Aliko Dangote

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Aliko Dangote

Dangote in 2014
Born (1957-04-10) 10 Eprelụ 1957 (age 67)
Kano, Nigeria
EducationGovernment College, Birnin Kudu
Alma materAl-Azhar University
Occupation
  • Businessman
  • industrialist
Years active1977–present
Spouse(s)
Zainab Dangote
(m. 1977, divorced)
Mariya Muhammad Rufai
(divorced)
Children4, including Halima
Relatives

Aliko Dangote (Listeni) GCON (amụrụ na 10 Eprel 1957) bụ onye ọchụnta ego na onye na-emepụta ihe na Naijiria. A maara ya nke ọma dị ka onye guzobere, onyeisi oche, na onye isi oche nke Dangote Group, nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe na West Africa. The Bloomberg Billionaires Index mere atụmatụ na ego ya dị ijeri $ 17.8 na June 2023, na-eme ka ọ bụrụ onye kacha baa ọgaranya n'Africa, onye isi ojii kacha baa ọkara n'ụwa, na onye nke 94 kacha baa ọganihu n'ụwa.[1][2][3]

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Dangote n'ezinụlọ ndị Alakụba Hausa bara ọgaranya na 10 Eprel 1957 na Kano, nke bụ akụkụ nke British Nigeria n'oge ahụ.[4][5] Nne ya, Mariya Sanusi Dantata, bụ nwa nwanyị nke onye ọchụnta ego Sanusi Dantsata.[6] Nna ya, Mohammed Dangote, bụ onye mmekọ azụmahịa nke Dantata.[7] Site n'aka nne ya, ọ bụ nwa nwa nke Alhassan Dantata, onye kachasị baa ọgaranya na West Africa n'oge ọnwụ ya na 1955. Nwanne Dangote, Sani (1959/60-2021), bụkwa onye ọchụnta ego.[8][9] Dangote gụrụ akwụkwọ na Sheikh Ali Kumasi Madrasa, Capital High School sochiri ya na Kano.[10] N'afọ 1978, ọ gụsịrị akwụkwọ na Government College, Birnin Kudu.[11] O nwetara nzere bachelọ na ọmụmụ azụmahịa na nchịkwa na Mahadum Al-Azhar dị na Cairo.[12][10]

Ọrụ azụmahịa[dezie | dezie ebe o si]

Dangote na 2011

E guzobere Dangote Group dị ka obere ụlọ ọrụ azụmaahịa na 1977, n'otu afọ ahụ Dangote kwagara Lagos iji gbasaa ụlọ ọrụ ahụ. Dangote natara ego mgbazinye ego 500,000 site n'aka nwanne nna ya iji malite ịzụ ahịa na ngwaahịa, gụnyere simenti dị n'akpa nakwa ngwaahịa ugbo dị ka osikapa na shuga.[13] N'afọ ndị 1990, ọ gakwuuru Central Bank of Nigeria na echiche na ọ ga-adị ọnụ ala maka ụlọ akụ ahụ ikwe ka ụlọ ọrụ ụgbọ njem ya jikwaa ụgbọ ala ndị ọrụ ha, atụmatụ a kwadoro.

Taa, Dangote Group bụ otu n'ime nnukwu ụlọ ọrụ na Africa, yana ọrụ mba ụwa na Benin, Ghana, Zambia, na Togo. The Dangote Group esila bụrụ ụlọ ọrụ azụmaahịa gaa n'ịbụ nnukwu ụlọ ọrụ mmepụta ihe na Naijiria, na-agụnye nkewa dị ka Dangote Sugar Refinery, Dangote Cement, na Dangote Flour.[14] Dangote Group na-achịkwa ahịa shuga na Naijiria, na azụmaahịa refinery ya bụ onye isi na-eweta (pasent 70 nke ahịa) na ụlọ ọrụ ihe ọṅụṅụ na-atọ ụtọ nke mba ahụ, ụlọ ọrụ na-emepụta mmanya, na ndị na-emepụta achịcha. Ụlọ ọrụ ahụ na-ewe ihe karịrị mmadụ 11,000 n'ọrụ na West Africa.

