Jump to content

Alison Saar

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Alison Saar
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịHaiti, Njikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereAlison Dezie
aha ezinụlọ yaSaar Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya5 Febụwarị 1956 Dezie
Ebe ọmụmụLos Angeles Dezie
ŃnàRichard Saar Dezie
ŃnéBetye Saar Dezie
nwanneLezley Saar Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaHaitian Creole Dezie
ụdị ọrụ yaart of sculpture Dezie
Ọkwá o jiartist-in-residence Dezie
ebe agụmakwụkwọScripps College, Otis College of Art and Design Dezie
Ebe ọrụLos Angeles Dezie
Flọruit1985 Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ọrụ ama amacopacetic / Hear the Lone Whistle Moan Dezie
Ijecontemporary art Dezie
ụdịfigurative art Dezie
Ihe nriteGuggenheim Fellowship, Anonymous Was A Woman Award, New York Foundation for the Arts Dezie
nọchitere anya yaPhyllis Kind Gallery Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library, Schomburg Center for Research in Black Culture Dezie

Alison Saar (amuru Febụwarị 5, 1956) bụ onye na-ese ihe na Los Angeles, California, onye mgbasa ozi agwakọta na onye na-ese ihe. Ihe osise ya gbadoro anya na ndị mbịarambịa Africa na njirimara nwanyị ojii yana nka na mmụọ ndị Africa, Caribbean na Latin America na-emetụta ya. [1] A maara Saar nke ọma maka "ịgbanwe ihe ndị a chọtara iji gosipụta isiokwu nke njirimara omenala na ọha mmadụ, akụkọ ihe mere eme, na okpukpe." [2] Saar na-eto nne na nna ya, onye na-arụkọ ọrụ ọnụ na onye na-eme ihe nkiri Betye Saar (née Brown) na onye na-ese ihe na onye nchekwa nka Richard Saar, maka nkpughe mbụ ya na omume metaphysical na ime mmụọ. [3] Saar soro nzọụkwụ nne na nna ya na ụmụnne ya nwanyị, Lezley Saar na Tracye Saar-Cavanaugh bụ ndị bụkwa ndị na-ese ihe. [4] [5] Saar abụrụla onye na-ese ihe kemgbe ọtụtụ afọ, na-egosipụta n'ụlọ ngosi ihe nkiri gburugburu ụwa yana ịwụnye ọrụ nka ọha na New York City. Ọ nwetala ihe nrite ihe nrite sitere na ụlọ ọrụ gụnyere New York City Art Commission yana Institute of Contemporary Art na Boston.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Betye Saar, nne Alison.

A mụrụ Saar na Los Angeles, California, onye a ma ama nke onye America America na-akpụ akpụ na onye na-ese ihe, Betye Saar, na Richard Saar, onye na-ese ihe na onye na-ahụ maka nkà. [6] Nne Saar Betye tinyere aka na 1970s Black Arts Movement wee na-akpọrọ Alison na ụmụnne ya nwanyị, Lezley na Tracye, gaa n'ụlọ ngosi ihe mgbe ochie na oghere nka n'oge ha bụ nwata. [7] Ha hụkwara Art Outsider, dị ka Simon Rodia 's Watts Towers na Los Angeles na Grandma Prisbrey's Bottle Village na Simi Valley . [8] Ịhụnanya Saar maka okike, mmasị siri ike na nka ndị obodo na mmasị nke ndị nka nwere ike imepụta mma site n'iji ihe ndị a tụfuru atụfu sitere na nzụlite ya na ikpughe na ahụmahụ na ụdị nka ndị a. [9] Alison na nna ya rụrụ ọrụ dị ka onye nchekwa afọ asatọ, malite mgbe ọ ka nọ n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị. [10] Ọ bụ ebe a ka ọ mụtara ịsụ ihe, o kwukwara na o mechara mee ka ihe ndị ọ ga-eji mee ihe n’iberibe ya. [10] Ịmekọ ihe n'ihe ndị sitere n'ọdịbendị dị iche iche — frescoes , mummies Egypt, na nkà Pre-Columbian na Africa — Alison gbasara njirimara nke ihe dị iche iche, usoro na ihe ịchọ mma . [10] Ezinụlọ gara n'ihu na-arụ nnukwu ọrụ na ọrụ Saar sitere na mkpali ya ruo na usoro ya. N'okwu nke onye edemede na onye na-agba ajụjụ ọnụ Hadley Roach, "N'ime ndụ Saar, tebụl kichin bụ ihe dị mfe, ụmụaka bụ ndị na-enyere aka, na driftwood na-adọkpụrụ site n'azụ ụlọ ka ọ ghọọ ụkwụ mmadụ." [11]

