemi Awolowo Dezie
agbụrụNdi Yoruba Dezie

Abdur-Raheem Adebayo Shittu (amuru 23 Maachị 1953) bu onye okaiwu na onye ndọrọndọrọ ọchịchị Naijiria nke jere ozi dika onye minista nzikọrịta ozi nke Naijiria site na 2015 rue 2019. Tupu ọ ghọ onye minista, ọ burula ụzọ jee ozi dịka onye otu ụlọ ọgbakọ omebe iwu steeti Oyo, wee bụrụ onye isi ọchịchị. Nke kacha nta Honorable otu na afọ 26, na-ewe ọrụ.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Shittu nwetara nnabata na mahadum nke Ife, ugbu a Obafemi Awolowo University, Ile-Ife, Osun South West, Nigeria n'afọ 1974. Na ngwụcha afọ 1978, ọ nwetara akara ugo mmụta nke mbụ na Law na mahadum ahụ. Ọ batara na ndọrọ ndọrọ ọchịchị mgbe ọ dị afọ iri abụọ na isii. N'afọ 1979, ọ ghọrọ onye otu ụlọ omeiwu Oyo ochie.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1983, a họpụtara Shittu ka ọ bụrụ onye omeiwu Oyo State, House Assembly na mba nke abụọ. Na 1983, gọọmentị ndị agha weghaara ọchịchị n'aka ndị nkịtị wee laa ezumike nka n'ọrụ iwu na ide ihe. Ọ ghọrọ onye otu ndọrọndọrọ ọchịchị mba n'afọ 2005. N'afọ 2011, ọ gbara akwụkwọ n'ọkwa ọchịchị Gọvanọ n'okpuru ikpo okwu C.P.C wee tufuo onye nọ n'ọchịchị Late, Senator Abiola Ajimobi. N'oge mbụ ọchịchị onyeisiala Muhammadu Buhari, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye minista na-ahụ maka mgbasa ozi na Naịjirịa site n'afọ 2015-2019.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Shittu edeela akwụkwọ ndị a:

  • Islam na Iso Ụzọ Kraịst: Gịnị mere esemokwu ji dị? - 1979, ISBN 978-9783148444 Islam and Christianity: Gịnị mere esemokwu ji? __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-9783148444
  • Nkwupụta nke oge a maka Islam - 1979, ISBN 978-9783148468 Nkwupụta ọgbara ọhụrụ maka Islam __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-9783148468
  • Ekpere ndị Alakụba maka ihe ịga nke ọma kwa ụbọchị - 1985, ISBN 978-1484098134 Ekpere ndị Muslim maka ihe ịga ya kwa ụbọchị __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ ISBN __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ 978-1484098134
  • Gịnị bụ Sunnan? Sunnan Gịnị bụ Bidi'a? Bidi'a-1996
  • Ọnọdụ nke Islam na ọmụrụ nwa (Ribbah) A na-enweta ya site na Akụkọ ugbu a, Akụkọ Nchekwa na Ntinye Aka na 1996 Ọnọdụ nke Alakụba na ọmụba (Ribba) A na'enweta ya site n'Akụkọ dị ugbu a, Akaụntụ Nchekwa na Nchekwa Aka na Ntinwe Aka
  • Daawah: ọrụ nke onye Alakụba ọ bụla-1994 Daawah: iwu nke onye Alakọba ọ bụla
  • Akwụkwọ nke ilu kor'an-2015 Akwụkwọ nke ilu Qur'an
  • Ụzọ e si enweta ọchịchị onye kwuo uche ya na Naijiria-1979 Ụzọ e ji enweta ọchịchị onye ọchịchị onye kwuo okwu na Naijeria
  • Ikpe ziri ezi na shari'ah-1981 Ikpe ziri ebi na shari'a
  • Islam maka ọdịmma nke ihe a kpọrọ mmadụ-1998 Islam maka ọdịnihu nke ihe a mụrụ
  • Al-qur'anic: akwụkwọ sayensị mbụ-1994 Al- qur'anic: Akwụkwọ sayensị nke mbụ
  • Nkatọ nke Dr Adekilekum Tijjani's Handbook on the Tijjaniya-1996 Nkatọ maka Dr Adekile Kum Tijjani"s Hand Book on the Tijaniya
  • Ụzọ ndị Alakụba nke paradaịs-1994 Ụzọ ndị Muslim nke paradaịs