N'ọnwa Julaị afọ 2012, Dangote gakwuuru ndị na-ahụ maka ọdụ ụgbọ mmiri Naịjirịa ka ha gbazite ala a gbahapụrụ agbahapụ na ọdụ ụgbọ mmiri Apapa, nke a kwadoro.[15] O mechara wuo ụlọ ọrụ maka ụlọ ọrụ shuga ya n'ebe ahụ. Ọ bụ ụlọ nrụpụta kachasị ukwuu n'Africa na nke atọ kachasị ukwuu n"ụwa, na-emepụta 800,000 metric ton nke shuga kwa afọ. The Dangote Group nwere ụlọ ọrụ nnu na ụlọ ọrụ ntụ ọka ma bụrụkwa onye isi na-ebubata osikapa, azụ, pasta, simenti, na fatịlaịza. Ụlọ ọrụ ahụ na-ebupụ ogho, mkpụrụ osisi cashew, koko, mkpụrụ sesame, na ginger na ọtụtụ mba. Tụkwasị na nke a, ọ nwere nnukwu itinye ego na ụlọ, ụlọ akụ, njem, akwa, mmanụ, na gas.

N'ọnwa Febụwarị afọ 2022, Dangote kwupụtara mmezu nke ụlọ ọrụ Peugeot na Naịjirịa na-esote mmekọrịta ya na Stellantis Group, ụlọ ọrụ nne na nna nke Peugeot, na gọọmentị steeti Kano na Kaduna. Ụlọ ọrụ ụgbọ ala ọhụrụ, Dangote Peugeot Automobiles Nigeria Limited (DPAN), nke dị na Kaduna, malitere ọrụ site na mpịakọta nke Peugeot 301, 508, 3008, 5008, na Landtrek.[16]

Na 22 Mee 2023 na Lekki, Naijiria, Dangote nyere ọrụ na Dangote Refinery. Ụlọ ọrụ ahụ na-eme atụmatụ mbupụ mmanụ ụgbọala karịrị akarị, na-agbanwe nnukwu ụlọ ọrụ na-emepụta mmanụ n'Africa ka ọ bụrụ ebe mbupụ mmanụ maka ngwaahịa mmanụ. Ọ na-eme atụmatụ mbupụ diesel, dị ka Dangote si kwuo, onye kwadoro iwu ụlọ nrụpụta ahụ. Ebe nrụọrụ ahụ dị na 6,180-acre (2,500 hectare) na Lekki Free Trade Zone, Lekki, Lagos State. A na-enye ya mmanụ ala site na nnukwu paịpụ mmiri n'okpuru ụwa na 1,100 kilomita (680 mi) ogologo.

Akụnụba[dezie | dezie ebe o si]

Dangote ghọrọ onye ọgaranya mbụ nke Naijiria n'afọ 2007.[17] A kọrọ na Dangote gbakwunyere ijeri $ 9.2 na akụ na ụba nke onwe ya na 2013, dị ka Bloomberg Billionaires Index si kwuo, na-eme ka ọ bụrụ onye nke iri atọ kacha baa ọgaranya n'ụwa n'oge ahụ, na onye kacha baa ọkara n'Africa.[18] N'afọ 2015, ihe ndị HSBC na-agbapụta kpughere na Dangote bụ onye ahịa HSBC nakwa na o nwere akụ na ebe a na-atụ ụtụ isi na British Virgin Islands.[19][20]

Ka ọ na-erule June 2022, Dangote bụ onye kachasị baa ọgaranya n'Africa, nke nwere atụmatụ ego ruru ijeri US $ 20.[21][2]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Dangote nwere ọrụ dị mkpa n'inye ego maka ntuli aka nke Onye isi ala Olusegun Obasanjo na 2003, nke o nyere ihe karịrị N200 nde (US $ 2 nde). O nyere N50 nde (US $ 500 puku) na National Mosque n'okpuru nkwado nke "Ndị enyi nke Obasanjo na Atiku". Dangote nyekwara onyinye N200 nde na Ọbá Akwụkwọ Onye isi ala. Onyinye ndị a na-ese okwu nke ukwuu nye ndị otu PDP na-achị achị emeela ka nchegbu dị ukwuu n'agbanyeghị na a kpọsara nrụrụ aka n'oge nke abụọ nke Obasanjo.[22]

