Jump to content

Akintunde Akinleye

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Akintunde Akinleye
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya19 Eprel 1971 Dezie
Ebe ọmụmụLagos Dezie
Ọrụ ọ na-arụomenkà, osee foto Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaAckland Art Museum, Studio Museum in Harlem Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie
Akintunde Akinleye

Akintunde Akinleye (amuru Eprel 19, 1971) bu onye odeakụkọ foto nke onyonyo ya gbadoro ụkwụ na mgbanaka foto na isiokwu akụkọ ikpe. Onye bụbu onye na-ese foto Reuters na-ekpuchi West Africa, foto ya edepụtala akụkọ ihe mere eme nke Nigeria mgbe ọchịchị gachara. [1] [2] [3] Ọ bụ onye mbụ na-ese foto Naijiria nwetara ihe nrite foto foto ụwa (2007), maka onyonyo ya nke mgbawa pipeline na Lagos . [3] [4] [5] N'otu afọ ahụ, ọ natara National Geographic All Roads award. Ebipụtala foto ya na Time, Vogue, New York Times na akwụkwọ ndị ọzọ. [3] [6]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ ezie na nne na nna ya—Joel Oloruntoba na Ebuoluwa Racheal—si na Okemesi-Ekiti dị na ndịda ọdịda anyanwụ Nigeria, Akintunde mụrụ ma zụlite na Mushin, Lagos . [6] Nne ya lere Akintunde anya dị ka onye na-egwu egwu, onye chọrọ ịdọpụ ya n'egwuregwu bọọlụ n'okporo ámá. [6] Mgbe ọ dị afọ iri na otu, e kwuru na o nyere ya igwefoto mgbe ọ chọpụtara na ọ na-amasị ya ise foto n’ájá. [1] E debakwara ya na mmemme ịmụ akwụkwọ mgbe ụlọ akwụkwọ gachara n'otu ụlọ ọrụ foto dị n'ógbè ahụ iji mụta ihe osise . [6]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Mgbe ọ dị afọ 5, Akintunde malitere akwụkwọ praịmarị ya na St. Jude's Primary School na Mushin ma mesịa gaa ụlọ akwụkwọ praịmarị nke Layi-Oyekanmi mgbe gọọmentị gbasaara usoro ụlọ akwụkwọ ọha na 1979. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị Eko Boys (EBHS) maka ụlọ akwụkwọ sekọndrị site na 1983 ruo 1988.

Na 1997, o nwetara nzere bachelọ na Social Studies Education na Ondo State University dị n'Ado Ekiti (Ugbu a Ekiti State University) wee gaa Nigerian Institute of Journalism (NIJ) na Lagos maka nzere post-graduate na nta akụkọ. [6]

Ka ọ natachara nzere masters abụọ na Mass Communication na Mahadum Lagos na na ọmụmụ ihe nkiri na Mahadum Carleton, Ottawa n'otu n'otu, ọ malitere Ph.D. mmemme na nkà mmụta ihe gbasara mmadụ, na-elekwasị anya na mgbagwoju anya siri ike nke imepụta, omenala ihe a na-ahụ anya, na nnọchite anya na Mahadum Carleton, Ottawa, Canada. [7] [8]

