Africa Nyocha

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Africa Check bụ òtù na-enweghị uru nke na-enyocha eziokwu nke e guzobere na 2012 iji kwalite izi ezi na arụmụka ọha na eze na mgbasa ozi na Africa. Ebumnuche nke nzukọ ahụ bụ ịkwalite ogo nke ozi ọha na eze nwere na kọntinent ahụ.[1][2] Africa Check bụ òtù nwere onwe ya nwere ọfịs na Johannesburg, Nairobi, Lagos, Dakar na London, na-emepụta akụkọ na Bekee na French nyocha nke ndị mmadụ, ụlọ ọrụ na mgbasa ozi mere megide ihe akaebe kachasị mma dịnụ.[1]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Africa Check bụ nke Peter Cunliffe-Jones malitere mgbe ọ meriri asọmpi akụkọ ọhụrụ nke International Press Institute nke Google kwadoro.[2] E mere ya dịka FactCheck.org na PolitiFact.com ma bụrụ ebe nrụọrụ weebụ mbụ na South Africa iji lekwasị anya naanị na nyocha eziokwu.[3]

Ndị isi otu Africa Check dị na Johannesburg, South Africa na Ngalaba Akụkọ nke Mahadum nke Witwatersrand, ebe ha nwere otu ndị na-enyocha eziokwu ugbu a gụnyere Onye isi nchịkọta akụkọ ha, yana ịnakọta ego, ọzụzụ na ọrụ nyocha na onye isi nkwurịta okwu dijitalụ.

N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2015, Africa Check guzobere otu nyocha eziokwu nke dị na ụlọ akwụkwọ EJICOM nke akụkọ na Dakar, Senegal. Ndị otu Dakar na-arụ ọrụ na ebe nrụọrụ weebụ asụsụ French nke Africa Check. Africa Check emeghewokwa ụlọ ọrụ mpaghara na Lagos, Nigeria (na 2016) na Nairobi, Kenya (na 2017) ma ugbu a na-ewe ihe dị ka ndị nyocha eziokwu 30.[4]

Na Machị 2019, a họpụtara Noko Makgato dị ka onye nduzi ọhụrụ nke Africa Check.[5][6] N'otu ọnwa ahụ, Peter Cunliffe-Jones, onye guzobere Africa Check n'afọ 2012, kwupụtara na ọ ga-agba arụkwaghịm n'ọkwa ya dị ka onye isi nchịkwa site na Mee 2019 dịka a họpụtara ya dị ka nnukwu onye ndụmọdụ nke International Fact-Checking Network.[5]

Na June 2019, nzukọ nke abụọ nke Africa Fact, nke Africa Check kwadoro, nwere ihe dị ka mmadụ 30 sitere na mba asaa nke Afrịka, ndị nwere ahụmịhe kachasị mma. N'oge nzukọ nke isii nke Global Fact-Checking Summit, ha chịkọtara ozi gbasara ọnọdụ na mmepe nke ụlọ ọrụ nyocha eziokwu.[5][7]

Na Machị 2021, Africa Check, dị ka naanị nzukọ Afrịka, nyere ego site na Google News Initiative's (GNI) $ 3 nde GNI Vaccine Counter-Misinformation Open Fund, iji kwado ha n'ịkpọlite akụkọ ụgha nke ọgwụ mgbochi COVID-19.[8]

Nyocha eziokwu na mgbasa ozi ọhụrụ[dezie | dezie ebe o si]

