Anisia Achieng

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Anisia Achieng
Onye omeiwu South Sudan, na-anọchite anya Eastern Equatoria
Nkọwa nke onwe
Alma mater Mahadum Katọlik nke Ọwụwa Anyanwụ Afrịka
Anisia Achieng
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
aha n'asụsụ obodoAnisia Karlo Achieng Olworo Dezie
Aha enyereAnisia Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1960s Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, women's rights activist Dezie
ebe agụmakwụkwọThe Catholic University of Eastern Africa Dezie

Anisia Karlo Achieng Olworo bụ onye omeiwu South Sudan na onye na-ahụ maka ikike ụmụ nwanyị.

Mbido ndụ na Sudan[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Achieng na South Sudan. Nne ya nwụrụ mgbe ọ dị obere na nna ya nwụrụ n'agha obodo. Mgbe nke ahụ gasịrị, ndị ozi ala ọzọ kwagara Uganda zụlitere ya n'ụlọ ụmụ mgbei. Achieng gụsịrị akwụkwọ sekọndrị ya n'ebe ahụ ma sie ọnwụ na ọ ga-alaghachi Sudan ịchọ ndị ikwu ya. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ, ọ laghachiri South Sudan iji nweta ọzụzụ ndị uwe ojii na nọọsụ tupu ọ chọta ọrụ na Norwegian Church Aid. Agha ahụ manyere ya ịpụ na mba ahụ ọzọ wee kwaga Nairobi ebe ọ wepụtara onwe ya maka United Nations High Commissioner for Refugees ma gaa Mahadum Katọlik nke Eastern Africa.[1]

Ịgba ọsọ gaa Kenya na ime ihe ike[dezie | dezie ebe o si]

Achieng bi na Ugwu Nuba na 1993, mgbe ndị agha na ndị nnupụisi banyere n'ógbè ahụ, na-amanye ya ịgbaga Kenya iji gbanahụ agha ahụ. Ụmụ ya otu afọ na ụmụ ya isii gbagara Uganda na nwanne ya nwanyị.[2] Na Nairobi, Achieng bụ onye guzobere Sudanese Women's Voice for Peace, otu na-abụghị nke gọọmentị nke na-ahụ maka ịlụso mmebi ikike mmadụ ọgụ na Sudan.[3]

Achieng bụ onye nnọchiteanya n'akụkụ Fatima Ahmed Ibrahim maka 1995 Harvest for Sudan: Women's Peace Initiative conference na Nairobi.[4] N'afọ 1995, Olworo so Ibrahim gaa Canada niile na njem ikwu okwu iji mee ka ndị mmadụ mara banyere arụrụala agha na mmebi ikike ụmụ nwanyị na-eme na Sudan.[5] Ọ gwara Catholic New Times nke Toronto na a na-ere ụmụaka na ụmụ nwanyị ka ha bụrụ ndị ohu maka ihe ruru $ 35.[6]

N'afọ 1998, Achieng nwetara BA na sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya na Mahadum Katọlik nke Eastern Africa na Nairobi. Ọ gakwara Mindolo Ecumenical Foundation nke dị na Kitwe ebe ọ nwetara diplọma na Women Leadership.

Mgbe a bịanyere aka na nkwekọrịta udo zuru oke, Achieng na Women Peace Network Southern Sudan duziri ọzụzụ iji mee ka a mara mmetụta iwu ahụ nwere n'ahụ ụmụ nwanyị.[7]

Dị ka onye ọrụ na-ahụ maka enyemaka ndị Katọlik, Achieng kpaliri ọrụ Road to Peace nke malitere na Mee 2007. Ọrụ nri maka ọrụ gụnyere iwu ụzọ n'etiti Ikotos na Imatong.[8] O sokwa na mmemme Center for Justice and Peacebuilding na Sudan.[9]

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị[dezie | dezie ebe o si]

Achieng ghọrọ onye omeiwu si South Sudan na-anọchite anya Eastern Equatoria.[10] Ọ bụkwa onye otu Intergovernmental Authority on Development in Eastern Africa.[11]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Achieng bụ Onye Kraịst ma nwee ụmụ abụọ a mụrụ na nwa nwoke nkuchi.[1]

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Ngunjiri (2010). Women's Spiritual Leadership in Africa: Tempered Radicals and Critical Servant Leaders (in en). SUNY Press, 49–51. ISBN 9781438429786.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Ngunjiri" defined multiple times with different content
  2. Nebenzahl (2003). Womankind: Faces of Change Around the World. New York: Feminist Press, 5–7. ISBN 1-55861-460-5. 
  3. Press Briefing by Federation of African Women's Peace Network, Sponsored by UNIFEM (en). UN.org. United Nations (6 March 1998).
  4. Abusharaf (2002). Wanderings: Sudanese Migrants and Exiles in North America (in en). Cornell University Press. ISBN 080148779X. “Anisia Achieng.” 
  5. Lenard (12 January 1996). "A Fight for Equality". Imprint 18. 
  6. "For Sale: People – Slavery in Sudan", Commonweal, 17 January 1997.
  7. Godia. "It is time for Kenyan women to emulate their Sudanese counterparts", Kenyan Woman, 2 August 2010. (in en)
  8. Catholic Relief Services (17 April 2008). Sudan: A better road for peace (English). ReliefWeb.
  9. Price Lofton (15 August 2008). Peace Spreading in South Sudan. Peacebuilder.
  10. Christian Aid (23 November 2004). Christian Aid partners address the UN Security Council on peace in Sudan (English). ReliefWeb.
  11. Laakso, Teija. "Peace talks focus too much on the elite", Ministry for Foreign Affairs of Finland, 15 May 2014.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]