Mgbe emechara ogbako na foto foto na foto, nke World Press Photo Foundation haziri na Nigeria Institute of Journalism na Lagos na 2005, a họpụtara Akintunde onye nkuzi ọbịa na asambodo ọkachamara na foto Journalism, n'ọchịchọ ibuli ụkpụrụ omume. nke ọrụ na Nigeria. [6] Dị ka onye ndoro-ndoro PhD, ọ kụzirila nkuzi na omenala ndị a ma ama n'Africa, cinema Africa, na visual anthropology, na-enyere ndị prọfesọ ahọpụtara aka na African Studies na anthropology na Mahadum Carleton, Ottawa, Canada. N'oge ọrụ ubi maka nyocha nke doctoral: Gendering a Small God: Gelede Religion, Pentecostal Media, and Spirituality in Urban Lagos, Akintunde weere ọnọdụ nkuzi na ụlọ akwụkwọ mgbasa ozi na ihe nkiri na Pan-Atlantic University, Lagos maka nnyefe bara uru. nke isiokwu na foto / vidiyo-akụkọ maka ụmụ akwụkwọ na-ekere òkè. [6]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Foto nta akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Akintunde malitere ọrụ foto ya na Daily Independent, akwụkwọ akụkọ mpaghara na Lagos, afọ ole na ole ka ọ nwetasịrị akara ugo mmụta bachelor ya. [1] [6] Mgbe ọ na-ekpuchi okpueze nke Oba nke Lagos, Oba Riliwan Akiolu, ndị ọrụ nchekwa kụrụ ya ihe maka ịbịaru Atiku Abubakar nso, osote onye isi ala Nigeria. Igwefoto ya gbajiri, ma nọrọ otu ọnwa n'ụlọ ọgwụ, a kọrọ. [4] Ọ malitere ịrụ ọrụ maka Reuters na 2006 wee ghọọ onye na-edekọ akụkọ maka mpaghara West Africa mgbe ya na Finbarr O'Reilly na-arụ ọrụ, onye nchịkọta akụkọ mpaghara Reuters n'oge ahụ. [1] [3] [6] Ọ kwụsịrị ọrụ nta akụkọ nwa oge, wee gbaa arụkwaghịm n'ọrụ ya na Reuters na 2018 iji tinye ike ya oge niile na ọmụmụ doctoral ya. [8] [9]

Otu akwụkwọ akụkọ New York Times nke 2015 kwuru na ọrụ ya na-eweta "ọdịdị nke kinetic na ndụ". [1] Akinleye enwetala nhọpụta anọ maka onyinye Prix Pictet na Photography and Sustainability maka ọrụ ya na Delta: A Vanishing Wetland, Delta Bush Refineries, Makoko: Life on Stilt, na Lagos' Firemen . [8]

Ihe nrite foto nke World Press[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2007, Akinleye nwetara ihe nrite foto nke World Press maka akụkọ otu n'otu maka onyonyo ya nke otu nwoke na-ekpochapụ nsị n'ihu ya mgbe ọ gbawara pipeline na Abule Egba, dị na Lagos. [1] [3] [4] [5] [6] [10] Ọ jiri igwe igwe kwụpụta okporo ụzọ Legọs wee rute ebe ihe ahụ gbawara obere nkeji iri ka ọ malitechara. Ọ kọrọ na ka anwụrụ ọkụ na-agba gburugburu gbara ya gburugburu, ọ hụrụ otu nwoke nwara iji bọket mmiri ya gbasa ọkụ ahụ ka ọ na-eji mmiri ikpeazụ sachaa ihu ya. O were ihe dị ka foto ise ma ọ bụ isii nke nwoke ahụ ma kwaga ebe ọzọ. Ekwuru na foto ahụ nwetara ihe nrite bụ nke ikpeazụ n'usoro onyonyo o sere. [4]

Akinleye na-arụrịta ụka ma ọ ga-ezigara onye nchịkọta akụkọ foto foto a, na-ekwu, "Echere m na foto nta akụkọ ekwesịghị ịdị oke nka na echere m na ọ [foto ahụ] mara mma nke ukwuu, ọ dị egwu na ọ dị mma. M nọdụ ebe ahụ ihe dị ka ọkara elekere na-arụrịta ụka ma M kwesịrị iziga ya." [4]

Akinleye na ihe ngosi ya na 2015.

The Guardian kpọrọ ihe onyonyo a dị ka otu foto kacha mma nke afọ iri. [11]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Akinleye lụrụ Omobolanle Dada-Akinleye ("Omo-B"). Ha nwere ụmụ anọ; Akinbusayo, Akinola, Ibukunoluwa, and Eniola. </link>[ a chọrọ nkọwa ]

Onyinye, nhọpụta na residency[dezie | dezie ebe o si]

  • Ihe nrite foto nke World Press (2007)
  • National Geographic All Road award (2008) [1] [3] [5] [8]
  • Nhọpụta maka ihe nrite Prix Pictet na ịse foto na nkwado maka ọrụ ya na:
  • Delta: ala mmiri na-apụ n'anya (2012)
  • Delta Bush Refineries (2015)
  • Makoko: Ndụ na Stilt (2019), na
  • Ndị ọkụ Lagos (2021)
  • Mmekọrịta obibi, Mahadum Texas na Dallas (2008)
  • Mmekọrịta obibi, Thami Mnyele Foundation, Amsterdam (2010)

Ihe ngosi ahọpụtara[dezie | dezie ebe o si]