N'afọ 2011, Onye isi ala Goodluck Jonathan họpụtara Dangote ka ọ bụrụ onye otu ndị otu nchịkwa akụ na ụba ya.[23] N'afọ 2017, asịrị gbasara na Dangote na-atụle ịgba ọsọ maka onye isi ala Naịjirịa na ntuli aka 2019. Dangote jụrụ ịgba ọsọ ma kwuo na o bughị n'obi ịgba ọsọ maka ọkwa a họpụtara ahọpụta.[24][25] Kama nke ahụ, Dangote gara n'ihu na-eje ozi na kọmitii ndụmọdụ pụrụ iche maka mkpọsa nhọpụta Muhammadu Buhari.[26]

Ihe omume ndị ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ebere[dezie | dezie ebe o si]

Dangote arụwo ọrụ n'akụkụ Bill & Melinda Gates Foundation na nsogbu ahụike ọha na eze.[27] N'ọnwa Ọgọstụ afọ 2014, o nyere onyinye nde $ 750,000 iji nyere gọọmentị Naijiria aka ịkwụsị mgbasa nke Ebola.[28][29] N'ọnwa Mee afọ 2016, o kwere nkwa nde $ 10 iji kwado ndị Naijiria nke nnupụisi Boko Haram metụtara.[30] N'ọnwa Machị 2020, o nyere onyinye nde $ 500,000 maka ọgụ megide mgbasa nke COVID-19 na Naijiria.[31]

Egwuregwu bọọlụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2019, Dangote na Femi Otedola kwere nkwa inye ndị otu egwuregwu bọọlụ mba Naijiria $ 75,000 maka goolu ọ bụla ha gbara na African Cup of Nations (AFCON).[32] Ọ bụkwa onye na-akwado otu egwuregwu bọọlụ bọọlụ England Arsenal FC ma gosipụta mmasị ịzụta klọb ahụ. N'afọ 2020, o nyere ego na ngalaba egwuregwu nke Naijiria iji mezigharịa Abuja, ámá egwuregwu mba ahụ.[33]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Dangote bi na Lagos.[34] O nwere ụgbọ elu onwe ya abụọ ma na-arụ ọrụ awa iri na abụọ kwa ụbọchị site n'elekere ise nke ụtụtụ ruo elekere ise nke ehihie ma na-agba kilomita iri n'ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ kwa ụbọchị.[17]

Dangote lụrụ Zainab Dangote na 1977, mana ha gbara alụkwaghịm n'ụbọchị a na-amaghị. O mechara lụọ Mariya Muhammad Rufai ruo mgbe ha gbara alụkwaghịm, ọ bụ ezie na a maghị ụbọchị agbamakwụkwọ na ịgba alụkwaghịghịm. O nwere ụmụ nwanyị atọ aha ha bụ Halima, Mariya, na Fatimah, na nwa nwoke nkuchi aha ya bụ Abdulrahman.[35] Halima sooro ya banye n'ụwa azụmahịa ma bụrụ ugbu a onye isi nchịkwa nke ọrụ azụmahịa nke ụlọ ọrụ ya.[36] N'afọ 2023, onye na-agụ egwu Davido kwuru na Aliko bụ nna nna ya.

Onyinye na ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

Onyinye na mmata[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye bụbu onye isi ala, Goodluck Jonathan nyere Dangote nsọpụrụ nke abụọ kachasị elu na Naijiria, Grand Commander of the Order of the Niger (GCON).[37]
  • A kpọrọ Dangote dị ka onye Forbes Africa nke Afọ 2014.[38]
  • Maka afọ isii n'usoro, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017, na 2018 Forbes depụtara ya dị ka "Nwoke Kasị Ike n'Africa".[39][40][41][42][43][44]
  • N'afọ 2014, edepụtara ya na "Top 25 Businessmen in the World" nke CNBC bụ ndị gbanwere ma kpụzie narị afọ ahụ.[45][46]
  • N'ọnwa Eprel afọ 2014, magazin Time depụtara ya n'etiti ndị 100 kachasị nwee mmetụta n'ụwa.
  • N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2015, Bloomberg Markets depụtara Dangote n'etiti "Ndị 50 kacha nwee mmetụta n'ụwa".[47][48]
  • O meriri "The Guardian Man of the Year 2015".[49]
  • O meriri "2016 African Business Leader Award", nke Africa-America Institute (AAI) haziri.[50][51]
  • Magazin New African kwuru na Dangote bụ otu n'ime ndị Afrịka 100 kachasị nwee mmetụta na 2015, 2017, 2018 na 2019.[52][53][54][55]

Ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

Dangote na-anọdụ na bọọdụ nke Corporate Council on Africa ma bụrụ onye otu kọmitii na-eduzi Global Education First Initiative nke odeakwụkwọ ukwu nke United Nations, Clinton Global Initiative na International Business Council nke World Economic Forum.[56][57] A họpụtara ya dịka onye isi oche nke US-Africa Business Center, na Septemba 2016, site na US Chamber of Commerce.[58][59][60][61] N'ọnwa Eprel 2017, ọ sonyeere ndị nduzi nke Clinton Health Access Initiative.[62] Ọ nọkwa na bọọdụ nke One Campaign.[63][64][65] Onye isi ala Buhari họpụtara Dangote ka ọ bụrụ onye isi oche nke Kansụl Naịjirịa End Malaria n'ọnwa Ọgọstụ 2022.[66] Ọ bụkwa onye otu Global End Malaria Council, ya na ndị isi ndị ọzọ gụnyere Bill Gates, Ray Chambers, na onye bụbu onye isi ala Ellen Johnson Sirleaf.[67]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ezinụlọ Dantata
  • Ndepụta nke ndị Naijiria
  • Ndepụta nke ndị Hausa
  • Ndepụta nke ndị Black billionaires
  • Ndepụta nke ndị Afrịka site na ego ha ruru

