Adewale Tinubu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adewale Tinubu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoAdewale Tinubu Dezie
Aha enyereAdewale Dezie
aha ezinụlọ yaTinubu Dezie
aha gọọmentiAdewale Tinubu Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya26 Jụn 1967 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba, pidgin Naịjirịa Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ọka iwu, managing director Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Liverpool, London School of Economics and Political Science, Federal Government College Odogbolu Dezie
affiliation stringOando Plc, Oando Plc., Oando Dezie
Ụcha ime anyabrown Dezie
ụcha ntụtụ isiNtụtụ ojii Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Jubril Adewale "Wale" Tinubu CON (amuru 26 June 1967) bu onye isi n'azu ahia na Naijiria, bu onye isi otu ndi Oando PLC.

Ọ malitere ọrụ ya na 1990 dị ka onye ọka iwu, ọkachamara na ọrụ ụlọ ọrụ na mmanụ ala. Na 1994, o mebere Ocean & Oil Group wee duzie usoro mmepe ya site na ụlọ ọrụ azụmaahịa na mbupu mmanụ.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

Tinubu gụrụ akwụkwọ praịmarị ya na steeti Legọs wee nweta asambodo ụlọ akwụkwọ West African n'afọ 1983 n'aka Federal Government College, Odogbolu. Ọ gụrụ iwu na Mahadum Liverpool wee nweta nzere Master of Laws na London School of Economics. Ọ laghachiri na Naijiria na 22 ka ọ gaa ụlọ akwụkwọ iwu Naijiria ka o wee ruo eru ịrụ ọrụ ma kpọọ ya na ụlọ mmanya Naijiria na 1990.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Tinubu bidoro ọrụ ya na ụlọ ọrụ iwu ezinụlọ ya, K. O. Tinubu and Co, bụ ebe ọ bụ ọkachamara na iwu ụlọọrụ na mmanụ ala. N'afọ 1994, o mebere Ocean and Oil Limited, ụlọ ọrụ mmanụ dị na Nigeria.

Onyinye na nhọpụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nrite "Private Sector Icon of the Year" site na Vanguard (2023)[1]
  • E nyere ya nsọpụrụ nke Commander of the Order of the Niger (CON) na 2022 site na Gọọmentị etiti nke Naịjirịa n'okpuru nchịkwa nke Onye isi ala Muhammadu Buhari.[2]
  • "The King of African Oil" site na magazin Forbes [citation needed][3]
  • Otu n'ime ndị isi iri kachasị elu n'ụwa site na ASKMEN[4]
  • Onye ndu ụwa na-eto eto site na World Economic Forum (Jenụwarị 2007)[5]
  • "Onye ndú azụmaahịa Afrịka nke Afọ" site na Africa Investor (2011)[6]
  • "Onye ndu" Onye Azụmaahịa nke Afọ 2014[7]
  • "Africa Executive of the Year" site n'aka Oil Council (2015) [citation needed]
  • "Onye ọchụnta ego nke Afọ" West Africa site na Ernst & Young (2015) [citation needed]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Adewale Tinubu bụ nwa nwanne Chief Bola Tinubu, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Naijiria na onye bụbu gọvanọ Legọs steeti, onye ndu otu All Progressives Congress, na onyeisi oche nke Federal Republic of Nigeria.

N’ọnwa Jenụwarị afọ 2023, n’ememme ebe nna nna ya bụ Bola Ahmed Tinubu ga-ezute ndị isi azụmaahịa na Legọs na Naijiria; Wale Tinubu kwuru maka nwanne nna ya na ka o siri kwenye na mmepe obodo site na Private-Public-Partnership Investment (PPP)

Ọ lụrụ di ma gọzie ya na ụmụ.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Garlands for distinguished Nigerians", Vanguard, January 28, 2023. Retrieved on April 27, 2023.
  2. Oando Boss 'Wale Tinubu Bags National Honour (en-US). Thegazellenews (10 October 2022). Archived from the original on 12 October 2022. Retrieved on 12 October 2022.
  3. “The King of African Oil” Wale Tinubu on the November 2011 cover of Forbes Africa.
  4. Oando chief set for EY world's entrepreneur award (en-US). The Guardian Nigeria News - Nigeria and World News (2015-05-28). Retrieved on 2022-03-15.
  5. WEF Names Oando Chief Young Global Leader for 2007. petroleumafrica.com (26 January 2007).
  6. BBC - Changing Fortunes meets the millionaire entrepreneurs of Brazil and Africa - Media centre. bbc.co.uk.
  7. World Economic Forum on Africa Co-Chairs Call for Sustained Action to Create Inclusive Growth. World Economic Forum on Africa Co-Chairs Call for Sustained Action to Create Inclusive Growth - World Economic Forum. Archived from the original on 2015-04-06.