A maara Africa Check maka ọrụ ya na nyocha eziokwu nke nkwupụta nje virus mere banyere South Africa na Facebook, dịka nkwupụta na 2013 na South Africa "dị njọ ugbu a karịa afọ 19 gara aga".[9][10] A nyochara nkwupụta iri na isii banyere South Africa gụnyere nkwupụta dịka "enweghị ọrụ na South Africa ejirila ihe karịrị pasent 60 rịa elu n'ime afọ iri na itoolu gara aga", South Africa nwere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ndina n'ike n'ụwa, South Africa bụkwa otu n'ime mba iri kachasị elu n'ụwa maka igbu ọchụ. Banyere nkwupụta ndị a, Africa Check chọpụtara na ọnụ ọgụgụ enweghị ọrụ nke South Africa amụbaala site na 20% ruo 24.7% n'ime afọ 19 gara aga, mmụba nke 23.5%, yabụ nkwupụta nke mmụba 60% bụ ụgha.[9] Ha enweghị ike ịkwado nkwupụta ahụ na South Africa nwere ọnụ ọgụgụ kachasị elu nke ndina n'ike n'ụwa, mana ha kọrọ na ọ ga-abụ eziokwu na South Africa nọ na mba iri kachasị elu maka ọnụ ọgụgụ igbu ọchụ kachasị elu.[9]

Africa Check agbaghaala nkwupụta nke "ọgwụgwọ ahịhịa" maka HIV / AIDS nke gbasara n'Africa, na-ekwu na ọ nweghị ihe akaebe maka ịdị irè nke ọgwụ ọ bụla a na-ekwu.[11]

Na South Africa, enwere arụmụka ụfọdụ banyere ma mwakpo ugbo South Africa ọ bụ mgbukpọ agbụrụ a haziri ahazi megide ndị ọrụ ugbo South African ma ọ bụ ma ọnụọgụ mwakpo na igbu ọchụ kwekọrọ na ọnụọgụ igbu ọchukwu n'ozuzu South Africa.[12] Africa Check kọrọ na ọnụọgụ igbu ọchụ nke ndị ọcha ugbu a dị ala karịa ọnụọgụ ogbugbu nke agbụrụ ndị ọzọ na South Africa nakwa na ọ dị ala karịa ọnụ ọgụgụ igbu ọchukwu maka ndị ọcha site na 1979 ruo 1991, nke bụ n'oge ịkpa ókè agbụrụ ma na-etinye ajụjụ banyere nkwupụta nke mgbukpọ agbụrụ.[12][13]

Malite na World Health Organization (WHO) na 2008, nkwupụta ahụ bụ na 80% nke ndị South Africa na-eji ndị na-agwọ ọrịa ọdịnala agbasawo site na mgbasa ozi n'ụwa niile.[14] Africa Check chọpụtara na nkwupụta a gabigara oke ókè nakwa na nkwupụta ahụ nwere ike ịchọta na nkwupụta na-enweghị ihe akaebe nke e mere na akwụkwọ WHO nke 1983.[14]

Africa Check ekwenyewo n'echiche nke na-azọrọ na ebe ụfọdụ bụ "isi obodo ndina n'ike nke ụwa". Dị ka Africa Check si kwuo, ọ gaghị ekwe omume iji ya tụnyere n'ihi na mba dị iche iche nwere nkọwa iwu dị iche iche nke ndina n'ike, ụzọ isi chịkọta data nke ndina n"ike, na ọkwa nke ịkọ akụkọ ndina n'obi. Nsogbu ndị a niile na-eme ka ntụnyere ziri ezi nke ọnụọgụ ndina n'ike gafee mba ndị ọzọ ghara ikwe omume, n'ihi na data ahụ bụ ihe a na-apụghị ịdabere na ya ugbu a.[15]

O nwekwara ikpo okwu raara onwe ya nye - InfoFinder - nke nwere isi mmalite ozi a pụrụ ịdabere na ya site na mba Afrịka dị iche iche.[16]

N'ọnwa Ọktoba 2018, Facebook kwupụtara ebumnuche ya iso Africa Check na ndị ọzọ na-enyocha eziokwu na Kenya, yana enyemaka nke ndị ọrụ, iji gosipụta akụkọ akụkọ ụgha na mgbalị imeziwanye ogo akụkọ ndị mmadụ na-ahụ na ikpo okwu ya. A ga-emecha gbasaa ya na steeti ndị ọzọ dị n'Afrịka.[17][18][19] N'otu ọnwa ahụ, Facebook malitekwara inye ngwá ọrụ nyocha eziokwu iji belata akụkọ ụgha na Naịjirịa.[20]