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Bloomberg (2023-06-15). # 94, Aliko Dangote, $17.8B. www.bloomberg.com. Retrieved on 2023-06-15.
  2. 2.0 2.1 Dangote visits revamped Moshood Abiola Stadium -. thenationonlineng.net. Retrieved on 2022-02-26."Dangote visits revamped Moshood Abiola Stadium -". thenationonlineng.net. Retrieved 26 February 2022.
  3. Bloomberg Billionaires Index. Bloomberg.com. Retrieved on 2022-06-10.
  4. Ilan Bijaoui (2017). Multinational Interest & Development in Africa: Establishing a People's Economy. Springer. ISBN 978-3-319-48914-8. 
  5. Nweke. What you should know about Dangote. Retrieved on 14 July 2015.
  6. admin (2017-04-10). Aliko Dangote: The African Icon at 60! (en-US). This Day Live. Retrieved on 2022-03-06.
  7. What you should know about Dangote - The Nation Newspaper (en-US) (2012-11-23). Retrieved on 2022-05-12.
  8. "Sani Dangote dies: Aliko Dangote brother Sani, Vice President of Dangote Group don die", BBC News Pidgin, 15 November 2021. (in pcm)
  9. "Sani Dangote burial fotos", BBC News Pidgin. Retrieved on 2022-03-06.
  10. 10.0 10.1 Aliko Dangote: Things You Never Knew About Him, His Wives and Children – Naija News. naijanews.com (17 March 2017). Archived from the original on 8 October 2017. Retrieved on 8 October 2017.
  11. IV (4 January 2018). Birnin Kudu College hails Dangote on projects (en-US). Blueprint. Retrieved on 15 March 2020.
  12. "The World's Billionaires: Aliko Dangote", Forbes.com. Retrieved on 9 March 2018.
  13. Umoh (2018-12-05). Billionaire Aliko Dangote is the world's richest black person—here's how he made his wealth (en). CNBC. Retrieved on 2022-05-12.
  14. "Somalia orders top U.N. official to leave", Reuters, 2 January 2019. Retrieved on 2 January 2019. (in en)
  15. "Dangote Sugar Refinery Plc (DSR)", Institute of Developing Economies-Japan External Trade Organization. Accessed 26 November 2015.
  16. "Africa's Richest Man, Dangote Ventures Into Automobiles", Investors King, 4 February 2022. Retrieved on 7 February 2022.
  17. 17.0 17.1 Aliko Dangote, Nigeria's first billionaire cements his fortune - CNN.com (en). edition.cnn.com. Retrieved on 2022-05-12."Aliko Dangote, Nigeria's first billionaire cements his fortune - CNN.com". edition.cnn.com. Retrieved 12 May 2022.
  18. "Aliko Dangote Racks in $9.2 bn in 2013", BellaNaija, 3 January 2014.
  19. Exposed: The Africans named in the HSBC Swiss Leaks (en-ZA). The Mail & Guardian (2015-02-13). Retrieved on 2022-02-27.
  20. INVESTIGATION: David Mark's wife, Dangote, Adenuga, others named in #SwissLeaks as operators of secret foreign accounts | Premium Times Nigeria (en-GB) (2015-02-19). Retrieved on 2022-02-27.
  21. Aliko Dangote. Forbes.
  22. Group wants Obasanjo prosecuted over Presidential Library donations, others (en-GB). Premium Times (31 July 2013). Retrieved on 2 January 2019.
  23. "Nigeria's Jonathan adds Dangote to economic team", Reuters, 2011-08-19. Retrieved on 2022-05-11. (in en)
  24. I'm Not Running For 2019 Presidency Says Aliko Dangote (en-US). Nairametrics (2017-09-09). Retrieved on 2022-05-11.
  25. Akinola (2017-08-18). I am not ready to give up business for politics - Dangote rules out 2019 presidential bid (en). Legit.ng - Nigeria news.. Retrieved on 2022-05-11.
  26. 2019: Presidency clarifies Dangote's role in Buhari's campaign as Nigerians, PDP react | Premium Times Nigeria (en-GB) (2018-12-29). Retrieved on 2022-05-11.
  27. Falade (2019-09-26). What I Admire Most About Dangote – Bill Gates (en-US). Nigeria News. Retrieved on 2022-05-11.
  28. Nigeria reports one more Ebola case, 11 in total. Reuters. Archived from the original on 16 August 2014. Retrieved on 20 June 2015.
  29. Africa's richest man gives N150m to fight Ebola – Corporate News. businessdailyafrica.com. Archived from the original on 23 July 2015. Retrieved on 20 June 2015.
  30. "Boko Haram crisis: Nigerian tycoon Dangote donates $10m in aid", BBC News, 2016-05-10. Retrieved on 2022-05-11. (in en-GB)
  31. Dangote donate N200m to fight Coronavirus in Nigeria (en-US). CNBC Africa (3 March 2020). Archived from the original on 28 March 2020. Retrieved on 28 March 2020.
  32. AFCON: Dangote, Otedola To Splash $75,000 Per Goal On Super Eagles. Channels Television. Retrieved on 2021-12-26.
  33. Dangote's $1m for renovation of MKO Abiola stadium excites Adelabu – Nigeria and World News. The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News (28 August 2020). Retrieved on 19 October 2020.
  34. "The World's Billionaires: Aliko Dangote", Forbes.com. Retrieved on 9 March 2018.
  35. David (25 November 2019). Aliko Dangote, Africa's richest man, on his 'crazy' $12bn project (en-US). Nigerian Infopedia. Retrieved on 15 March 2020.