Saar nwetara akara ugo mmụta abụọ na akụkọ ihe mere eme nka na nka nka site na Scripps College (Claremont, CA) na 1978, na-amụrụ Dr. Samella Lewis akwụkwọ. [12] [13] Mgbe ọ gụchara ogo Saar, ọ manyere ya ịchụso ịbụ onye na-ese ihe kama ịmụ nka. [13] Ihe odide ya lekwasịrị anya na nka ndị mmadụ n'Africa-American. [14] Ọ natara MFA site na Otis College of Art and Design (Los Angeles, CA) na 1981. [15] Mgbe ị na-agụ akwụkwọ na Otis College of Art and Design, Saar kere iberibe ihe eji eme fiber nke zoro aka na Mark Rothko na Tantric Art . Ọ bịara ghọta na ya chọrọ ịgbanwe ụdị nka ya ka ọ bụrụ ihe na-egosipụtakwu ma na-adọrọ mmasị karị. [16] Na mgbakwunye na ọrụ ha dị iche iche Saar na nne ya Betye Saar ewepụtala ihe osise ọnụ, dịka House of Gris Gris (1989). [17] Site na nne ya Alison "ketara mmasị na ihe omimi, chọta ihe, na ikike ime mmụọ nke nkà." [8]

Ọrụ mmalite[dezie | dezie ebe o si]

Na 1981, mgbe ha gụsịrị akwụkwọ na Otis College of Art and Design, Saar na di ya, Tom Leesar, bụkwa onye na-ese ihe, kwagara New York City. Ha jikọtara ọnụ ụlọ nkwakọba ihe na Chelsea ka ọ bụrụ ọnụ ụlọ dị elu, taịlị tin ọ chọtara n'ime ụlọ ha na ụlọ ndị ọzọ nke narị afọ nke 19 na mmalite nke narị afọ nke 20 ghọrọ ihe oyiyi na-emegharị ugboro ugboro na ọrụ ọkpụkpụ ya. [16]

Na 1983, Saar bụ onye omenkà bi na Harlem na Studio Museum . Ọ gara biri ọzọ na New Mexico na 1985. N'ebe ahụ, ọ jikọtara ụdị obodo ya na Southwest American American na Mexico. [18]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Usòrò:Snake Man, color woodcut and lithograph by Allison Saar.jpg
Nwoke agwọ, ịkpụ osisi na lithograph nke Saar, 1994, Ụlọ ihe ngosi nka nke Honolulu

Saar nwere nkà n'ọtụtụ usoro nka, gụnyere ihe ọkpụkpụ ígwè, osisi, fresco, mbipụta osisi, na ọrụ site na iji ihe ndị achọtara. [16] [19] [20] [14] Ihe ọkpụkpụ ya na nrụnye ya na-enyocha isiokwu nke mbata ọdịnala Africa na ọnọdụ ime mmụọ. [19] Ọrụ ya na-abụkarị akwụkwọ akụkọ ihe mere eme ma na-ekwenyekarị ọrụ akụkọ ihe mere eme nke ahụ dị ka akara njirimara, yana njikọ anụ ahụ na ndọrọ ndọrọ ọchịchị njirimara nke oge a. [1] Nwoke Snake (1994), na nchịkọta nke Honolulu Museum of Art, bụ ihe atụ nke otú onye na-ese ihe si akọwa ma omenala Africa na ahụ mmadụ na ọrụ ya. Nzụlite agbụrụ dị iche iche nke onye na-ese ihe, njirimara agbụrụ dị iche iche na ọmụmụ ya na nka na okpukperechi Latin America, Caribbean na Africa agwala ọrụ ya. [21] [14] Saar na-enyocha omume nke Candomblé, Santería, na Hoodoo . [22] N'ịkwenye na ihe nwere mmụọ, ọ na-agbanwe ihe ndị ọ maara nke ọma iji kpalie mmetụta mmadụ. [23] [10]

A na-eji ihe osise dị iche iche mara ihe ọkpụkpụ ya nke ukwuu, nke na-adịkarị ndụ, yana site na ihe dị iche iche na ozi ọ na-eji nnukwu ederede omenala mara ọrụ ya. [24] Mgbe a jụrụ ya banyere mkpali dị n'azụ ya omume nke itinye n'ọrụ hụrụ ihe ọ na-ekwu, "Ọ dịtụbeghị mgbe m chere na m printmaking dị ka ndọrọ ndọrọ ọchịchị ma nke ukwuu banyere ya ịbụ populist, ịnwetanwu na ọnụ. M hụrụ n'anya akụkọ ihe mere eme nke broadsides ebe ndị mmadụ ga-ebipụta a. uri na plasta obodo na ha, na m mere a di na nwunye na-ede uri." [25]

