Akinola Modupe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Modupe Nyikoale Akinola
</img>
Amụrụ ( 1974-04-22 ) Ọnwa Nke Anọ 22, 1974 (afọ 49)



</br>
New York City, New York, US

Modupe Nyikoale Akinola (amuru Eprel 22, 1974) bu onye okachamara nhazi nke America na onye okachamara n’akparamagwa na-enyocha sayensi nke nrụgide, okike, na otu esi ebuli ikike mmadu n’otu di iche iche. Ọ bụ ugbu a Barbara na David Zalaznick Prọfesọ nke Business na Columbia Business School, ebe ọ bụ Director nke Sanford C. Bernstein & Co. Center for Leadership na Ethics. [1] [2]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Akinola bụ ọgbọ mbụ African American na New Yorker toro na Spanish Harlem . A mụrụ ma zụlite nne na nna ya na West Africa ( Ghana, Nigeria, na Togo ), na-akwaga US na njedebe 1960s. Ọ na-akọwa nna ya, onye nyocha nlekọta ụlọ ọgwụ lara ezumike nká, na nne ya, onye nkụzi lara ezumike nká, dị ka "ndị hippies Africa" bụ ndị ji obi ha niile kwenye n'ikike agụmakwụkwọ dị ka nnukwu nhazi. [3] [4] Ya na ụmụnne ya nwanyị abụọ gara ụlọ akwụkwọ Brearley, ụlọ akwụkwọ ụmụ nwanyị niile nke onwe na Upper East Side nke Manhattan. Ọ na-ekwupụta ahụmahụ mbụ ya na-etolite na gburugburu ebe ndị isi ojii mana ịga ụlọ akwụkwọ ọcha na agụmakwụkwọ siri ike dị ka ihe dị oke mkpa n'ịkpụzi mmasị ya n'ịghọta sayensị nke nrụgide na mgbanwe dị iche iche.

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Akinola gụchara BA na Psychology, magna cum laude, na Mahadum Harvard na 1996. Ọ nwetara MBA na Harvard Business School na 2001. Ọ laghachiri na Harvard University na 2004 ebe ọ nwetara MA na Social Psychology na 2006 na Ph.D. na omume nhazi na 2009, na-anata Wyss Award of Excellence na Doctoral Research na ngụsị akwụkwọ. [5]

Ọrụ azụmahịa[dezie | dezie ebe o si]

Azụmahịa Akinola malitere dịka nwata akwụkwọ na Harvard College ebe ọ bụ osote onye isi oche na Harvard Student Agencies, ụlọ ọrụ kacha nwee ụmụ akwụkwọ n'ụwa. [6] Ọ gara n'ihu na-arụ ọrụ na UNICEF na West Africa, na-amalite agụmakwụkwọ anaghị akwụ ụgwọ ka ọ gachara mahadum na mpaghara ahụ. [7] O wee sonye na Bain &amp; Company dị ka onye na-ahụ maka ndụmọdụ wee gaa n'ihu dị ka onye ndụmọdụ na onye isi nke Diversity ka ọ gụchara MBA ya. Akinola rụkwara ọrụ na Banking Investment na Merrill Lynch .

Ọrụ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Mmasị agụmakwụkwọ Akinola malitere dị ka onye na-agụghị akwụkwọ mgbe ọ mere nyocha maka akwụkwọ Breaking Site n'aka onye ndụmọdụ ya, prọfesọ David A. Thomas (bụ onyeisi oche nke Morehouse College ). Ahụmahụ a mere ka Akinola kpughee mbụ ya na nyocha ike ọhụrụ nwere ike inwe na ụlọ ọrụ na otu. Mgbe ọ na-etinye ihe ize ndụ ịhapụ ụzọ ndụmọdụ a na-achọsi ike, Thomas, ya na ndị ezinụlọ ya, ndị enyi ya, na ndị ndụmọdụ nyere agbamume dị mkpa na Akinola gbasoro Ph.D. na-eduzi nkebi ahịrịokwu ahụ "ndị nwere obi ike bụ ndị na-atụ egwu ma na-aga." [8]

Mgbe ị nwetara Ph.D. na 2009, Akinola sonyeere ngalaba nke Columbia Business School. Ọ kuziri usoro ndu achọrọ maka MBA nke afọ mbụ yana nkuzi n'ọtụtụ mmemme agụmakwụkwọ onye isi na isiokwu gụnyere: mmepe onye isi, njikwa nrụgide, na ụdị dị iche iche, nha nha na nsonye. [9] Ọ bụ otu n'ime ndị prọfesọ ụlọ akwụkwọ azụmahịa kacha mma na Columbia Business School wee nata onyinye Dean's Dean's Award for Teaching Excellence na 2015. [10]

N'afọ 2018, Akinola ghọrọ onye prọfesọ ojii mbụ na akụkọ ụlọ akwụkwọ azụmahịa Columbia iji nweta ọrụ . Na 2020, ọ ghọrọ onye isi ngalaba nke Sanford C. Bernstein & Co. Center for Leadership and Ethics na Columbia Business School. [11]