  • Delta Bush Refineries na Akụkọ ndị ọzọ, Omenka Gallery, Lagos, Nigeria, 2016. [3] [8] [9]
  • Ụbọchị ọ bụla na-agafe, Red Door Gallery, Lagos, Nigeria, 2015. [1]
  • Ụzọ ime mmụọ, Ụlọ Akwụkwọ nke Oriental na African Studies (SOAS), London, 2014. [12]
  • Wole Soyinka na ndị ọzọ nke anyị, Brunei Gallery, SOAS, United Kingdom, 2012.
  • Delta: Ala mmiri na-apụ n'anya (Maka ụwa na-adịgide adịgide), Bamako, Mali, 2011.
  • Nsogbu nke mba a gọziri agọzi, California na Washington, DC, 2007.

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Janson, Marloes na Akinleye, Akintunde (2015). "Ụzọ Ime Mmụọ: Ụwa Okpukpe Ime na Megacity Lagos", Na Okpukpe Ihe, 11, (4), 2015, p. 550-56 https://doi.org/10.1080/17432200.2015.1103484
  • Akinleye, Akintunde (2013). "Paradox". Na Rogue Urbanism: Obodo Africa Emergent (ed.) Edgar Pieterse na AbdouMaliq Simone. Johannesburg: Jacana Media, pg. 355-364, 2013.
  • Oyebode, Aisha and Akinleye, Akintunde (2021). Ụmụ ada Chibok . Akwụkwọ ikike ụlọ, New York.

Ihe ngosi akwụkwọ na akwụkwọ mmado[dezie | dezie ebe o si]

  • "Gafere Frame: Photojournalism na Context of Africa, Center for African Studies", Mahadum Florida, Gainesville, USA, February 2020.
  • "Anthropocene Na-ebi na Deviance: Delta Bush Refineries na Akụkọ Ndị Ọzọ." Akwụkwọ ewepụtara na ọgbakọ kwa afọ nke Anthropology Graduate Student' Association, Mahadum York, Toronto, Canada, Maachị 2019.
  • "Imechi njikọ na-efu efu: Mgbasa Ozi Mgbanwe Ihu Igwe na Mmepụta Foto Ụmụaka maka ngosi ngosi ihe ngosi". Ihe ngosi akwụkwọ mmado @Ihe ngosi nka nke Canada, Disemba 2019.

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 Richardson. A Complex Self-Portrait of Africa. The New York Times. Retrieved on 17 April 2021.
  2. Simon & Schuster. Aisha Muhammed-Oyebode. Simon & Schuster Publishers. Retrieved on 17 April 2021.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 The Nation (January 10, 2017). Akinleye's exhibition revisits corruption in oil-rich Delta. The Nation Newspapers. Arts & Life. Retrieved on 17 April 2021.
  4. 4.0 4.1 4.2 4.3 4.4 Cain (July 31, 2014). Akintunde Akinleye's best photograph: the aftermath of a Nigerian pipeline explosion. The Guardian. Retrieved on 17 April 2021.
  5. 5.0 5.1 5.2 Richardson. Who Is Telling Africa's Stories?. The New York Times. Retrieved on 17 April 2021.
  6. 6.00 6.01 6.02 6.03 6.04 6.05 6.06 6.07 6.08 6.09 Webb. Photographing firefighters on the streets of Lagos. BBC Sounds. Retrieved on 17 April 2021.
  7. Carleton University. Anthropology PhD candidate Akintunde Akinleye featured in inaugural issue of Raven magazine. carleton.ca. Department of Sociology and Anthropology. Retrieved on 17 April 2021.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 Omenka Gallery. Akintunde Akinleye. Omenka Online. Archived from the original on 16 April 2021. Retrieved on 17 April 2021.
  9. 9.0 9.1 Akinleye. Exhibitions. Akintunde Akinleye. Archived from the original on 17 April 2021. Retrieved on 17 April 2021.
  10. World Press Photo. 2007 Photo Contest, Spot News, Singles, 1st prize. World Press Photo.Org. Retrieved on 17 May 2021.
  11. Schama (November 13, 2010). Simon Schama's photograph of the decade. The Guardian. Retrieved on 17 April 2021.
  12. The Spiritual Highway: Religious World Making in Megacity Lagos. School of Oriental and African Studies (SOAS). Retrieved on 30 March 2023.