Ihe ọkpụkpụ Saar na-anọchi anya okwu gbasara okike na agbụrụ site na ahụmịhe onwe ya na ọnọdụ akụkọ ihe mere eme. [26] Ọtụtụ ọrụ Saar gụnyere ozi na isiokwu akụkọ ihe mere eme nke ndị America America. Ihe ngosi 2018 ya, Topsy Turvy, na-ezo aka na agwa Topsy na akwụkwọ akụkọ Uncle Tom's Cabin nke Harriet Beecher Stowe, ụdị agbụrụ agbụrụ dị ogologo. [27] Saar reimagines Stowe's stereotype dị ka ihe nnọchianya nke resilience na iguzogide kama, àgwà gbanwere site na ịhụnanya mgbe ọ nwetasịrị ajọ omume nke ịgba ohu nke hapụrụ ya oyi na enweghị obi. [16]

Mbipụta[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye ọzụzụ atụrụ, Elizabeth. Ihe nzuzo, mkparịta ụka, Mkpughe: Art nke Betye na Alison Saar . Los Angeles, CA: Wight Art Gallery, Mahadum California, 1990.
  • Wilson, Judith. "N'okpuru Crossroads: Art nke Alison Saar." Na Callaloo 14 no 1 (Winter 1991): 107–123.
  • Krane, Susan. Art na Edge, Alison Saar: Fertile Ground, Atlanta, GA: Ụlọ ihe ngosi nka dị elu, 1993.
  • Nooter Roberts, Mary, na Alison Saar. Ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ahụ: Foto nwanyị na nka Luba na ihe ọkpụkpụ nke Alison Saar . UCLA Fowler Museum of Cultural History, 2000.
  • McGee, Julie L. "Ubi, Boll, na Ncheta: Maka ihe ngosi nke Cotton na Art African American." Na Nlebanya Mba Nile nke African American Art 19 no. 1 (2003): 37–48 .
  • Lewis, Samella S. Ndị nka na nka na nka nke America, degharịrị ma gbasaa ed 3rd. , Berkeley: Mahadum California Press, 2003.
  • Farrington, Lisa E. "Ịmeghachi onwe ya: Nwanyị nwanyị gba ọtọ." N'ime akwụkwọ akụkọ nka nwanyị 24 no. 2 (Mgbụsị akwụkwọ 2003–Winter 2004): 15–23.
  • Dallow, Jessica. "Ịghaghachi akụkọ ihe mere eme: Betye na Alison Saar, Feminism, na nnọchiteanya nke Nwanyị ojii." Ọmụmụ nwanyị 30 ọ. 1 (2004): 75–113 .
  • Dallow, Jessica. Ọkpụkpụ ezi-na-ụlọ: Nkà nke Betye, Lezley, na Alison Saar . Chapel Hill: Ackland Art Museum, Mahadum North Carolina na Chapel Hill na njikọ na Mahadum Washington Press, 2005.
  • Jones, Leisha. "Ụmụ nwanyị na Abjection: oke nke ọdịiche, akụkụ nke Art." Omenala Ọhụụ & Gender 2 (2007): 62–71.
  • linton, Meg. Alison Saar: KA KA... . Los Angeles, CA: Otis College of Art and Design, Ben Maltz Gallery, 2012.
  • Dallow, Jessica. "Mpụpụ na nlọghachi: Ịtụle ahụ nke Nne na Art nke Betye na Alison Saar." Nka na-emekọrịta ihe na Nne, nke Rachel Epp Buller deziri . Ụlọ ọrụ mbipụta Ashgate, 2012.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

 

  • York: Terra Incognita (2010), Lewis & Clark College, Portland, Oregon

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

Snake (1994), na nchịkọta nke Honolulu Museum of Art, bụ ihe atụ nke otú onye na-ese ihe si akọwa ma omenala Africa na ahụ mmadụ na ọrụ ya. Nzụlite agbụrụ dị iche iche nke onye na-ese ihe, njirimara agbụrụ dị iche iche na ọmụmụ ya na nka na okpukperechi Latin America, Caribbean na soatụ nke otú onye na-ese ihe si akọwa ma omenala Africa na ahụ mmadụ na ọrụ ya. Nzụliteatụ nke otú onye na-ese ihe si akọwa ma omenala Africa na ahụ mmadụ na ọrụ ya. Nzụlite