Na Machị 2019, Africa Check, na mmekorita ya na NPO Volume Investigations, webatara ọrụ "Gịnị bụ ihe na-enweghị isi na WhatsApp?" iji chọpụta akụkọ ụgha n'ụzọ dị mfe.[21] N'ọnwa Ọgọstụ 2019, a mara ọkwa na Facebook, na mmekorita ya na Africa Check, ga-ewebata asụsụ mpaghara ọhụrụ maka ọtụtụ asụsụ Afrịka.[22] N'otu ọnwa ahụ, Africa Check, ya na ụlọ ọrụ podcast Volume, hụrụ uto dị egwu na podcast WhatsApp ya na-ekpughe ozi ụgha a na-ekesa n'ọtụtụ ebe ma nwee ike ịgbasa ndị na-akwado ya n'oge ọrịa COVID-19.[23]

Nnyocha eziokwu banyere ime ihe ike megide ụmụ nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2018 Africa Check kọrọ banyere ụmụ nwanyị nọ na South Africa na-eme ngagharị iwe megide ime ihe ike na igbu ọchụ ụmụ nwanyị ka ọ pụtara na ọnụ ọgụgụ igbu ọchukwu ụmụ nwanyị ji okpukpu anọ karịa na South Africa dị ka ọ dị n'ụwa ndị ọzọ.[24] Na Jenụwarị 2019 Africa Check kọrọ na ndị uwe ojii South Africa edekọla ndina n'ike 40,035 n'ime ọnwa iri na abụọ ruo na Machị 31, 2018, nke mere ka Cyril Ramaphosa nke South Africa kpọọ oku maka ime ihe megide 'nsogbu ndina n'ọchịchị'.[25]

Nnyocha eziokwu banyere ogbugbu nke ndị ọrụ ugbo ọcha[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2018, Africa Check kpọrọ mbọ enyemaka nke Australia iji nyere ndị ọrụ ugbo South Africa aka site n'ịgbaso ngwa ngwa akwụkwọ ha maka visa ma kọọkwa ọzọ na ọ "ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ihe na-agaghị ekwe omume" iji gbakọọ ọnụ ọgụgụ nke ogbugbu ugbo na South Africa n'ụzọ ziri ezi mana ọnụ ọgụgụ ọhụrụ na nke a pụrụ ịdabere na ya gosipụtara na ọnụ ọgụgụ nke igbu ọchụ ugbo niile nwere ike ịbụ naanị 0.4 maka 100,000 mmadụ.[26] Minista na-ahụ maka ihe gbasara ụlọ, ọpụpụ na nchekwa ókèala n'Australia Peter Dutton dabere na akụkọ ụgha na ogbugbu nke ndị ọrụ ugbo South Africa na-eme kwa izu.[27]

Nnyocha eziokwu banyere mbata[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Nọvemba afọ 2020, Africa Check kpughere akụkọ ụgha nke onye bụbu onye isi obodo Joburg bụ Herman Mashaba wepụtara, onye kwuru na tweet na e nwere nde mmadụ iri na ise "ndị mba ọzọ na-enweghị akwụkwọ" bi na South Africa na ndị ji obi ụtọ kọwaa ozi ziri ezi nke ndị ọzọ a ma ama bipụtara.[28]

N'ọnwa Machị afọ 2021, Africa Check kwupụtara na ọnụ ọgụgụ nde iri na ise rịrị elu nke ukwuu.[29]

Ihe nrite nyocha nke Afrịka[dezie | dezie ebe o si]

Africa Check anọwo na-agba ọsọ nke mbụ African Fact-checking Awards na kọntinent ahụ.[30] N'afọ mbụ ha, 2014, ndị nta akụkọ abụọ si Ghana meriri ihe nrite ahụ, ndị nke abụọ si Kenya na Zambia.[31] N'afọ 2015, onye mmeri si Naijiria na onye nke abụọ si South Africa.[32] N'afọ 2016, Africa Check mepụtara ụdị onyinye maka akụkọ e bipụtara na mgbasa ozi Francophone. N'afọ ahụ, ndị nta akụkọ si Cameroon na Côte d'Ivoire meriri ihe nrite ahụ, na ndị nke abụọ si Naịjirịa na Swaziland.[33]