Nnyocha[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha Akinola na-enyocha otú nrụgide si emetụta arụmọrụ ebe ọrụ, gụnyere ime mkpebi, imepụta ihe, na mkparita uka, na usoro nke ịkpa ókè — ndị agha na-ebelata nsonye ma na-egbochi ọganihu nke ndị ọrụ site na otu ndị na-enweghị atụ. Ọ na-enyocha otú nrụgide nwere ike isi metụta ọganihu nke ndị ọrụ ma na-ebute — ma ọ bụ site na — ịkpa ókè. Akinola na-achọ ịchọpụta mmemme bara uru nke nwere ike ibelata mmetụta ọjọọ ha — maka ndị njikwa, otu, na ndị na-eme iwu. [12] </link>ọrọ</span> ]

Nchegbu na arụmọrụ na òtù[dezie | dezie ebe o si]

Nchọpụta oge ochie kọwapụtara ọnọdụ sara mbara nke nrụgide nwere ike inye aka. Dịka ọmụmaatụ, nchekasị nwere ike imeziwanye arụmọrụ maka mmụta nke ọma na ọrụ ọhụrụ. Nchoputa Akinola enyochala ụdị arụmọrụ dị iche iche na nhazi dị mkpa, dị ka ọrụ ndị gụnyere mkpebi siri ike na ịchọ nlebara anya lekwasịrị anya — dịka mgbe ndị uwe ojii kwesịrị ịchọpụta ma onye a na-enyo enyo nwere egbe [13] ma ọ bụ mgbe ndị njikwa na-ahọrọ ihe okike kacha mma. echiche nke ọtụtụ. [14] Ọzọkwa, ka ọrụ gara aga enyochala profaịlụ kachasị mma nke homonụ nchekasị maka ịrụ ọrụ nke onye ọ bụla, Akinola enyochala otú profaịlụ nke hormones nchekasị na otu si emetụta arụmọrụ ya. [15] Akinola na-amata ọdịiche dị n'etiti abụọ qualitatively dị iche iche ụdị nzaghachi nchekasị nke enwere ike tụọ ya na obi na nke hormonal: mmiri vs. nzaghachi nrụgide nrụgide. Ọ na-achọpụta ọnọdụ ndị na-ebute ụdị nzaghachi nrụgide ọ bụla, ma nwalee mmetụta ha pụrụ iche na arụmọrụ. Ya na ndị ọrụ ibe ya achọpụtala na nzaghachi nrụgide ndị a nwere ike imetụta ahụike na ọdịmma ma chọpụta ihe omume bara uru nke na-enyere ndị mmadụ aka ịchịkwa nchekasị. </link>[ a chọrọ nkọwa ]

Ntinye aka[dezie | dezie ebe o si]

Akinola na-amụ mkparị nke uche nke na-ebute nsonaazụ dị iche iche maka ndị ọrụ. Ọ na-enyocha mgbe ịkpa ókè nwere ike ime, ebe a na-akpọkarị ya, na otú o si agbasa. Dịka ọmụmaatụ, n'ime ọmụmụ ihe gbasara ịkpa ókè na ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ, Akinola na ndị ọrụ ibe ya na-achọpụta na ọ ga-abụ na enweghị mmasị na-apụta na mkpebi gbasara ọdịnihu karịa mmekọrịta dị ugbu a. [16] Ọrụ ndị ọzọ na-akọwa otú nlebara anya nhazi na axes dị iche iche, dị ka ụdị echiche na àgwà mmadụ, nwere ike isi mee ka mgbalị ndị e lekwasịrị anya na akụkụ ọdịnala, dị ka agbụrụ na okike. Akinola na ndị ọrụ ibe ya achọpụtala na dịka otu dị iche iche siri chọọ ịgafe tokenism (ya bụ, inwe otu onye nnọchiteanya nwanyị iji gosipụta ụdị dị iche iche nke nwoke na nwanyị), ha agbakọtala n'otu aka ahụ nke inwe kpọmkwem ụmụ nwanyị abụọ n'ọkwa ndị a na-achọsi ike. A na-ahụ ihe omume a, nke ya na ndị ọrụ ya na-akpọ "twokenism", na bọọdụ ụlọ ọrụ ma na-akpọkarị ya maka ụlọ ọrụ n'okpuru nyocha mgbasa ozi dị elu. [17] Na mkpokọta, ọrụ Akinola na-arụtụ aka n'otu n'otu — na nhazi — usoro ọkwa ọkwa na omume nke nwere ike imetụta nnochite anya ụmụ nwanyị na ndị nta.