Ọfịs ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye a na-akwanyere ùgwù nke Ụlọ Nzukọ nke steeti Oyo na Republic nke Abụọ na 1979 Ụlọ Nzukọ Obodo Oyo[1]
  • Kọmishọna steeti Oyo maka ozi, ọdịbendị na ihe ndị dị n'ime ụlọ (n'ọchịchị Victor Omololu Olunloyo) n'etiti Ọktọba na Disemba, 1983 Kọmishọna Steeti Oyo maka ọdịbendị ozi Victor Omolololu Olonloyo[1]
  • Attorney General na Oyo State Commissioner for Justice (n'ọchịchị Rashidi Adewolu Ladoja) AttorneyGeneral Oyo State Commissionor Rashidi Adexolu Ladoj[1]
  • Onye otu National Political Reforms Conference na 2005 Political Reform[1]
  • Minista na-ahụ maka nkwukọrịta. 2015-2019[2]

Ihe ndị ọ rụzuru na onyinye maka uto mmekọrịta mmadụ na ibe ya[dezie | dezie ebe o si]

Onyinye E Nyere Òtù ahụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Onyinye 2 Nos (18 oche Buses) na isi nke steeti Oyo nke All Progressives Congress Oyo steeti
  • O nyere ngụkọta nke 5 nos (18 oche Buses) na isiakwụkwọ Gọọmentị Obodo ndị na-esonụ nke All Progressives Congress. 1) APC,Saki Obodo Gọọmentị isi.2) APC Ogbomoso North Obodo Gọmentị isi 3) APC Ido Obodo Gọọmentị isi.4) APC Ogbomoso South Obodo Gọmentị isi

Onyinye Maka Ọha[dezie | dezie ebe o si]

  • E wuru oghere mmiri atọ na mpaghara Shaki-West nke Oke-Ogun na steeti Oyo. Steeti Shaki Oyo Na mgbakwunye na nke anọ nke ntọala MTN dị na 1) Beside Kakako compound. 2) N'akụkụ Shehu Aluminium compound Aiyekale shaki-west.3) N'ihu ụlọ akwụkwọ praịmarị kinnikinnick
  • E wuru oghere mmiri atọ na akụkụ nke Iseyin Local Government na Oke-Ogun na mpaghara Oyo Boreholes na mpaghara gọọmentị mpaghara 6 dị iche iche nke ala Ibadan. 1) Aba Alfa bọs-nkwụsị olomi Area Oluyole LGA 2) Aiyekale Bọs-nchụsị,ona-ara LGA. 3) Ụzọ C.A.C Oke Imola Area. 4) okporo ụzọ bọs na-akwụsị Aremo Ibadan n'ebe ugwu 5) N'akụkụ lam Adesina bụbu ọfịs ma ọ bụ adentunji, Iseyin Oyo Ibadan

Agụmakwụkwọ na I.C.T Ọganihu[dezie | dezie ebe o si]

  • nyere aka inye onyinye / iwu nke 250,000,000,00 (Naira nde abụọ na iri ise naanị) Ụlọ ọrụ ICT kọmputa na Oke-Ogun Polytechnic.
  • nyere aka na Onyinye / Ihe owuwu nke ihe ọmụma ụlọ akwụkwọ ICT na ụfọdụ ụlọ akwụkwọ. 1) Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ụmụ nwoke Oriya aperin. 2) Ụlọ akwụkwọ grammar obodo Oolo. 3) Abiodon Atiba grammar school, Oyoobo 4) Muslim grammar school، oke taasi school 5) Koshin community grammar school Igbeti road koshi. 6) Ụlọ akwụkwọ sekọndrị ndị Alakụba Igbeti Muslim
  • O mere ka o kwe omume iguzobe ọtụtụ nde naira ict Center hub na ụlọ akwụkwọ sekọndrị Shaki parapo sango Shaki Shaki
  • mere ka ntinye nke netwọk mpaghara sara mbara (WAN) na Ibadan polytechnic Ibadan polytecnic
  • nyere aka n'ịrụ ọtụtụ nde naira na ụlọ ọrụ mmepe ụmụ nwanyị, Samoa Ibadan Ibadan
  • nyere aka na onyinye nke ọtụtụ nde naira na FCE Ibadan Ibadan
  • nyere aka guzobe ụlọ akwụkwọ sekọndrị ndị uwe ojii na Igboora na ala Ibarapa
  • Ụmụ amaala iri na abụọ nke Oyo Steeti na ọkwa masta nke Oyo Steet
  • Ọ na-akwalite nguzobe ogige ICT nke ụlọ ọrụ nkwukọrịta n'ime obodo Abuja
  • Ntọala nke Ụlọ Akụ̀ Mmepe ICT
  • Mmalite nke repositioning nke ozi nzipu ozi Naijiria (NIPOST) NIPOST
  • Ntọala
  • Ụlọ akụ Nipost
  • Ụlọ ọrụ Nipost na mmepe ltd Nipost
  • NIPOST ụlọ ọrụ njem na nhazi Ltd NIPOST
  • NIPOST E-commerce ụlọ ọrụ Ltd NIPOST
  • NIPOST E-gọọmentị ọrụ ụlọ ọrụ Ltd NIPOST
  • NIPOST ụlọ ọrụ ọrụ ọrụ dijitalụ Ltd NIPOST