N'afọ 2017, Africa Check gbakwunyere otu ụmụ akwụkwọ, dịka nyocha eziokwu na-aga n'ihu ịghọ nkà dị mkpa.[30] Nke a hụrụ Moussa Ngom nke CESTI na Senegal ka ọ bụrụ nwa akwụkwọ akụkọ Afrịka mbụ na-asụ French iji merie akụkọ nyocha kachasị mma site n'aka onye nta akụkọ ụmụ akwụkwọ.[34] Banathi Mgqoboka nke Rhodes University's School of Journalism and Media Studies na South Africa ghọrọ nwa akwụkwọ akụkọ Africa mbụ na-asụ Bekee ka edepụtara maka akụkọ nyocha kachasị mma site n'aka nwa akwụkwọ akụkọ mgbe ọ na-aga Mahadum Teknụzụ nke Cape Peninsula na 2017.[35][36]

Africa Check na-enyekwa ihe nrite nyocha eziokwu kwa afọ na ngalaba ndị nta akụkọ na-arụ ọrụ. N'afọ 2018, e nyere nke a onye Naijiria Chikezie Omeje, onye isi nyocha na International Centre for Investigative Reporting (ICIR).[37] N'afọ 2019, e nyere onye nta akụkọ Naijiria bụ Odinaka Anudu nke Business Day Nigeria ihe nrite a, na 2020, ọ gara onye nta akụkọ naijiria bụ Taiwo Adebulu nke akwụkwọ akụkọ TheCable.[38][39]

Ụzọ e si enyocha eziokwu[dezie | dezie ebe o si]

Chọpụta kpọmkwem nkwupụta a ga-enyocha. Kpọtụrụ onye na-azọrọ na ọ ga-ajụ ha maka isi iyi ma ọ bụ ihe akaebe nke nkwupụta ha. Mgbe ahụ, ndị na-enyocha eziokwu ga-agakwuru ndị ọkachamara n'ọhịa iji gbakwunye nuance na ihe gbara ya gburugburu. Mgbe nke ahụ gasịrị, ndị na-ede akwụkwọ na-ede akụkọ ha, na-edepụta ihe akaebe nzọụkwụ site na nzọụkwụ ma na-egosi isi mmalite eji. A na-enyefe ihe odide ahụ na onye nchịkọta akụkọ maka nyocha. Naanị otu ugboro ka e kwekọrịtara na mkpebi ikpe, ka a na-ebipụta isiokwu ahụ.[16]

N'ọnwa Febụwarị 2020, ụlọ ọrụ atọ na-enyocha eziokwu Africa Check, Chequeado na Full Fact malitere ịchọpụta nsonaazụ nyocha dị ugbu a na "nnyocha eziokwu" na ebumnuche iji kwado ndị na-enyochọpụta eziokwu n'ụwa niile iji hụ otu ha ga-esi nwee ike isi gbochie ozi na-ezighi ezi kamakwa inye aka "mepụta usoro ozi dị mma n'ime ogologo oge" na iji mee ka ọha na eze mara nkwupụta a ga-enyocha nke ọma ma bụrụ ndị ọzọ na ihe ha gụrụ.[40]

Nkwado[dezie | dezie ebe o si]

Africa Check debanyere aha dị ka ntụkwasị obi na-enweghị uru na South Africa na dị ka ụlọ ọrụ na-ahụ maka ọdịmma obodo na Britain.[41]

E guzobere Africa Check site na onyinye mbụ £ 45,648 na 2012.[41] Ụlọ ọrụ Agence France-Presse (AFP), na Mahadum nke Witwatersrand nyere ego.[42][43]