  36. Italoye (25 November 2019). Aliko Dangote's Children: Names of His Sons & Daughters (en-US). Nigerian Infopedia. Archived from the original on 25 October 2020. Retrieved on 15 March 2020.
  37. BN Bytes: Genevieve Nnaji, Stephanie Okereke, Amaka Igwe, Aliko Dangote & Jim Ovia receive Honours – Photos from the Ceremony. BellaNaija (15 November 2011). Retrieved on 20 June 2015.
  38. Reed. Nigerian Businessman Aliko Dangote Named Forbes Africa Person of the Year 2014. atlantablackstar.com. Retrieved on 28 December 2014.
  39. Nsehe. The African Billionaires 2013 (en). Forbes. Retrieved on 23 March 2020.
  40. Nsehe. The African Billionaires 2014 (en). Forbes. Retrieved on 23 March 2020.
  41. Africa. Africa's 50 Richest 2015 (en-US). Forbes Africa. Retrieved on 23 March 2020.
  42. Nsehe. The African Billionaires 2016 (en). Forbes. Retrieved on 23 March 2020.
  43. Africa (1 February 2017). Africa's Billionaires (en-US). Forbes Africa. Retrieved on 23 March 2020.
  44. Dolan. African Billionaire Fortunes Rise On Forbes 2018 List Of Continent's Richest (en). Forbes. Retrieved on 23 March 2020.
  45. staff (29 April 2014). CNBC 25: Aliko Dangote. www.cnbc.com. Retrieved on 23 March 2020.
  46. CNBC (29 April 2014). The List: CNBC First 25. www.cnbc.com. Retrieved on 23 March 2020.
  47. "Power, Money, and Ideas: Bloomberg Markets 50 Most Influential People", Bloomberg Markets. Retrieved on 23 March 2020.
  48. admin (6 December 2017). Dangote Emerges Only African on Bloomberg's List of 50 Most Influential People (en-US). THISDAYLIVE. Retrieved on 23 March 2020.
  49. Dangote honored as the guardian man of the year 2015. guardian.ng. Retrieved on 23 March 2020.
  50. Businessman & Philanthropist Aliko Dangote to Accept 2016 AAI African Business Leader Award. The Africa-America Institute (17 August 2016). Retrieved on 23 March 2020.
  51. American institute names Dangote African Business Leader of the Year (en-US). TheCable (26 September 2016). Retrieved on 23 March 2020.
  52. Nigerians dominate New Africa's 100 Most Influential Africans of 2015 (en-US). Vanguard News (24 November 2015). Retrieved on 6 January 2021.
  53. fadamana (7 December 2017). 100 Most Influential Africans: Ten Kenyans Including CJ David Maraga Listed (en-US). Answers Africa. Retrieved on 5 January 2021.
  54. New African releases its list of 100 Most influential Africans (en-US). Ladybrille Magazine (30 November 2018). Retrieved on 5 January 2021.
  55. Africa (9 October 2019). Top 10 Nigerians in Africa Report's 100 most influential Africans (en-US). Ventures Africa. Retrieved on 5 January 2021.
  56. UN chief hails Dangote's interventions (en-GB). Daily Trust (25 August 2015). Archived from the original on 22 March 2020. Retrieved on 22 March 2020.
  57. United Nations Girls' Education Initiative – Global Section – Global Business Leaders Launch Girls' Education Task Force. UNGEI. Archived from the original on 8 September 2019. Retrieved on 22 March 2020.
  58. U.S. Chamber Names Aliko Dangote Co-Chair of U.S.-Africa Business Center (en). U.S. Chamber of Commerce (20 September 2016). Archived from the original on 22 March 2020. Retrieved on 22 March 2020.
  59. US Chamber names Dangote Co-Chair of US-Africa Business Centre (en-US). Vanguard News (20 September 2016). Retrieved on 22 March 2020.
  60. Africa's richest man to co-chair US-Africa business center by U.S. Chamber of Commerce. guardian.ng. Retrieved on 22 March 2020.
  61. U.S. Chamber of Commerce Appoints Benedict Peters To Advisory Board of The U.S.-Africa Business Center (en-US). CNBC Africa (24 September 2019). Archived from the original on 22 March 2020. Retrieved on 22 March 2020.
  62. Aliko Dangote GCON – Omnia Strategy LLP. omniastrategy.com. Retrieved on 22 March 2020.
  63. Aliko Dangote (en-US). ONE (1 September 2016). Retrieved on 23 March 2020.
  64. African Business leader and Philanthropist, Aliko Dangote, joins Board of The ONE Campaign (en-US). ONE (1 September 2016). Retrieved on 23 March 2020.
  65. Dangote and Bono launch poverty tackling partnership (en-US). ONE (29 August 2016). Retrieved on 23 March 2020.
  66. Release (2022-08-16). Buhari inaugurates Dangote-led Nigeria End Malaria Council (en-GB). Premium Times Nigeria. Retrieved on 2022-08-16.
  67. End Malaria Council (en). endmalariacouncil.org. Retrieved on 2022-08-16.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Barau, A. S. (2007), Nnukwu Ihe Na-adọrọ mmasị nke Kano. Nlekọta nyocha na akwụkwọ, Ụlọ Gọọmentị, Kano
  • Fayemiwo, M. A., & M. M. Neal (2013), Aliko Mohammad Dangote The Biography of the Richest Black Person in the World, Strategic Book Publishing
  • Ekekwe, N. (2020), The Dangote System: Techniques for Building Conglomerates, Tekedia Institute

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]