Otu akụkụ nke nyocha Akinola bụ ụdị dị iche iche ọ na-eji: ọrụ ụlọ nyocha, nnwale ubi, nyocha ihe ndekọ akụkọ ihe mere eme, na ụzọ physiological (ya bụ, akwara obi, hormonal). Ijikọta ụdị usoro dị iche iche — na-emekarị n'otu ọmụmụ ihe — ewepụtala nghọta miri emi banyere nrụgide na ịkpa ókè karịa ka a hụrụ na mbụ. </link>[ a chọrọ nkọwa ]

Mkpuchi nyocha, nsọpụrụ na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Akinola edewo banyere isiokwu nke nrụgide na usoro nke ịkpa ókè n'ọtụtụ akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ, na nyocha ya ekpuchiwo na mgbasa ozi dị iche iche gụnyere The New York Times, The Wall Street Journal, National Public Radio, WIRED, Scientific American, Forbes . The Economist, na The Huffington Post . Akwụkwọ akụkọ Sunday New York Times nke ya na-ede akwụkwọ aha ya bụ "Ndị ọkachamara nwere ajọ mbunobi, kwa" (ya na Dolly Chugh na Katherine Milkman) bụ otu n'ime akụkọ 20 kachasị elu-emailed/agụ/ tweeted na ngwụcha izu e bipụtara ya. [18]

Akinola anatala ọtụtụ ihe nrite na nsọpụrụ maka nyocha ya gụnyere onyinye akwụkwọ ikike ụmụ akwụkwọ kacha mma, Society of Personality and Social Psychology (2009), Rising Star Award, Association for Psychological Science (2011), na onyinye kacha mma akwụkwọ, Academy of Management Journal ( 2020). Akpọrọ ya aha Massachusetts Institute of Technology Dr. Martin Luther King Jr. Fellow (2013), Society for Personality and Social Psychology Fellow (2021), otu Association for Psychological Science Fellow (2020), ma tinye ya na Thinkers50 Radar List. nke 30 Thinkers na-ekiri (2022). [19] > ]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. School (15 September 2014). Columbia Business School Directory. Retrieved on April 28, 2022.
  2. Modupe Akinola Appointed Director of the Sanford C. Bernstein & Co. Center for Leadership and Ethics. Leadership and Ethics News. The Sanford C. Bernstein & Co. Center for Leadership and Ethics. Retrieved on April 28, 2022.
  3. Laskey. "Modupe Akinola, Craig Robinson Jr.", The New York Times, 21 August 2010. Retrieved on April 28, 2022.
  4. Blagg (June 2001). Modupe Akinola: Outreach in Africa. Harvard Business School Alumni. Retrieved on April 28, 2022.
  5. Akinola. Curriculum Vitae. Archived from the original on May 17, 2022. Retrieved on April 28, 2022.
  6. Blagg (June 2001). Modupe Akinola: Outreach in Africa. Harvard Business School Alumni. Retrieved on April 28, 2022.
  7. Blagg (June 2001). Modupe Akinola: Outreach in Africa. Harvard Business School Alumni. Retrieved on April 28, 2022.
  8. Modupe Akinola Robinson.. Harvard Business School African American Alumni Association. Retrieved on April 28, 2022.
  9. School (15 September 2014). Modupe Akinola. Columbia Business School Directory. Retrieved on April 28, 2022.
  10. School (15 September 2014). Modupe Akinola. Columbia Business School Directory. Retrieved on April 28, 2022.
  11. Modupe Akinola Appointed Director of the Sanford C. Bernstein & Co. Center for Leadership and Ethics. Leadership and Ethics News. The Sanford C. Bernstein & Co. Center for Leadership and Ethics. Retrieved on April 28, 2022.
  12. Akinola (2 October 2017). Research. Retrieved on April 28, 2022.
  13. Akinola (2008). "The Dark Side of Creativity: Biological Vulnerability and Negative Emotions Lead to Greater Artistic Creativity". Personality and Social Psychology Bulletin 34 (12): 1677–1686. DOI:10.1177/0146167208323933. PMID 18832338. Retrieved on May 6, 2022. 
  14. Akinola (Mar 23, 2008). "The Dark Side of Creativity: Biological Vulnerability and Negative Emotions Lead to Greater Artistic Creativity". Personality and Social Psychology Bulletin 34 (12): 1677–1686. DOI:10.1177/0146167208323933. PMID 18832338. 
  15. Akinola (August 15, 2016). "Collective hormonal profiles predict group performance". PNAS 113 (35): 9774–9779. DOI:10.1073/pnas.1603443113. PMID 27528679. 
  16. L Milkman (Apr 13, 2015). "What happens before? A field experiment exploring how pay and representation differentially shape bias on the pathway into organizations". Journal of Applied Psychology 100 (6): 1678–1712. DOI:10.1037/apl0000022. PMID 25867167. Retrieved on May 6, 2022. 
  17. H. Chang (Feb 13, 2019). "Diversity Thresholds: How Social Norms, Visibility, and Scrutiny Relate to Group Composition". Academy of Management Journal 62 (1): 144–171. DOI:10.5465/amj.2017.0440. Retrieved on May 6, 2022. 
  18. Chugh. "Professors Are Prejudiced, Too", The New York Times, 9 May 2014. Retrieved on April 28, 2022.
  19. Akinola. Curriculum Vitae. Archived from the original on 2022-07-09. Retrieved on 2024-03-29.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Modupe Akinola publications indexed by Google Scholar
  • Modupe Akinola on LinkedIn
  • Modupe Akinola on Twitter