I.C.T Nzukọ Ndị metụtara ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye isi ndị nnọchi anya Naijiria na njikọ nkwukọrịta mba ụwa (I.T.U). Nzukọ nkwurịta okwu redio ụwa.Geneva, Switzerland Geneva Switzerland
  • Ihe omume 2-Side na "Dot Africa GTLD: Olileanya maka ịghọta ọnụnọ dijitalụ nke Africa na akụ na ụba dijitalụ na mmepe na-adịgide adịgide New York U.S. New York U.S.A
  • GSM mobile world Congress Barcelona Spain Barcelona
  • Nleta ọrụ na Korea Telecommunications Seoul Korea n'ebe ndịda Seoul Korea n"ebe ndịda
  • Nleta ọrụ na mmepụta satellite na ebe a na-agbapụ Beijing China Beijing China
  • Onye isi nke ndị nnọchi anya Naijiria na ikpo okwu ndị na-etinye ego na mba ụwa na nzukọ I.T.U nke mba ahụ (Nigeria investment session) Bangkok Thailand Bangkok Thailand
  • Nzukọ 2016 nke I.T.U Council of Ministers Geneva Switzerland Geneva Switzerland
  • Onye isi nke ndị nnọchi anya Naijiria na nzukọ I.T.U plenipotentiary PP-18 Dubai UAE Dubai
  • Onye isi, ndị nnọchi anya Nigeria na I.T.U na ogbako nke mmekọrịta ịntanetị maka aha na nọmba e kenyere (ICANN) Kọmitii ndụmọdụ gọọmentị Dubai UAE Dubai
  • Nzukọ otu ụbọchị nke ndị minista nke I.C.T na Africa na isi ụlọ ọrụ I.T.U Geneva Switzerland Geneva Switzerland

Onyinye na mmata[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nrite Emerge Technology Summit
  • Onyinye Kansụl Mmepe Oke-ogun
  • Nigerian Bar Association Ibadan chapter Award Nigerian Bar association Ibadan
  • Onyinye Ọrụ Nipost
  • Nkà na ụzụ na Innovation Hall of Fame Delta State Award
  • Lagos State Chamber Of Commence And Industry Award Lagos State
  • Onyinye Wanostar Merit
  • Onyinye Society of Family Physician Of Nigeria
  • Onyinye nke Njikọ nke Ndị Ọkachamara nke Naịjirịa
  • Ihe nrite National Youth Merit
  • Ihe nrite onye ama ama nke Muslim media Group Of Nigeria nyere
  • Ihe nrite onye nnọchi anya kwesịrị ekwesị
  • Ihe nrite Youth Focus Initiative
  • Ihe nrite nke ịdị mma
  • National Association of Muslim Law Student O.A.U Chapter Award
  • Mahadum nke Ibadan School Of Business Award Ibadan
  • Ndị na-agbasa ozi n'onwe ha nke Naịjirịa
  • Ihe nrite nke Nigerian Computer Society
  • Ụzọ maka iguzosi ike n'ihe Udo na Nchebe site na Onyinye Ndị Uwe Ojii Naịjirịa
  • Ihe nrite akụ na ụba ekwentị Naijiria
  • Ihe nrite TAAC 2018
  • Njikọ nke onye na-ahụ maka ngwaọrụ nkwukọrịta mkpanaka nke Nigeria Award
  • Omolere, Omolasho Nigeria, nkwado ndị inyom di ha nwụrụ, ogige ụmụ mgbei, ikike inye ndị ikom na ndị inyom ikike Onyinye Omolere
  • Ihe nrite nke Ọrụ Ọha na Eze nke Ụbọchị Azụmaahịa
  • Ihe ịma aka nchekwa cyber Nigeria Award
  • Chọọchị Metọdist nke Naịjirịa, Onyinye pụrụ iche nke Diocese Ogbomosho
  • Degree Honorary nke Doctor of Public Administration (DPA) site na West Africa University Cotonou Benin Republic
  • Mahadum Bayero,Kano Award Mahadum

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]