N'afọ 2016, ọ nwetara obere ihe n'okpuru £ 473,000.[41] N'afọ 2016, ndị isi na-enye onyinye nke Africa Check bụ Shuttleworth Foundation (26% nke ego ha na-enweta), Omidyar Network (23%), Bill & Melinda Gates Foundation (13%), Open Society Foundation for South Africa (OSF-SA) (12%), na Millennium Trust (9%), na Agence France-Presse (5%).[41] N'afọ 2016, Africa Check nwetara ihe dị ka 6% nke ego ọ na-enweta site na TRI Facts, ngalaba ọzụzụ azụmahịa ya, nyocha na ozi, nke na-enye ọrụ azụmahịa. Ndị ọzọ na-enweghị uru na-eme obere pasent nke ego a na-enweta, ihe dị ka 1% nke ego a ga-enweta na-esite n'aka ndị na-enye onyinye.[41]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Rick. "Nonpartisan Fact-Checking Comes to South Africa", The New York Times, 23 July 2013. Retrieved on 7 December 2013.
  2. 2.0 2.1 Rachel. "Checking the facts: Africa Check expands to new countries", Journalism.co.uk, 13 August 2013. Retrieved on 7 December 2013.Rachel, Bartlett (13 August 2013). "Checking the facts: Africa Check expands to new countries". Journalism.co.uk. Retrieved 7 December 2013. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Bartlett" defined multiple times with different content
  3. Peter. "Fledgling Website Brings Fact Checking to South Africa", Voice of America, 7 August 2013. Retrieved on 7 December 2013.
  4. People: Our team. Africa Check. Retrieved on 2 December 2020.
  5. 5.0 5.1 5.2 The founder of Africa Check is now the International Fact-Checking Network’s senior adviser. Poynter Institute (April 26, 2019). Retrieved on May 4, 2021."The founder of Africa Check is now the International Fact-Checking Network's senior adviser". Poynter Institute. 26 April 2019. Retrieved 4 May 2021. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "check" defined multiple times with different content
  6. Africa Check has a new director. Here’s his vision for fact-checking on the continent.. Poynter Institute (March 15, 2019). Retrieved on May 4, 2021.
  7. Here’s how fact-checking is developing across Africa. Poynter Institute (June 21, 2019). Retrieved on May 6, 2020.
  8. Africa Check receives funding from Google to counter COVID-19 vaccine misinformation. pulse.ng (March 16, 2021). Retrieved on May 4, 2021.
  9. 9.0 9.1 9.2 "Africa Check: The truth behind THAT viral Facebook post about SA", Daily Maverick, 28 November 2013. Retrieved on 7 December 2013.
  10. Kate. "Is Facebook post that SA is worse off now than 19 years ago true?", Mail & Guardian, 28 November 2013. Retrieved on 7 December 2013.
  11. Peter. "Africa Check: No scientific evidence to back claims of breakthrough cures for HIV/AIDS", Daily Maverick, 2 December 2013. Retrieved on 7 December 2013.
  12. 12.0 12.1 Harriet. "Protest against 'slaughter of whites' in South Africa heads to London", The South African, 1 October 2013. Retrieved on 8 December 2013.
  13. Baobab Correspondent. "Getting the facts straight", The Economist, 3 July 2013. Retrieved on 9 December 2013.
  14. 14.0 14.1 Kate. "Use of traditional healers vastly exaggerated", Mail & Guardian. Retrieved on 8 December 2013.
  15. "Africa Check: Why it is wrong to call South Africa, or any country, the 'rape capital of the world'", Daily Maverick, 28 January 2014. Retrieved on 12 February 2014.
  16. 16.0 16.1 "Fighting for honesty", D+C, 21 April 2018."Fighting for honesty". D+C. 21 April 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Fighting for honesty" defined multiple times with different content
  17. Facebook is launching fact-checking tools in Africa—but WhatsApp is its real problem. Quartz (October 3, 2018). Retrieved on May 11, 2021.
  18. Facebook Partners With Africa Check and AFP to Fact Check News in Kenya. techweez (October 3, 2018). Retrieved on May 14, 2021.