  1. 1.0 1.1 Dallow (2004). "Reclaiming Histories: Betye and Alison Saar, Feminism, and the Representation of Black Womanhood". Feminist Studies 30 (1): 74–113.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":13" defined multiple times with different content
  2. Saar. National Museum of Women in the Arts. Retrieved on 2018-03-03.
  3. Alison Saar. National Museum of Women in the Arts (19 April 2024).
  4. Finkel (November 5, 2020). Alison Saar on Transforming Outrage Into Art. The New York Times.
  5. Family Legacies: The Art of Betye, Lesley, and Alison Saar. Artdaily (19 April 2024).
  6. Clark, Erin. "Alison Saar." Artworks Winter (2008): 33-40. Print.
  7. Dallow (2005). Family legacies : the art of Betye, Lezley, and Alison Saar, Saar, Betye., Saar, Lezley, 1953-, Saar, Alison., Matilsky, Barbara C., Saar-Cavanaugh, Tracye., Ackland Art Museum., 1st, Chapel Hill: Ackland Art Museum, the University of North Carolina at Chapel Hill in association with University of Washington Press, Seattle and London. ISBN 029598564X. OCLC 60664401. 
  8. 8.0 8.1 Krane (1993). Art at the Edge, Alison Saar: Fertile Ground. Atlanta, GA: High Museum of Art.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  9. Artists: Alison Saar. Phyllis Kind Gallery. Retrieved on 14 March 2017.
  10. 10.0 10.1 10.2 10.3 Shepherd (1990). The Art of Betye and Alison Saar. Secrets, Dialogues, Revelations. Los Angeles, CA: Wight Art Gallery, University of California, 37. ISBN 0-943739-14-4.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  11. BOMB Magazine | Thread to the Word: Alison Saar (en). BOMB Magazine. Retrieved on 2024-05-02.
  12. Farris (1999-01-01). Women artists of color: a bio-critical sourcebook of 20th century artists in the Americas (in en). Westport, CT; London: Greenwood Press. ISBN 0313303746. 
  13. 13.0 13.1 Finkel. "Alison Saar on Transforming Outrage Into Art", The New York Times, 2020-11-05. Retrieved on 2024-04-19. (in en-US)
  14. 14.0 14.1 14.2 Wilson, Judith. "Down to the Crossroads: The Art of Alison Saar." Callaloo 14.1 (1991): 107-23. Web. .
  15. Linton (2012). Alison Saar: STILL .... Los Angeles, CA: Otis College of Art and Design, Ben Maltz Gallery. ISBN 9780930209339. OCLC 849747893. 
  16. 16.0 16.1 16.2 16.3 Almino (2018-05-01). "I Wanted to Make Art that Told a Story": Alison Saar on Her Eloquent Sculptures (en-US). Hyperallergic. Retrieved on 2024-05-02. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":4" defined multiple times with different content
  17. Stromberg (February 13, 2017). Betye and Alison Saar Talk Art at the California African American Museum. Hyperallergic. Hyperallergic Media Inc.. Retrieved on 11 March 2017.
  18. Alison Saar | Artist Profile (en-US). NMWA. Retrieved on 2024-03-07.
  19. 19.0 19.1 Saar (January 1, 2007). Duped: prints by Alison Saar : Towson University, March 16, 2007-April 14, 2007 : Delaware Center for the Contemporary Arts, April 20, 2007-August 5, 2007. (in en). DE: Delaware Center for the Contemporary Arts. ISBN 978-0-9785927-2-1. OCLC 166424124. 
  20. Nooter Roberts (2000). Body politics : the female image in Luba art and the sculpture of Alison Saar, Saar, Alison., University of California, Los Angeles. Fowler Museum of Cultural History., Los Angeles, Calif.: UCLA Fowler Museum of Cultural History. ISBN 0930741811. OCLC 44518067. 
  21. Krane (1993). Art at the Edge, Alison Saar: Fertile Ground. Atlanta, GA: High Museum of Art. 
  22. Amadour (2022-02-05). An Interview with Alison Saar (en-US). Riot Material. Retrieved on 2022-03-20.
  23. Saar (1993). Myth, magic and ritual : figurative work by Alison Saar : [exhibition] February 2-March 7, 1993, Freedman Gallery, Albright College, Center for the Arts.. Reading, PA: Freedman Gallery, Albright College. 
  24. Nooter Roberts (2000). Body politics : the female image in Luba art and the sculpture of Alison Saar, Saar, Alison., University of California, Los Angeles. Fowler Museum of Cultural History., Los Angeles, Calif.: UCLA Fowler Museum of Cultural History. ISBN 0930741811. OCLC 44518067. 
  25. Finkel. "Alison Saar on Transforming Outrage Into Art", The New York Times, 2020-11-05. Retrieved on 2024-05-07. (in en-US)
  26. Farrington (2003). "Reinventing Herself: The Black Female Nude". Woman's Art Journal 24 (2): 15–23. DOI:10.2307/1358782. 
  27. Jamieson (2018). "Systemic Racism as a Living Text: Implications of "Uncle Tom's Cabin" as a Fictionalized Narrative of Present and Past Black Bodies". Journal of African American Studies 22 (4): 333. ISSN 1559-1646. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]