  19. Facebook is launching fake news checking in South Africa – here’s how it works. Business Insider (October 4, 2018). Retrieved on June 8, 2021.
  20. Facebook partners Africa Check, AFP to fact-check Nigerian news. Premium Times (October 17, 2018). Retrieved on June 2, 2021.
  21. What's crap on WhatsApp? Here's how to use Africa Check to find out. TimesLIVE (March 28, 2019). Retrieved on June 2, 2021.
  22. Facebook, Africa Check partner to expand local language coverage. busiweek.com (August 14, 2019). Retrieved on June 8, 2021.
  23. Africa Check sees huge growth in its WhatsApp podcast debunking widely circulated misinformation. Poynter Institute (August 18, 2020). Retrieved on June 10, 2021.
  24. Women in South Africa are marching against gender violence with #TotalShutdown protest. CNN (August 2, 2018). Retrieved on June 14, 2021.
  25. South Africa's Cyril Ramaphosa urges action against 'rape crisis'. BBC (January 12, 2019). Retrieved on June 14, 2021.
  26. South Africa criticises Australian plan to fast-track white farmer visas. The Guardian (March 14, 2018). Retrieved on June 17, 2021.
  27. Australia’s offer to fast track visas for “persecuted” white farmers is slammed by South Africa. Quartz (March 15, 2018). Retrieved on June 22, 2021.
  28. Africa Check debunks Mashaba’s ’15m undocumented foreigners in SA’ claim. thesouthafrican.com (November 22, 2020). Retrieved on June 24, 2021.
  29. Africa Check debunks notion of 15 million illegal migrants in SA. CapeTalk (March 17, 2021). Retrieved on June 25, 2021.
  30. 30.0 30.1 African Fact-checking Awards - Honouring the best fact-checking work."African Fact-checking Awards - Honouring the best fact-checking work". Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "africacheck.org" defined multiple times with different content
  31. Ghanaian journalist wins first African Fact-Checking Awards.
  32. PREMIUM TIMES journalist wins 2015 African Fact-Checking Awards - Premium Times Nigeria (13 November 2015).
  33. Cote d’Ivoire , Cameroon top winners at African Fact-Checking Awards. SABC News (9 December 2016). Archived from the original on 10 December 2016. Retrieved on 1 November 2017.
  34. Our previous winners (en-GB). Africa Check. Retrieved on 2019-12-03.
  35. Fact-checking Awards 2017 : dix-sept articles présélectionnés (fr-FR). Africa Check (2017-09-28). Retrieved on 2019-11-29.
  36. UPDATED:PREMIUM TIMES report on presidency’s rice claim shortlisted for Africa fact-checking award - Premium Times Nigeria (en-GB) (2017-09-30). Retrieved on 2019-11-29.
  37. ICIR’s Chikezie Omeje wins Africa Check’s fact check award. International Centre for Investigative Reporting (October 31, 2018). Retrieved on July 5, 2021.
  38. Nigerian and Senegalese journalists lauded at Africa Check Fact-Checking Awards. journalism.co.za (October 29, 2019). Retrieved on July 9, 2021.
  39. Nigerian Journalist Wins Africa Fact-Check Award. Premium Times (October 23, 2020). Retrieved on July 9, 2021.
  40. What Africa Check, Chequeado and Full Fact have learned about tackling bad information. Poynter Institute (February 21, 2020). Retrieved on July 12, 2021.
  41. 41.0 41.1 41.2 41.3 41.4 How we are funded. Africa Check. Retrieved on 2 October 2017."How we are funded". Africa Check. Retrieved 2 October 2017. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Funding" defined multiple times with different content
  42. AFP Fondation's African fact-checking project a winner of African News Innovation Challenge. AFP Foundation. Retrieved on 7 December 2013.
  43. Jessica. "Site sorts fact from fiction in South Africa", International Journalists' Network, 20 June 2013. Retrieved on 7 December 2013.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website